Publicerad 15 april 2024

S62 Fraktur på handled och hand, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Utreda hur rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att arbeta och vad patienten kan utföra även under pågående gipsbehandling

Det är viktigt att utreda på vilka sätt eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras så att de går att utföra t.ex. även under gipsbehandling.

I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren diskutera ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som, griptång, alternativa pekdon och lyfthjälp över till maskiner som gör vissa manuella arbetsmoment.

Vid vissa frakturer tillåts direkt fri belastning till smärta, i andra fall är det lämpligare med partiell belastning. Det är ofta bra att underhålla styrkan i handen genom att under gipsbehandlingen låta handen göra så många vardagliga moment som smärtan tillåter.

Källor: [1, 2, 3,]

Instruera om högläge och rörlighetsträning för att förebygga stelhet efter avgipsning samt andra eventuella komplikationer

Patienten bör tidigt instrueras om högläge (handen ovan hjärthöjd) och rörlighetsträning. Patienten bör också informeras om vikten av att använda handen i lättare dagliga aktiviteter och successivt öka belastningen så långt smärtan tillåter.

Efter avgipsning kan svullnad kvarstå (i både handled, hand och fingrar) och då rekommenderas fortsatt högläge och kompression. Pumpövningar med handen och kyla kan också minska svullnad.

Patienten bör dock göras medveten om att ett intensivt användande av handen kan eventuellt ge ökad svullnad och smärta, särskilt vid belastande arbetsuppgifter.

Källor: [1, 5, 6, 7]

Alkoholkonsumtion ökar risken för fraktur och försvårar läkningen

Det har konstaterats att hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhetsfraktur. Många frakturer är också alkoholrelaterade – de uppstår efter t.ex. trafikolyckor, fall eller våld. Men stora mängder alkohol har även visat sig försvåra läkningsprocessen för frakturer.

Källor: [8, 9, 10, 11]

Heltidssjukskrivning kan försämra tillståndet, särskilt om problemet är kopplat till påfrestningar i privatlivet

Det finns ett samband mellan våld och sjukskrivningar, och genom sjukskrivning blir personen ännu mer isolerad och utsatt.

Källor: [12, 13]

Karpaltunnelsyndrom är en relativt vanlig komplikation

Karpaltunnelsyndrom är en relativt vanlig komplikation i samband med handledsfraktur. Lättare domningar/känselnedsättning i de tre radiella fingrarna kan oftast gå tillbaka om svullnaden motverkas genom högläge och regelbundna pumprörelser med handen.

Om besvären blir långvariga bör en ergonomisk arbetsplatsbedömning göras. En sådan utförs av arbetsgivaren och eventuellt företagshälsovården.

Källor: [7]

Informera om att patientriktad information om förebyggande av benbrott finns på 1177 vårdguiden

På 1177 finns information om vad man kan göra själv avseende livsstilsvanor för att förebygga benbrott.

Källor: [14]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder, som exempelvis ergonomiska hjälpmedel, eller genomgång av arbetsteknik.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [3, 15]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetsmetodanpassning eller tillfällig omplacering.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [3, 15]

Rörlighetsträning och ödemprofylax, via arbetsterapeut eller fysiopterapeut

Arbetsterapeut eller fysioterapeut bör kontaktas för träningsprogram med fokus på rörlighet initialt och därefter stegrad styrketräning. Detta är särskilt viktigt vid fraktur på os scaphoideum.

Hos arbetsterapeuten eller fysioterapeuten får patienten också råd om hur frakturområdet kan avlastas vid olika aktiviteter, för att undvika överansträngning med smärta och svullnad som följd. Det kan också vara aktuellt med hjälpmedel, tex handledsstöd vid behov.

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Källor: [16, 17, 18]

Utprovning av hjälpmedel, via arbetsterapeut eller fysioterapeut

Vid kvarstående måttligt karpaltunnelsyndrom bör patienten få ett stabilt handledsstöd nattetid med handleden i neutralläge. Handledsstödet förhindrar flexion i handleden och därmed ytterligare förträngning av karpaltunneln.

Andra hjälpmedel som kan behöva provas ut är sådana som ger möjlighet till andra arbetsställningar, t.ex. olika typer av pekdon (rullstav, pekpenna, styrkula).

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Källor: [19]