Publicerad 16 april 2021

Alarmering och SOS alarm

Här beskrivs kommunernas möjlighet att använda SOS Alarms tjänster vid räddningstjänst.

Med anledning av revideringen av lagen om skydd mot olyckor (LSO) som gäller från den 1 januari 2021 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förslag på nya föreskrifter och allmänna råd om ledning av kommunal räddningstjänst har det förekommit diskussioner om i vilken utsträckning kommunernas räddningstjänstorganisationer kan anlita SOS Alarm Sverige AB för tjänster i anslutning till kommunal räddningstjänst enligt LSO.

Slutsats

SKR:s slutsats är att förändringarna i regelverken inte förändrar kommunernas möjlighet att anlita SOS Alarm för tjänster i anslutning till räddningstjänst men att rutiner och uppdrag i en del avseenden kan behöva förtydligas respektive kompletteras utifrån nya krav på bland annat övergripande ledning och beslut om att inleda räddningsinsatser. Nedan kommenteras några av de frågor som diskuterats.

SKR konstaterar att regeringen i förarbetena till revideringen av LSO, i budgetpropositionen för 2021 och i det nya alarmeringsavtalet slagit fast att samhällets alarmeringsverksamhet fortsatt ska drivas inom ramen för det sedan lång tid etablerade systemet. Förändringarna i LSO medför alltså inga förändringar avseende alarmeringsverksamheten.

SOS Alarms uppdrag

SOS Alarm har genom alarmeringsavtalet statens uppdrag att bland annat svara för 112-tjänsten. För att möjliggöra en obruten larmkedja har SOS Alarm också statens uppdrag att erbjuda kommunerna fortsatt räddningsintervju och utlarmning av räddningsresurser. SOS Alarm har dessutom uppdraget att erbjuda kommunerna andra tjänster i anslutning till 112-samtalet, räddningsintervjun och utlarmningen. SOS Alarm tillhandahåller även andra tjänster som inte är direkt relaterade till räddningsinsatser.

Kommunernas valfrihet

SKR är angelägna om att värna kommunernas rätt att själva välja hur de ska utforma sina räddningstjänstverksamheter för att uppfylla kraven i LSO, föreskrifter och allmänna råd. Samarbete med SOS Alarm är en möjlighet för kommunerna att utforma lösningar som passar de regionala förutsättningarna och kan bygga vidare på etablerade samarbeten. Samarbete med SOS Alarm gör det möjligt att hålla en obruten larmkedja där hjälpsökande slipper prata med flera aktörer för att få adekvat hjälp. Det underlättar också hanteringen av så kallade samverkansärenden där flera aktörer samtidigt behöver respondera på hjälpbehovet.

Beslut som innebär myndighetsutövning behöver liksom tidigare fattas av behörig beslutsfattare i räddningstjänstverksamheten.

SKR är delägare av SOS Alarm (50%) tillsammans med staten. Syftet är att tillgodose kommuner och regioners behov av alarmeringstjänster. Genom ett aktivt ägande verkar SKR för relevanta tjänster, synergier och ett mervärde.

Kommunal anställning

Frågan om att personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst ska vara kommunalt anställd bedöms inte förändra kommunernas möjlighet att använda SOS Alarms tjänster vid räddningstjänst. Varken förändringarna i LSO eller de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden från MSB berör denna fråga. I linje med regeringens budskap om att alarmeringstjänsten ska drivas i nuvarande form finns inga hinder för kommunerna att fortsatt använda tjänster från SOS Alarm.

Utlarmning av räddningsresurser

När det gäller frågan om utlarmning av resurser förändras inte kommunernas möjligheter att låta SOS Alarm utföra räddningsintervjun och larma ut resurser enligt planer fastställda av räddningstjänsten. Förändringarna i LSO och i de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden handlar om att räddningstjänstverksamheten medvetet måste fatta beslut om att inleda räddningsinsatser, att besluten måste dokumenteras skriftligt och att det måste finnas planer för hur detta ska gå till. Planerna behöver innehålla uppgifter om hur olika situationer ska hanteras:

  • Situationer där det inte finns tillräckligt tydliga indikationer på att en olycka inträffat eller om det saknas tillräckligt med information för att besluta om att inleda en räddningsinsats.
  • Situationer där det uppenbart inte föreligger något behov av utlarmning av räddningsresurser (exempelvis felringningar).
  • Tydligt beskrivna situationer där räddningsresurser kan larmas ut utan att invänta beslut om inledande av räddningsinsats.
  • Hur prioriteringar bör göras när mängden inkommande alarmering överstiger ledningssystemets förmåga.

Utifrån LSO bör kommunerna se över befintliga och nya uppdrag till SOS Alarm för att säkerställa vilka beslut som behöver fattas av kommunen och att nödvändiga rutiner och anvisningar finns för att SOS Alarm ska kunna larma ut räddningsresurser och stödja kommunens räddningstjänstverksamhet före, under och efter en räddningsinsats.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset