Publicerad 11 maj 2021
Nyhet

God ekonomi i kommuner och regioner mitt i pandemin

Även i år bedöms kommuner och regioner få goda resultat till följd av tillfälliga statsbidrag. Statsbidragen behövs för att hantera en osäker tid, men framåt krävs även långsiktighet.

Foto

Anders Knape

Den pågående pandemin innebär en hård belastning på välfärden, i synnerhet för vård och omsorg. Den osäkra tiden har krävt flexibilitet och rekordsnabba omställningar såväl i kommuner och regioner som på nationell nivå.

– De tillfälliga statsbidragen ger och har gett förutsättningar för kommuner och regioner att, med ekonomin tryggad, hantera den pågående pandemin och en mycket osäker tid. Bedömningen av sektorns resultat är samtidigt omgärdat av en stor osäkerhet och pandemin förväntas påverka ekonomin för lång tid framöver, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Konjunkturen vänder uppåt

Vårens upplaga av Ekonomirapporten, som SKR presenterar idag, pekar på att den svenska ekonomin förväntas återhämta sig snabbt under 2021 och 2022. Osäkerhet kvarstår dock på flera sätt, såsom smittspridningens utveckling och hur restriktionerna kommer att se ut. Trots en förväntad konjunkturuppgång bedöms dock en bestående försvagning av arbetsmarknaden fram till minst 2024.

Förra året fick kommuner och regioner ett överskott och även i år väntas positiva resultat i kommunerna medan regionernas resultat försvagas rejält, bland annat till följd av ökad pensionsskuld.

Skatteintäkterna har påverkats mindre än väntat

Det positiva resultatet 2020 beror på en rad samverkande faktorer, bland annat att skatteintäkterna inte har påverkats av pandemin i förväntad omfattning, då staten har infört korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Andra starkt bidragande faktorer är stora tillfälliga pandemirelaterade statsbidrag och statens ersättning av sjuklönekostnader.

Pandemin har även inneburit att kostnader för vissa verksamheter ökat långsammare, så som den minskade efterfrågan på äldreomsorg och förskoleverksamhet samt även till viss del inställda operationer och behandlingar.

Mer statligt stöd och mindre statlig styrning

Pandemin väntas få långvariga konsekvenser. Kommuner och regioner kommer framöver bland annat behöva hantera uppskjuten vård, inställda omsorgsinsatser och skolverksamhet som inte har kunnat ersättas digitalt fullt ut. Därtill behövs återhämtning för medarbetare i vården och det finns indikationer på att pandemin även påverkar den psykiska hälsan. De ekonomiska utmaningarna framåt kvarstår dessutom, där andelen äldre ökar i snabbare takt än den arbetsföra befolkningen.

De tillfälliga statsbidragen till kommuner och regioner är och har varit nödvändiga under pandemin. SKR lyfter i Ekonomirapporten att när pandemin väl är över behöver den detaljerade statliga styrningen förändras i grunden och många statliga hinder rivas. De riktade statsbidragen med detaljerade villkor behöver minska i omfattning, en del lagstiftning ses över, digitaliseringen snabbas på och samverkan utvecklas.

– Långsiktighet blir helt avgörande för kommuner, regioner och den statliga styrningen framöver. Kortsiktiga statsbidrag riskerar att leda till en kostnadsnivå, som det inte finns täckning för på sikt. För att få en fortsatt god och kostnadseffektiv välfärd behöver staten ha en långsiktig, stabil och mer tillitsfull styrning som istället stödjer utvecklingen i kommuner och regioner, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I Ekonomirapporten lyfter SKR även bland annat de ökande investeringsbehoven och den pågående omställningen med hjälp av digitalisering och Nära vård.

Fakta

Ekonomirapporten utkommer 2 gånger per år.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset