Publicerad 22 oktober 2020

M23 Andra sjukliga förändringar i knäled, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Skador som kan påverka arbetsförmågan kan berättiga till förebyggande sjukpenning för rehabilitering. (även för arbetssökande).

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Symtomen kan tyda på meniskskada, korsbandsskada eller tidigt utvecklad knäartros

Meniskskador kan uppkomma efter trauma, oftast vridvåld eller som en degenerativ förändring. Även korsbandsskador uppstår oftast med vridvåld och ger akut svullnad och smärta i knät och ibland även instabilitetskänsla.

Hos personer i medelåldern och uppåt, med meniskrelaterade besvär bör man alltid misstänka samtidig knäledsartros.

Om det visar sig vara artros rekommenderas konservativ behandling initialt. Vid svåra besvär kan det bli aktuellt med en protes. Numera är protesernas hållbarhet mycket god och de flesta behöver inte byta ut protesen under sin livstid. Tio år efter operationen är det bara var tionde som har behövt byta ut protesen.

Källor: [3, 4]

Vid låsningar i knät skall patienten remitteras till ortoped 2-3 veckor efter skada

Om patienten har nedsatt rörighet och låsningar i knät som inte förbättras 2-3 veckor efter en skada ska patienten remitteras till ortoped för bedömning och eventuellt operation.

Källor: [3, 5, 4]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis ergonomiska hjälpmedel eller utbildningsbehov.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [6, 7]

Arbetsanpassning via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om arbetet ställer stora krav på god gångförmåga, mycket gång i trappor eller tung belastning, och vid längre tids besvär måste arbetsbyte till mindre knäbelastande arbete övervägas. Hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [7, 4]

Bedömning, individuellt träningsprogram samt eventuellt smärtlindring, via fysioterapeut

Det är viktigt att patienten träffar en fysioterapeut för en bedömning och ett individanpassat träningsprogram för att stärka muskulaturen runt knät. Även smärtlindrande behandling kan behövas för att möjliggöra träning och förbättra funktionen.

Fysioterapeuten kan också bedöma vilken övrig fysisk aktivitet som är lämplig att utöva trots besvären.

Vid lättare besvär utan uppenbara mekaniska låsningar i leden, samt vid degenerativa skador rekommenderas minst 3 månader med fysioterapi och daglig träning. Om ingen förbättring uppnås efter tre månader bör remiss till ortoped övervägas.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [8, 3]

Källor

Statistik

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset