Publicerad: 5 maj 2020

Detta gäller för fullmäktige- och nämndsammanträden med anledning av risk för smittspridning

SKR får många frågor om förutsättningarna för deltagande på distans i sammanträden med fullmäktige eller nämnder och om mötesoffentligheten vid fullmäktigesammanträden m.m.

  • Det är möjligt för ledamöter att delta i sammanträden med fullmäktige, styrelse nämnder och styrelser på distans, under förutsättning att fullmäktige fattat beslut om detta.
  • Distansdeltagande ska ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.
  • Deltagande på distans bör ses som ett komplement till fysiskt deltagande i fysiska möten, oavsett vilket organ det gäller. I nuvarande situation kan det däremot anses motiverat att använda möjligheten mer än i ett normalläge.
  • Sammanträden med fullmäktige, styrelse och nämnder ska alltid äga rum på en fysisk plats och enskilda ledamöter kan, istället för att närvara i lokalen, begära att få delta på distans.
  • Om fullmäktige väl har fattat beslut om möjligheten att delta på distans, är det som regel ordföranden som har att avgöra om närvaro får ske på distans vid visst sammanträde.
  • Det är inte rättsligt prövat om alla deltagare i ett nämnd- eller styrelsesammanträde kan delta på distans samtidigt. Den som leder sammanträdet måste däremot alltid finnas på plats i lokalen där det fysiska mötet äger rum.
  • Det finns inte möjlighet att hindra åhörare från att närvara vid fullmäktigesammanträden med hänvisning till risk för smittsprittning.
  • Ordföranden ansvarar för att ordningen vid fullmäktiges sammanträden upprätthålls. I det ansvaret ligger att tillämpliga föreskrifter följs, exempelvis Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Om någon inte följer de anvisningar som ordföranden kan komma att utfärda med anledning av en sådan föreskrift, och inte rättar sig efter tillsägelse, bör den störande personen kunna utvisas ur sammanträdeslokalen. Detsamma bör anses gälla den som uppvisar symptom på sjukdomen covid-19.
  • Det är inget som hindrar att kommuner, regioner och kommunalförbund anordnar t.ex. webbsändningar från sammanträden och uppmuntrar allmänheten att följa sammanträden på distans snarare än genom fysiskt deltagande med hänsyn till intresset av att förebygga smittspridning.
  • En nämnd eller fullmäktigeberedning som har beslutat att dess sammanträden ska vara offentliga kan när som helst besluta att de inte längre ska vara det.
  • Det av regeringen meddelade förbudet mot allmänna sammankomster med mer än 50 deltagare påverkar inte möjligheterna eller förutsättningarna för att hålla kommunala sammanträden.

Fullmäktige- och nämndsammanträden för personer över 70 år och i riskgrupper

För de förtroendevalda i gruppen 70+ och andra i någon riskgrupp gäller samma regler för deltagande i sammanträden som för övriga förtroendevalda. Det innebär att det i kommunen respektive regionen måste finnas ett fullmäktigebeslut som gör det möjligt att delta på distans. Det finns därmed inget särskilt undantag för de som ingår i en riskgrupp och därför vill undvika fysiska sammanträden.

För att någon ska kunna delta på distans behöver det också finnas regler om det i fullmäktiges arbetsordning. I arbetsordningen klargörs det lokala utrymmet för hur ofta och under vilka förutsättningar det rent allmänt ska vara rent allmänt ska vara möjligt att delta på distans. Det är med arbetsordningens reglering som utgångspunkt som ordföranden därefter bestämmer om en ledamot får delta på distans i ett enskilt sammanträde eller inte.

Reglerna för distansdeltagande är inte utvecklade för de extraordinära omständigheter som nu råder – men genom en klok tillämpning kan de ändå vara till stor hjälp i nuläget. I ett längre perspektiv finns också mycket erfarenhet att vinna inför framtida utveckling av regelverket.

Kvittningsförfaranden

I syfte att minska det totala antalet närvarande på ett sammanträde har många kommuner och regioner valt att följa riksdagens exempel och tillämpa en modell där antalet ledamöter minskas genom så kallad kvittning.

Åtgärden innebär att antalet närvarande minskas på ett likformigt sätt med ambitionen att också spegla valresultatet vad avser röststyrkan i mandatfördelningen. Det har gjorts på något olika sätt bland annat beroende på hur mandatfördelningen ser ut.

Åtgärden att minska genom kvittning bygger fullt ut på frivilliga partiöverenskommelser. Vilka ledamöter ett parti väljer att kvitta bort för att komma ner till det överenskomna antalet ledamöter för partiet är uteslutande en partiintern fråga. Kommunallagen reglerar inte förfarandet – och fullmäktige bör inte heller fatta något beslut i frågan - eftersom det är just en överenskommelse mellan de förtroendevalda.

En viktig aspekt på förfarandet är dock att beslutsförheten är säkrad. Det måste alltså finnas tillräckligt många närvarande vid ett sammanträde för att beslutsförhet ska uppnås. Kommunallagen kräver att antalet tjänstgörande uppgår till mer än hälften av ett fullsuttet fullmäktige. Motsvarande gäller för nämnd.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Helena Linde
    Förbundsjurist

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!