Interoperable Europe Act

Innebörd och konsekvenser för förordningsförslaget Interoperable Europe Act .

Senast uppdaterad: 27 april 2023.

Innebörd

Förslag till förordning som beskriver hur Europa ska hantera utvecklingen av interoperabilitet inom den inre marknaden genom en gemensam förvaltning och samordning i ett ekosystem av lösningar. Lösningarna ska baseras på öppen källkod och öppna data. För att nå detta föreslås en styrstruktur med mekanismer för teknisk anslutning, gemensam organisering och rättsliga förutsättningar.

Ett befintligt ramverk, European Interoperability Framework (EIF), ska implementeras och vidareutvecklas utifrån den struktur och modell som förordningen beskriver.

Konsekvenser

Förordningen innebär två större förändringar för kommuner och regioner. Dels kommer varje aktör att behöva genomföra en så kallad interoperabilitetsbedömning, där en lösning bedöms utifrån ramverkets riktlinjer. Dels ska lösningarna tillgängliggöras i en europeisk portal (kvarstår att utveckla) för vidare användning av andra offentliga aktörer inom EU. Lösningar ska också kunna testas i regulatoriska sandlådor innan de sätts i produktion.

Detta gör SKR

SKR framförde synpunkter på förslaget i december 2022. De huvudsakliga åsikterna bestod i att den lokala offentliga förvaltningen får ett utökat uppdrag som innebär ofinansierade kostnader på grund av ökad rapporteringsgrad, anpassning mot ännu ej prövade regelverk samt ett bredare förvaltningsuppdrag då lösningarna ska kunna användas brett inom EU. Oaktat dessa oklarheter, ser SKR ändå att en harmoniserad struktur för digitalisering kommer att tjäna Europa och Sverige på lång sikt.

Tidplan, status

Förslaget befinner sig tidigt i processen. Kommissionen lanserade förslaget i december 2022.

Interoperable Europe Act Proposal, Europakommissionen