Underrättelseskyldighet vid felaktiga uppgifter i folkbokföringen

Nu införs en bestämmelse om skyldighet för myndigheter att underrätta Skatteverket om det finns misstanke om att uppgifter i folkbokföringen är oriktiga eller ofullständiga.

Från den 18 juni 2021 gäller en bestämmelse i 32 c § folkbokföringslagen om skyldighet för myndigheter att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.

Den nya bestämmelsen gäller fler myndigheter än vad som har gällt enligt motsvarande äldre bestämmelse i folkbokföringsförordningen, såsom myndigheter i landets regioner och socialtjänsten. Den nya bestämmelsen gäller även fler uppgifter än vad som gällt tidigare.

Underrätta om felaktig folkbokföring, Skatteverket

Underrättelseskyldigheten är sekretessbrytande

Underrättelseskyldigheten i 32 c § folkbokföringslagen innebär att sekretessen bryts enligt 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Uppgifter som omfattas av underrättelseskyldigheten kan därmed lämnas till Skatteverket utan hinder av sekretess. Skyldigheten inbegriper att underrätta Skatteverket om vilket uppgift i folkbokföringen som kan antas vara oriktig eller ofullständig. Det kan handla om till exempel namn, adress, födelsetid och civilstånd.

Regeringen skriver i förarbetena att skyldigheten kommer att omfatta både den situationen då den underrättande myndigheten uppmärksammat att uppgifterna om en folkbokförd person förefaller vara fel och dessutom har kunskap om vad som kan utgöra den korrekta uppgiften och då en aktör har uppmärksammat att en uppgift förefaller vara fel, utan att känna till den korrekta uppgiften (se prop. 2020/21:160 s. 35).

Låg tröskel för underrättelseskyldighet

Rekvisitet ”kan antas” innebär att tröskeln för underrättelseskyldighet är lågt satt. Det måste dock finnas viss grund för att uppgifterna i folkbokföringen är felaktiga. Det är inte meningen att underrättande myndighet ska göra någon egen utredning gällande de förhållanden som är av betydelse för vilka uppgifter som ska registreras i folkbokföringen, utan endast underrätta Skatteverket på fall där det kan finnas anledning för denna myndighet att agera (se prop. 2020/21:160 s. 35).

Ingen underrättelse om särskilda skäl talar emot det

En underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar emot det (32 c § andra stycket folkbokföringslagen). Exempel som omnämns i förarbetena är bland annat att den enskilde befinner sig under särskilt utsatta förhållanden och konsekvenserna för den enskilde av en underrättelse kan bli väldigt allvarliga, om det finns vetskap om att en annan myndighet redan skickat in en underrättelse eller om det är uppenbart att den adress en person har är tillfällig eller av annat skäl inte ska registreras (se prop. 2020/21:160 s. 36 f. och s. 101).

Uppgifter som omfattas av statistiksekretess (24 kap. 8 § OSL) och Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet är undantagna från underrättelseskyldigheten.