Starka resultat i en osäker tid

Framförallt kommunerna väntas att, likt 2020, få ett positivt resultat i år till följd av de tillfälliga statsbidragen under pandemin. Men i en oviss tid är de exakta ekonomiska konsekvenserna svåra att förutspå.

Vi lever fortfarande i en exceptionell tid på grund av den pågående pandemin. Osäkerhetsfaktorerna är många och utvecklingen i samhället avhängig smittspridning, vaccinationstakt och restriktioner. När jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade vårens upplaga av Ekonomirapporten var det med budskapet att den svenska ekonomin ändå förväntas återhämta sig under 2021 och 2022 – så klart med reservation för just den osäkerhet som pandemin innebär. Som smolk i bägaren bedömer vi dock att arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög fram till 2024 och att pandemin kommer få en rad långsiktiga konsekvenser för kommunsektorn, samhället och ekonomin.

Ekonomirapporten, maj 2021

Tolv ändringsbudgetar och rekordsnabba omställningar

Om vi backar bandet inleddes 2020 med behov av att hantera en ansträngd ekonomi i många kommuner och regioner. När så det nya coronaviruset spreds, blev ett ekonomiskt krisläge snabbt ett faktum. En av många frågor, som jag fick, efter att vi igår lanserade Ekonomirapporten var: hur kan det komma sig att året då slutade i ett överskott för sektorn?

Jo, det beror på en rad samverkande faktorer. Pandemin har gjort det mycket svårt att förutspå de exakta ekonomiska konsekvenserna. Inte förrän mot slutet av året stod det klart för kommuner och regioner vilken ersättning de skulle få för exempelvis merkostnaderna inom hälso- och sjukvård och omsorg, hur länge pandemin skulle kunna tänkas fortgå och hur stora skatteintäkterna slutligen skulle bli. Inte heller gick det i förväg att veta hur mycket efterfrågan på äldreomsorg och förskola skulle minska.

Bara under 2020 kom regeringen att lägga fram tolv ändringsbudgetar, utöver de två ordinarie under vår och höst. Den osäkra tiden har helt enkelt krävt flexibilitet och rekordsnabba omställningar såväl i kommuner och regioner som på nationell nivå.

Ökade skatteintäkter och stora statsbidrag

Nu i efterhand kommer krav från bland annat fackligt håll om att medel skulle ha prioriterats annorlunda. Här är det viktigt att påpeka och inse inse att osäkerheten var exeptionell under året. Många kommuner och regioner räknade in i det längsta med att få ett underskott. Skatteintäkterna kom under året att öka betydligt mer än förväntat, då staten införde korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Andra starkt bidragande faktorer var stora tillfälliga pandemirelaterade statsbidrag och statens ersättning av sjuklönekostnader liksom minskad efterfrågan på bland annat äldreomsorg och förskoleverksamhet samt till viss del även inställda operationer och behandlingar.

God ekonomi i kommuner och regioner mitt i pandemin, nyhet 11 maj

Långsiktig planering behövs

Det gäller för kommunsektorn att, trots ett gott resultat, ändå se till att inte dra på sig kostnadsökningar som kvarstår året därpå när de riktade statsbidragen är borta. När väl pandemin är över väntas ekonomiska utmaningar att hantera - då krävs långsiktig planering och en förändrad och mer stödjande statlig styrning.

Om kommuner och regioner ska våga dra på sig mer långsiktiga kostnader för exempelvis fler anställda måste de också få besked om en mer långsiktig finansiering. Det duger inte att ge bidrag under ett enskilt år och reglera detta i detalj. Det riskerar att sätta kommuner och regioner i en ekonomisk situation som de själva inte kan hantera på sikt.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen