Material i kontakt med livsmedel

Kontaktmaterial regleras i en särskild EU-förordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Förordningen är redan tillämplig i Sverige, men har behövts kompletteras med nationella bestämmelser för att möjliggöra offentlig kontroll på området.

EU:s kontrollförordning (EU) 2017/625 är tillämplig på kontrollen av kontaktmaterial.

EU:s förordning om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, Europeiska unionens officiella tidning

EU:s kontrollförordning, EUR-Lex

Riksdagen har beslutat att livsmedelslagens (2006:804) tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får rätt att meddela föreskrifter om förbud eller villkor för handhavande, införsel i landet och utsläppande på marknaden av kontaktmaterial, samt om märkning och presentation av material. Livsmedelsverket blir central myndighet för området.

Det införs också ett generellt förbud mot att släppa ut material eller produkter som inte uppfyller kraven i kontaktamaterialförordningen på marknaden.

Ändringarna i livsmedelslagen träder i kraft 1 juli.

Ändringar har också gjorts i livsmedelsförordningen (2006:813), i förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedels och vissa jordbruksprodukter (2021:176) och i förordning om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land.

Lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804), PDF

Förordning om ändring i livsmedelsförordningen (2006:813)

Förordning om ändring i förordningen (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter

Förordning om ändring i förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land

Förordning om ändring i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket

Kommunerna får från 15 juli 2021 ansvaret för att utöva offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller företag som tillverkar, förädlar, importerar och säljer kontaktmaterial. Motsvarande kontroll vid livsmedelsanläggningar ska utföras av den kontrollmyndighet som ansvarar för livsmedelskontrollen vid anläggningarna i dag.

Kommunerna får uppdraget för att de har bäst kännedom om de verksamheter som bedrivs inom kommunen samt att det kan finnas samordningsvinster med den miljö- och kemikalietillsyn som redan utförs.

Livsmedelsverket avser förtydliga hur de kommunala kontrollmyndigheterna ska hantera händelsestyrd kontroll (som till exempel klagomål och RASFF) efter 1 juli.

För att ta betalt för sådana åtgärder krävs en ny taxa.

Livsmedelsverket har för avsikt att försiktigt starta upp kontrollen tillsammans med en mindre grupp av kontrollmyndigheter. Den nationella kontrollgruppen ska bygga upp kompetensen inom området och ta fram vägledning och annat stödjande material. Livsmedelsverket ser gärna att resterande kommunerna inväntar deras vägledningar och börjar utföra riskklassad planerad kontroll först under 2024.

Är du intresserad av att ingå i kontrollgruppen kan du kontakta fcm@slv.se

Offentlig kontroll av kontaktmaterial bör enligt propositionen finansieras med en avgift som tas ut efter utförd kontroll. Även annan offentlig verksamhet bör finansieras med avgifter. Grund för avgiftsuttag finns från och med den 15 juli 2021 genom att förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedels och vissa jordbruksprodukter (2021:176) utökas till att omfatta FCM, som införts i livsmedelslagen.

Ja, innan avgifter kan tas ut behöver en ny taxa tas fram och fastställas av kommunfullmäktige.

SKR har tagit fram ett underlag för kommunernas taxasättning inom livsmedelskontrollen. Det är inte möjligt för SKR att tillhandahålla kommunerna underlag för taxa i tid för regelverkets ikraftträdande när tiden mellan antagande av nytt regelverk och ikraftträdande är så kort.

Något krav på registrering av FCM-anläggningar har ännu inte införts. Livsmedelsverket kan dock komma att meddela föreskrifter om att vissa – eller alla – företag ska vara registrerade med stöd av 31 § 6 punkten i livsmedelsförordningen.

För att sanktionsavgift enligt 39 c § livsmedelsförordningen ska bli aktuell krävs enligt SKR:s bedömning att uttrycklig registreringsplikt föreligger.

I enlighet med 25 § andra stycket i livsmedelsförordningen styrs kontrollmyndigheternas behörighet i första hand av vem som utfört godkännande eller registrering. Som framgår av 23 § är kommunen behörig att pröva frågor om godkännande av livsmedelsanläggningar eller att registrera vissa livsmedelsanläggningar. Kommunen är även behörig kontrollmyndighet för de verksamheter som inte behöver registreras (se livsmedelsförordningen 25 §.

SKR kommer att föra dialog med Livsmedelsverket om detta under hösten och återkommer med uppdaterad information så snart det går.

Läs vidare

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, proposition 2020/21:157, Regeringskansliet

Material i kontakt med livsmedel, Livsmedelsverket

Food Contact Materials, EU-kommissionen