F43.2 Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion), råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Grundlig utredning av patientens hälsa är viktigt för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgrad och ge adekvat behandling

Det är viktigt att ställa frågor om vad patienten tror är orsak till besvären, hur sömnen fungerar, hur hemsituationen och arbetssituationen ser ut och hur länge patienten haft problem.

Genom att kartlägga detta noggrant säkerställs att patienten får adekvata behandlingsinsatser.

Tidigare psykiatrisk sjukdom, ex depression ökar risken för långdraget förlopp då patienten har en ökad sårbarhet.

Källor: [1, 2]

Ge information om tillståndet och den goda prognosen för att undvika medikalisering

Sorg är en normal känslomässig reaktion på en förlust av något slag, tex efter dödsfall, separation, förlust av arbete eller sjukdom.

En sorgereaktion kan innebära påtagliga funktionsnedsättningar och orsaka sjukdomsliknande symtom. Funktionen kommer oftast tillbaka efter en kortare tid, även om symtomen t ex oro och ångest kan finnas kvar en lång tid efter.

Källor: [1, 3, 4]

Försök att undvika sjukskrivning

Att undvika sjukskrivning kan förhindra att stigmatisera det som utlöst reaktionen. Om det inte är möjligt att undvika sjukskrivning helt, välj om möjligt deltidssjukskrivning.

Källor: [1, 4, 5]

Det är viktigt med ett bra omhändertagande i inledningsfasen

Ett bra omhändertagande underlättar återhämtningen. Symtomen är olika för olika personer och kan vara både psykologiska och fysiska.

Ett sätt att underlätta återhämtning är att ge den drabbade stöd i att upprätthålla vardagsrutiner, god kosthållning och sömnhygien i så stor utsträckning som möjligt.

Källor: [1, 3, 4]

Utreda behov av samtalsstöd

Beroende på symtomen och patientens behov, kan ibland en kortare psykoterapeutisk intervention vara indicerad.

Källor: [1, 4, 6]

Åtgärder

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Arbetsanpassningen bör ske i dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och kan till exempel vara att arbetsuppgifter tillfälligt omfördelas. Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Det inte är ovanligt med koncentrationsproblem och även nedsatta kognitiva funktioner under en period, vilket kan påverka arbetssituationen.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [7, 8]

Samtalsstöd, via primärvård eller företagshälsovård

För vissa patienter kan samtalsstöd behövas för stöd i att normalisera livsföringen, alltifrån att komma tillbaka till regelbundna rutiner avseende sömn, kost och fysisk aktivitet, till att vid behov bearbeta den händelse som utlöst sorg/krisreaktionen.

Utförs med hjälp av: Kurator, psykolog eller psykoterapeut i primärvård eller företagshälsovård.

Källor: [1, 9, 4]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får, genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

Fysisk aktivitet har väldokumenterad effekt på psykiskt välbefinnande, bemästring (coping), minne, koncentration och stressfysiologiska system. Främst förordas konditionsträning med måttlig till hög intensitet, motsvarande en rask promenad 2–3 gånger per vecka. Utöver detta kan styrketräning, vara ett komplement.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [10, 9, 6]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser

Rehabkoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Ansvarig för koordinering utreder arbets- och livssituationen och ger stöd utifrån patientens önskemål,behov och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser.

Källor: [11, 12]