Publicerad 17 november 2023

M19 Andra artroser, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Artros är en sjukdom som kan påverka arbetsförmågan och berättiga till förebyggande sjukpenning för rehabilitering i form av t.ex. fysioterapi och artrosskola.

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Uppmuntra till fysisk aktivitet och viktnedgång även vid måttlig övervikt

Inaktivitet och övervikt är påverkbara riskfaktorer vid artros. Motion och viktkontroll både förebygger artros och lindrar symptom.

För bästa resultat bör viktreducering initieras så tidigt som möjligt. Patienten bör dock först få råd om lämpliga aktiviteter och förstå betydelsen av att kroppsvikten kontrolleras, även vid måttlig övervikt.

Källor: [3]

För inaktiva gör redan fem minuters träning om dagen skillnad

Eftersom smärta förekommer i samband med belastning vid artros finns ofta en oro hos patienten för att aktivitet ska påskynda artrosutvecklingen. Det finns inga belägg för att t.ex. motion skulle påskynda sjukdomsförloppet, däremot leder inaktivitet till försämring.

Träning, om än bara fem minuter om dagen initialt, ger positiva effekter om patienten varit inaktiv.

Källor: [4]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder, som exempelvis ergonomiska hjälpmedel, eller genomgång av arbetsteknik.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [5, 6]

Arbetsanpassning via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Vid tungt fysiskt arbete rekommenderas lättare arbetsuppgifter.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [5, 7]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och eventuellt hjälpmedel, via fysioterapeut eller arbetsterapeut

Det är viktigt att patienten träffar en fysioterapeut eller en arbetsterapeut för ett individanpassat träningsprogram för att stärka muskulaturen runt den drabbade leden. Fysioterapeuten eller arbetsterapeuten bedömer om patienten behöver stödbandage eller annat ortopediskt hjälpmedel för att minska belastning och smärta i den drabbade leden.

Fysioterapeuten eller arbetsterapeuten kan också ge råd om vilken övrig fysisk aktivitet som är lämplig att utöva trots besvären.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut och Arbetsterapeut.

Källor: [8]

Kostrådgivning, via dietist eller utbildad sjukvårdspersonal

Överviktiga patienter hänvisas till dietist för kostrådgivning. För bästa resultat bör viktreducering initieras så tidigt som möjligt. Det krävs kontinuitet och motivation för bestående resultat, och uppföljande samtal kan bidra.

Utförs med hjälp av: Dietist eller utbildad sjukvårdspersonal.

Källor: [4]