Sammanhållningspolitik, EU

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa. Regionala prioriteringar och inflytande över medlen är en förutsättning för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete.

Sammanhållningspolitiken syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikheter inom EU och står för en tredjedel av EU:s totala budgetram (351,8 miljarder euro). Den genomförs genom olika struktur- och investeringsfonder; Regionalfonden, Socialfonden, Havs- och fiskerifonden samt Landsbygdsprogrammet. Framförallt Regionalfonden och Socialfonden berör den lokala och regionala nivån, där Sverige i nuvarande programperiod (2014–2020) tar emot cirka 20 miljarder kronor i finansiering från EU. Alla regioner runt om i EU får ta del av sammanhållningspolitiken, där merparten går till de yngsta medlemsstaterna i unionen.

EU:s fonder och program

SKR om sammanhållningspolitiken efter 2020

Europeiska Kommissionen presenterade sitt förslag till ny flerårig budget för EU liksom specifika förslag bland annat för Regionalfonden och Socialfonden i maj 2018. Förslagen är nu föremål för intensiva förhandlingar mellan medlemsstaterna. Kommissionen har en ambitiös tidplan och arbetar för att nå en överenskommelse under våren 2019, innan valet till Europaparlamentet. Då den förra förhandlingen tog 29 månader, har vi dock högst troligt en mycket längre förhandlingsprocess framför oss.

Regeringskansliet remitterade kommissionens förslag under sommaren 2018.

SKR huvudbudskap inför förhandlingarna

1. Vi välkomnar Kommissionens förslag till inriktning för fonderna. Det måste dock finnas en flexibilitet att anpassa programmen utifrån regionala förutsättningar och behov.
2. Socialfonden måste tydligare samordnas med Regionalfonden och regionernas ansvar för att samordna kompetensförsörjningsarbetet i länen.
3. Vi vill se en tydligare samordning gentemot Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Regionernas utvecklingsansvar innebär ett ansvar för regionens hela geografiska område. Det gör även landsbygdsutveckling till en naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet.
4. Vi vill se en uppdaterad tillväxt- och sysselsättningsstrategi för EU. Europa 2020 strategin har fungerat som ett viktigt ramverk för utvecklingsarbetet i EU:s regioner.
5. Gränsöverskridande samarbete, där regioner i olika länder samarbetar för att lösa gemensamma problem eller utveckla en gemensam potential, är ett av de områden inom EU-samarbetet som har det största europeiska mervärdet. Vi vill att budgetnivån för interreg bibehålls och att det fortsatt ska vara möjligt att samarbeta över sjögräns i gränsöverskridande program.

SKR:s remissyttrande i sin helhet: EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för fonder (PDF, nytt fönster)

SKR:s och regionernas synpunkter inför utformningen av kommande Socialfondsprogram

Från den 1 januari 2019 har samtliga regioner det regionala utveckligansvaret. Detta ansvar innefattar också ett uppdrag att organisera och fastställa målsättningar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Inför utformningen av kommande Socialfondsprogram föreslår SKR och företrädare för regionerna att Socialfonden i större utsträckning än idag riktas in på insatser för att stärka det regionala kompetensförsörjningsarbetet i länen. Socialfonden bör därmed också främst genomföras via regionala program.

Den 20 december lämnade SKR och regionerna en skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet, Näringsdepartementet, Riksdagens Arbetsmarknadsutskott och Näringsutskott, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket med sina synpunkter.

Socialfonden bör utformas regionalt och kopplas tillregionernas uppdrag att samordna kompetensförsörjningsarbetet, skrivelse 20 december 2018 (PDF, nytt fönster)

Tidigare yttranden om sammanhållningspolitiken

SKR:s synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik

SALAR’s views on the EU’s future Cohesion Policy, english version (PDF, new window)

SKR intressebevakar kontinuerligt utvecklingen av sammanhållningspolitiken efter 2020 tillsammans med kommuner, landsting och regioner. Bland annat finns en särskild politisk arbetsgrupp bestående av åtta representanter, som företräder regionerna i frågor som rör den framtida sammanhållningspolitiken. Frågan är också en stående punkt på ”Nationellt forum”, där regionala politiska företrädare träffas för dialog med regeringen.

Sammanhållningspolitik - mervärdet i svenska regioner