- Startsida
- Rätt sjukskrivning
- Råd och åtgärder
- Frakturer och ledskador
- S82 Fraktur på underben inklusive fotled
S82 Fraktur på underben inklusive fotled, råd och åtgärder
Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.
Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.
Tänk på att
Informera arbetsgivare och Försäkringskassan om det är möjligt att återgå i arbete med hjälp av arbetsresor
Arbetsresor är en arbetsanpassning som innebär att en individ som kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt får ersättning för kostnader för transport till och från arbetsplatsen.
För de personer som saknar arbete finns en motsvarande åtgärd, sökanderesa, som kan sättas in för att göra det möjligt för en individ att ta sig till och från exempelvis ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Källor: [1, 2,]
Utreda hur rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att arbeta och vad patienten kan utföra även under pågående gipsbehandling
Det är viktigt att utreda på vilka sätt eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.
Vid vissa frakturer tillåts direkt fri belastning till smärta, i andra fall är det lämpligare med partiell belastning.
I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren diskutera ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.
Källor: [3, 4, 2]
Alkoholkonsumtion ökar risken för frakturer och försvårar läkningen
Det har konstaterats att hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhetsfraktur. Många frakturer är också alkoholrelaterade – de uppstår efter t.ex. trafikolyckor, fall eller våld.
Stora mängder alkohol har även visat sig försvåra läkningsprocessen för frakturer. Försök på möss har visat att alkohol förhindrar läkningen på flera sätt, främst genom en sämre nybildning av ben, men också för att den benvävnad som bildades var mindre hård.
Källor: [5 ,6, 7, 8]
Åtgärder
Arbetsresor, via arbetsgivare (dag 1–14) eller Försäkringskassan (från dag 15)
Möjligheten till arbetsresor istället för sjukpenning skall alltid utredas.
Arbetsresor är en arbetsanpassning som innebär att en individ som kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt får ersättning för kostnader för transport till och från arbetsplatsen.
Under de första 14 dagarna i sjukperioden är det arbetsgivaren som ersätter merkostnaderna för resorna då man är under sjuklöneperiod.
Från dag 15, är det Försäkringskassan som beslutar om ersättning för arbetsresor. Patienten ansöker då om ersättning för arbetsresor istället för sjukpenning.
Arbetsgivaren måste sjukanmäla medarbetaren till försäkringskassan och patienten skickar in en ansökan om ersättning tillsammans med läkarintyg. Möjligheten till åtgärden arbetsresa gäller även vid deltidssjukskrivning.
Utförs med hjälp av: Arbetsgivare eller Försäkringskassan.
Källor: [1, 2]
Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård
Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.
Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.
Det kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom arbetsmetodsanpassning, tillhandahållande av arbetshjälpmedel och ergonomiska åtgärder.
Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt bör ett temporärt byte av arbete eller arbetsplats övervägas.
Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.
Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.
Källor: [9]
Individuellt träningsprogram, via fysioterapeut
För rehabilitering av frakturer bör fysioterapeut involveras i ett tidigt skede. Patienten får ett individuellt utprovat träningsprogram, initialt med fokus på rörlighet och därefter succesivt ökad styrketräning.
Fysioterapeuten ger också råd om andra lämpliga fysiska aktiviteter, t ex via FaR.(Fysisk aktivitet på recept.)
Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.
Källor: [10, 11, 2]
FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)
FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.
Patienten får, genom FaR, hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.
FaR kan bestå av träning med fokus på bibehållen rörlighet, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.
Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.
Källor: [12]
Källor
1: Försäkringskassan: Merkostnader för resor
2: Socialstyrelsen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB): Skador på nedre extremiteten
3. Region Norrbotten:Träningsprogram vid underbensfraktur
4: Arbetsmiljöverket: Arbetsanpassning och rehabilitering
6: IN: Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 2012; 36(12), s. 2095–2103
7: Science Daily: How binge drinking impairs healing of broken bones
8: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Faktablad om benskörhet
9: Arbetsmiljöverket: Föreskrifter om belastningsergonomi
10: Medibas: Frakturer, allmänt
11: Sahlgrenska universitetssjukhuset: Rutin: Fot – Fotledsfraktur – FYSS