Publicerad 28 februari 2023

Sekretess för uppgifter om fristående skolor och deras huvudmän

Enligt en ny praxis omfattas uppgifter om fristående skolor av statistiksekretess i de fall det går att identifiera den enskilda huvudmannen. Här samlar vi svar på frågor kring den uppkomna situationen.

Riksdagen har i maj 2021 fattat beslut om att bifalla regeringens proposition Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation (Prop. 2020/21:141). Den tidsbegränsade regleringen gäller i två år från den 1 juli 2021 och innebär att en sekretessbrytande bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och kan tillämpas för vissa angivna syften.

Lösningen gör det möjligt för Skolverket att hantera information om fristående skolor och deras huvudmän i syfte att fullgöra ett flertal av sina uppdrag. Den sekretessbrytande bestämmelsen gäller också för information om fristående skolor som lämnas till en kommun för att denna ska kunna fullgöra skyldigheten att fördela resurser efter barns och elevers förutsättningar och behov. Under tiden som den tidsbegränsade lösningen gäller ska en permanent reglering utredas.

Den nya regleringen innebär för kommunernas uppdrag bland annat att:

  • Skolverket kan åter publicera statistik och information om varje skolenhet, kommun och huvudman. Myndighetens uppgifter kan därefter återanvändas av andra aktörer, till exempel av kommuner som underlag för systematiskt kvalitetsarbete och för information till vårdnadshavare och elever inför val av skola.
  • Underlag om fristående förskolor och skolor kan lämnas ut till kommuner om uppgifterna behövs till fördelningen av resurser efter barns och elevers förutsättningar.
  • I de fall kommunerna har en sådan särskild verksamhet för statistik som avses i OSL omfattas uppgifter om fristående skolor och deras huvudmän av sekretess om syftet för hanteringen är annat än att fördela resurser efter barns och elevers förutsättningar och behov.

Kommunens egen hantering av uppgifter om fristående skolor

För kommunen kan det finnas anledning att se över den egna hanteringen av uppgifter om fristående skolor. Många kommuner samlar till exempel in uppgifter från fristående skolor via egna enkätundersökningar. Egen insamling av uppgifter om fristående skolor kan bland annat ingå i den information som kommunen tillhandahåller för vårdnadshavare och elever inför val av skola. Här svarar vi på en vanlig fråga om detta.

Kommunens fortsatta publicering av information om fristående skolor/enskilda huvudmän inför skolval, i samband med gymnasieantagning etc

Enligt 24 kap. 8 § OSL gäller sekretess i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde (statistiksekretess).

Enligt en dom i Kammarrätten i Göteborg omfattas uppgifter som är att hänföra till enskilda skolhuvudmäns uppgifter om ekonomiska förhållanden av statistiksekretess (se vidare Kammarrätten i Göteborgs dom den 16 december 2019, mål nr. 6267-19). Sekretessen gäller dock enbart i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik. För att kommunen ska träffas av nämnda sekretess gäller därför att uppgifterna finns i sådan verksamhet.

Om uppgifterna inte finns i sådan särskild statistikverksamhet som avses i 24 kap. 8 § OSL omfattas inte uppgifterna av statistiksekretess och denna sekretess hindrar därför inte att publicering sker.

Varje kommun bör dock ta ställning till i vilken typ av verksamhet uppgifterna finns och göra en bedömning av om de omfattas av statistiksekretess eller inte.

Bedömning av om en verksamhet är särskild statistikverksamhet enligt 24 kap. 8 § OSL

När det gäller ”sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik” framgår bland annat följande av förarbetena (prop. 1979/80:2 Del A s 263 och 2013/14:162 s. 9).

Sekretessen har knutits till främst uppgift i myndighets särskilda verksamhet för att framställa statistik. Statistik kan framställas för att användas som underlag för beslut i ett ärende hos en myndighet, men det är inte sådan verksamhet som avses här. I stället är det fråga om en mer allmänt utredande verksamhet utan anknytning till något särskilt ärende. Typisk är den statistikproduktion som SCB svarar för. Motsvarande framställning av statistik utan samband med något särskilt ärende kan förekomma också hos andra myndigheter.

Bestämmelsen om statistiksekretess är inte tillämplig i all verksamhet som avser framställning av statistik, utan endast ”särskild verksamhet”. Med särskild verksamhet avses verksamhet som är skild från annan verksamhet hos myndigheten. Utmärkande är att verksamheten är organiserad som en egen enhet eller liknande.

Sekretessen gäller för uppgift oavsett varifrån uppgiften härrör eller hur den har kommit till myndigheten. Det är alltså inte ändamålet med uppgiften utan den verksamhet vari den förekommer som är avgörande. Det kan leda till att en uppgift hos en myndighet är offentlig inom en handläggande avdelning men sekretessbelagd inom en avdelning som framställer statistik.

Vid bedömningen av frågan om särskild verksamhet är en verksamhet för framställning av statistik måste en helhetsbedömning göras av verksamheten. Om den särskilda verksamhetens huvudsakliga syfte är att framställa statistik är bestämmelserna om statistiksekretess tillämpliga. Å andra sidan är bestämmelserna inte tillämpliga i en verksamhet som har något annat än statistikframställning som sitt främsta syfte även om det i den verksamheten skulle förekomma insamling eller bearbetning av uppgifter med hjälp av statistiska metoder.

Bakgrund

Statistiska centralbyrån (SCB) fattade under hösten 2019 beslut om en ny sekretesspolicy som fått till följd att information om fristående skolor och deras huvudmän ska beläggas med sekretess där det går att identifiera en fristående skola eller enskild huvudman.

Utgångspunkten för denna bedömning är att uppgifter om juridiska personers namn och organisationsnummer ingår i vad som betraktas som information om ekonomiska förhållanden. I ett ärende som SKR drivit fastställdes därefter av Kammarrätten i Göteborg att uppgifter som rör fristående skolors betygsresultat och elevsammansättning utgör uppgifter om en enskilds ekonomiska förhållanden. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd i målet.

Utifrån rättsläget och principen om likabehandling beslutade Skolverket att från den 1 september 2020 publicera ny statistik om förskolor och skolor, såväl kommunala som fristående, endast på riksnivå.

Regeringen presenterade under hösten 2020 en plan för lösning i syfte att trygga tillgången till skolinformation. Som ett första steg infördes Förordningen (2020:833) om skolenhetsregister, som möjliggör fortsatt insamling och tillgängliggörande av skolenhetsregistret. Det andra steget är propositionen (2020/21:141) som Riksdagen fattade beslut om våren 2021, medan det tredje steget är den permanenta lagstiftning som regeringen utreder med avsett ikraftträdande under mitten av 2023.

SKR har i yttranden över förordningen om skolenhetsregister respektive promemorian som föregick propositionen 2020/21:141 framfört synpunkter om att kommuners samlade informationsbehov inte täcks med dessa regleringar. Detta gäller särskilt behovet av information inom förskolan.

Förordning (2020:833) om skolenhetsregister, riksdagen

Proposition 2020/21:141, Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation, regeringen

Informationsansvarig

  • Stefan Melén
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.