Publicerad 6 april 2021

Utvärdering av Mentors in Violence Prevention, MVP

På uppdrag av SKR har Stockholms universitet utvärderat skolors arbete med den våldsförebyggande metoden Mentors in Violence Prevention, MVP. Syftet med utvärderingen var att undersöka metodens genomförbarhet, organisatoriska förutsättningar och påverkan.

Varför en utvärdering?

Behovet av effektiva våldsförebyggande metoder är stort i kommunerna. MVP används i några kommuner och fler uttrycker intresse för metoden. Tidigt i implementeringen av MVP gjorde Skolverket en utvärdering. Resultaten var försiktigt positiva, men pekade på fortsatt behov av utvärdering.

För att ge skolhuvudmän och skolledare mer stöd kring MVP gav SKR i uppdrag åt Stockholms universitet att göra en fortsatt utvärdering. MVP är en av få kunskapsbaserade metoder som hanterar våld och kön. Metoden är manualbaserad, vilket gör arbetssättet möjligt att sprida och följa upp på ett systematiskt sätt. MVP kan i viss mån anpassas efter lokala förutsättningar.

Vad visar Stockholms universitets studie?

Stockholms universitet har undersökt båda versioner av MVP som finns i Sverige idag, den ena som förvaltas av organisationen MÄN, och den andra som har vidareutvecklats av Botkyrka kommun. Totalt ingick åtta högstadie- och gymnasieskolor i studien, varav två var kontrollskolor som inte använder MVP.

Utvärdering av Mentors in Violence Prevention, Stockholms universitet (Öppna i Crome)

Utvärderingen visar att:

  • Skolledarnas engagemang är en nyckelfaktor. Att skolledaren väl känner till programmets innehåll, kan koppla det till det ordinarie värdegrundsarbete, engagera medarbetare och tillsätta resurser är en förutsättning för att MVP kan genomföras och upprätthållas över tid.
  • Skolhuvudmännen behöver ta större långsiktigt ansvar. Stödet från kommunen kommer ofta från andra delar av förvaltningen än den del som ansvarar för skolan, vilket kan göra att budgetförutsättningar för MVP saknas. Samtidigt är det en framgångsfaktor att det organisatoriska ansvaret och stödet är utspritt på ett bredare ledar- och stödkollektiv.
  • Ledarnas (de som praktiskt genomför programmet) manualtrogenhet och lyhördhet för elevernas vardag spelar stor roll. Ledarna behöver tillräckligt tid för handledning, förberedelser och genomförande, men även för reflektion, efterarbete och fördjupning.
  • Stora klasser och lokalbrist försvårar arbetet. Att klasserna inte kan delas upp i mindre grupper minskar tryggheten för eleverna och försvårar gemensam reflektion.
  • Eleverna uppskattar programmet, men verkar inte förändra attityder eller beteenden. Enligt utvärderingen kan det bero på att eleverna redan innan programstart hade höga ingångsvärden. Resultatet ska därför tolkas med stor försiktighet.
  • Programmets implementering ger arbetet mot våld systematik och legitimitet på skolorna.

Utvärderingen rekommenderar att

  • MVP utvecklas så att det blir mer sensitivt för den kunskap och förändrade attityder kring genus och sexualitet som kan ses hos ungdomar i Sverige
  • handledning av vuxna ledare säkerställs och utvecklas
  • lektionsserien genomförs i mindre grupper och med ett större antal ledare
  • långsiktigt ansvar från skolledare och skolhuvudmän säkerställs vid implementering
  • MVP fortsatt prövas i svenska skolor (givet ovan justeringar) samt att den fortsatta användningen av programmet systematiskt följs upp och utvärderas.

Vad är bakgrunden till uppdraget?

Uppdraget har getts inom ramen för SKR:s kvinnofridssatsning som genomfördes efter överenskommelse med regeringen 2018-2020. Kvinnofridssatsningen har utgångspunkt i den nationella strategin att förebygga mäns våld mot kvinnor, där ett av målen är ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.

SKR:s kvinnofridssatsning

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset