Sex fakta om vården

Inom vissa områden är svensk hälso- och sjukvård världsledande. Inom andra områden behöver vi bli bättre. Här är sex fakta om vården inför valen.

Om några veckor är det val och vården är en av väljarnas viktigaste fråga. Men det är inte helt lätt att förstå vem som ansvarar för vad eller hur det faktiskt står till med den svenska hälso- och sjukvården. Vi måste, så pedagogiskt som möjligt, förklara hur vårdens styrkor och utmaningar fungerar. Jag och mina kollegor försöker ta den chansen, oavsett om det är här i bloggen, i en radiointervju eller när vi träffar olika beslutsfattare.

Det finns många åsikter och det förekommer såklart också en del missuppfattningar i debatten, många gånger är inte svaret heller helt svart eller vitt. I sjukvårdsdebatten måste man alltid hålla flera olika tankar i huvudet på samma gång.

Så vad är egentligen sant och falskt om den svenska hälso- och sjukvården? Här är sex övergripande fakta att utgå ifrån, oavsett om det är i den pågående valdebatten eller i olika samtal om vårdens utveckling mellan fack och arbetsgivare, inom professionen och bland beslutsfattare.

Fakta 1: Färre drabbas och fler överlever hjärtinfarkt och stroke

Hjärtinfarkt och stroke är två av de vanligaste dödsorsakerna. Risken att insjukna i hjärtinfarkt eller drabbas av stroke har dock halverats på bara 20 år. Under samma period har också dödligheten bland de som drabbas minskat, allra tydligast är minskningen för hjärtinfarkt. Av alla som sjukhusvårdas för hjärtinfarkt överlever i dag 90 procent (mätt efter 28 dagar). 1990 var motsvarande siffra 70 procent.

Cancerförekomsten däremot har ökat för både kvinnor och män sedan 1990-talet. Samtidigt överlever fler personer som drabbas av cancer i dag jämfört med tidigare.

När det gäller såväl förekomst som dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer så ligger vi i Sverige lägre än snittet i OECD.

Vad är det som ligger bakom förbättringen? Jo, befolkningens hälsa har förbättrats, färre röker och många lever i dag ett mer hälsosamt liv jämfört med hur vi levde för 20-30 år sedan. Vården har också blivit bättre på att hitta riskfaktorer. Och läkemedelsbehandlingarna för att kunna förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer eller förhindra att patienter som fått en stroke eller infarkt drabbas igen har kontinuerligt förbättrats.

Samtidigt som vi kan glädjas åt en positiv utveckling på hjärt-kärlområdet ser vi en ökning av psykisk ohälsa där besöken till psykiatrin ökar, allra tydligast är det inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Under 2021 var 6,2 procent av alla barn och unga mellan 0 och 17 år i kontakt med BUP. Det finns ständigt nya områden att förbättra där sjukvården behöver kroka arm med samhället för att nå resultat.

Fakta 2: Kvaliteten i vården förbättras

Kunskapsbaserad vård innebär att riktlinjer och rekommendationer för vården följs. Socialstyrelsen anger målnivåer för ett urval indikatorer i nationella riktlinjer. Även kvalitetsregister anger målnivåer.

För 145 indikatorer på Vården i siffror, med målnivåer från kvalitetsregister, kan en jämförelse över tid göras. För 59 procent av dessa, 85 indikatorer, innebar det senaste resultatet en förbättring. Socialstyrelsens har färre indikatorer som de följer upp, av dessa har 65 procent förbättrats sedan den senaste mätningen. Det är viktigt att vi tar fasta på och känner till den positiva utvecklingen.

Fakta 3: Väntetiderna är för långa

Samtidigt som utvecklingen går framåt är det just nu 163 000 personer väntar på operation eller annan åtgärd. Det motsvarar ungefär en och en halv till två månaders produktion i vården. 492 000 personer väntar på ett första besök i den specialiserade vården, även det motsvarar ungefär två månaders vårdproduktion.

Av de besök och operationer som genomförs har drygt 85 procent väntat kortare än vårdgarantins 90 dagar. De flesta som söker vård får vård inom rimlig tid, men många får ändå vänta för länge.

De senaste tio åren har det totala antalet väntande varit ganska konstant, men andelen väntande som väntat 90 dagar eller kortare på ett första besök till läkare i specialiserad somatisk vård har minskat. Detsamma gäller operation och behandling. Pandemin har bidragit till detta, men det är en utveckling som vi såg även innan dess där en grupp som väntat väldigt länge uppkommit.

Under våren 2020 minskade tillfälligt vårdproduktionen på grund av pandemin. Trots att pandemin haft stor påverkan på vården även därefter har planerade operationer och åtgärder under 2021 nått upp till i princip samma nivå som före pandemin. Väntetiderna, särskilt för de som väntat riktigt länge, är ändå i hög grad fortfarande påverkade av det tapp som skedde våren 2020.

Att förbättra väntetiderna i vården kräver ett långsiktigt kontinuerligt arbete.

Fakta 4: För få disponibla vårdplatser men också minskat vårdplatsbehov

Det finns i dag, här och nu, för få disponibla vårdplatser, något som blir särskilt märkbart under sommaren. Sedan 2014 har antalet utlokaliseringar och överbeläggningar ökat, det är en konsekvens av vårdplatsbristen och det medför ökade risker för patientsäkerheten. Den främsta anledningen till att fastställda välbehövliga vårdplatser inte kunnat hållas öppna är bristen på personal med rätt kompetens.

Samtidigt har vi under lång tid sett en positiv utveckling där vårdtiderna minskat kraftigt. Den sammanlagda vårdtiden på sjukhus per år har minskat med 35 procent sedan 1998, eller i faktiska antal med 3,6 miljoner dagar. Det motsvarar 10 000 vårdplatser på sjukhus. Behovet av inneliggande vård har alltså minskat stadigt under lång tid.

Vårdplatser som behövs här och nu måste kunna hållas öppna. Men den positiva utvecklingen, med minskat behov av vårdplatser, tack vare medicinska framsteg och förbättrad folkhälsa, behöver också fortsätta.

Fakta 5: Bemanningsläget är ansträngt och kommer sannolikt bli värre

Vårdens medarbetare har haft det otroligt tufft pandemin, men redan före pandemin var personalläget på många håll ansträngt. Paradoxalt nog finns det samtidigt många läkare och sjuksköterskor per invånare i Sverige, i jämförelse med andra länder. Antalet vårdpersonal har också ökat med omkring 0,5 procent per år de senaste åren.

Det som behövs är fler personal med rätt kompetens på rätt plats i vården, ett tydligt exempel är behovet av specialistsjuksköterskor inom sjukhusens dygnet runt-vård.

Samtidigt har vi en framtidsekvation som inte går ihop: Inom tio år har antalet personer över 80 år ökat mer, i faktiska tal, än ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år). Det innebär att det inte kommer finnas tillräckligt med arbetskraft på arbetsmarknaden för att kunna möta behoven på svensk arbetsmarknad, än mindre i vården, om vi fortsätter arbeta på det sätt vi gör i dag.

Kommuner och regioner behöver skapa förutsättningar till heltidsarbete, stärkt arbetsmiljö, sänkt sjukfrånvaro, bra pensionsvillkor och möjlighet till kompetensutveckling och omställning under ett långt arbetsliv. Men det handlar också om att arbeta på andra sätt för att ge patienter en bra vård utifrån deras behov och att kunna minska trycket på den personalkrävande slutenvården. Till det krävs en fortsatt positiv medicinsk utveckling som innebär att behovet av slutenvård minskar.

Fakta 6: Ojämlik hälsa

Det finns i dag påtagliga skillnader mellan regioner till exempel när det gäller väntetider. Avståndet till närmaste vårdcentral eller sjukhus skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Sjukvården kommer aldrig att kunna säkra en identiskt lika vård över hela landet men vården ska vara god och jämlik i hela landet.

De största skillnaderna vi ser i dag handlar om hälsan. En lägre andel lågutbildade uppger att de har god hälsa jämfört med personer med hög utbildning och en lägre andel kvinnor uppger att de har en god hälsa jämfört med män.

En högre andel lågutbildade som drabbas av stroke och hjärtinfarkt dör jämfört med högutbildade. Män drabbas i högre grad av både stroke och hjärtinfarkt än kvinnor.

En lägre andel av invånarna i de norra delarna av Sverige drabbas av cancer jämfört med personer i de södra delarna. Det är också stora skillnader över landet när det gäller exempelvis förekomst av akut hjärtinfarkt. Samtidigt är skillnaderna inom regioner, mellan kommuner och mellan orter och stadsdelar, större än skillnaderna mellan olika regioner.

Samtidigt, sett ur ett internationellt perspektiv är hälsogapet i Sverige tack och lov relativt litet.

För att nå en jämlik hälsa i landet krävs stora insatser i vården och i samhället.

Tre val som påverkar vårdens utveckling

Regionerna ansvarar för att den största delen av hälso- och sjukvården, antingen som utförare eller beställare. Arbetet inkluderar allt ifrån hälsofrämjande och förebyggande insatser till att utreda och behandla sjukdomar och skador, från primärvård till högspecialiserad vård på universitetssjukhusen.

Kommunerna erbjuder, i samverkan med regionerna, hälso- och sjukvårdvård till personer som bor på exempelvis särskilda boenden, de flesta kommunerna ansvarar också för hemsjukvård.

Riksdagen beslutar om lagar och statsbidrag, regeringen tar fram olika strategier och myndigheter ansvarar för att ta fram föreskrifter, kunskapsunderlag och utöva tillsyn för att stödja utvecklingen av och säkra kvaliteten inom hälso- och sjukvården.

I alla tre valen, till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag, kan och bör väljarna genom sin röst påverka vårdens utveckling. Jag hoppas att diskussionerna och debatterna i slutspurten inför valet utgår ifrån fakta – det är vi skyldiga väljarna.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen