Publicerad 29 april 2024

Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT)

Syfte: AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion.

Copyright: World Health Organisation (WHO), översatt och bearbetat för svenskt bruk 1994 av Hans Bergman vid Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Version: AUDIT

Licens: För detta formulär behövs ingen licens. Det är fritt att använda för all vårdpersonal med behörighet att skicka och ta emot formulär via 1177 formulärhantering.

Målgrupp: Anges ej

Beskrivning

Instrumentet är ursprungligen utarbetat av World Health organisation (WHO). AUDIT kan fånga både riskkonsumenter av alkohol i ett tidigt skede och allvarligt alkoholberoende personer. Testet mäter alkoholbeteendet och vanliga negativa konsekvenser av alkohol. Det är förhållandevis kulturellt neutralt och rekommenderas av WHO för screening av riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion, samt alkoholberoende.

Testet består av ett frågeformulär med tio frågor inom tre olika domäner:

  • konsumtion (tre frågor om mängd och frekvens)
  • beroende (tre frågor)
  • alkoholrelaterade skador (fyra frågor om problem eller skador orsakade av alkoholkonsumtionen).

AUDIT i sig är inte tillräckligt för att ställa en diagnos. Positivt utfall i screening ska därför följas av noggrannare undersökning av alkoholvanorna. Testets tillförlitlighet är bättre om det kombineras med biologiskt test.

Genomförande

Screening med hjälp av AUDIT kan utföras i olika situationer av personer med olika professionell bakgrund med goda kunskaper om problematiskt alkohol- och drogbruk, till exempel personal inom primärvård, skolhälsovård, socialtjänst och kriminalvård.

Formuläret kan användas för att låta klienten skatta sin alkoholkonsumtion eller som underlag för en strukturerad intervju. Det kan användas i samband med tagning av anamnes, allmän hälsoundersökning eller liknande.

Respondenten svarar genom att ange ett alternativ på en skala. Det tar ungefär 5 minuter att besvara frågorna i formuläret. Frågorna gäller förhållandena under det senaste året.

Det kan vara känsligt att prata om sina alkoholvanor, men när formuläret presenteras av en engagerad och kunnig behandlare visar erfarenheten att få patienter känner sig besvärade av frågorna.

För en respondent som drabbats av skada till följd av sin konsumtion kan det däremot kännas obekvämt att svara ärligt på frågorna. Berusning och psykiatriska diagnoser som psykos eller personlighetsstörning är andra tillstånd som kan medföra oriktiga svar. Personer tenderar att besvara frågorna bäst när:

  • behandlaren är vänlig och uppträder empatiskt (enligt principerna för motiverande samtal, MI)
  • syftet med frågorna är tydligt relaterat till deras hälso- eller livssituation
  • klienten är alkohol- och drogfri vid tidpunkten för utredningen
  • klienten förstår att informationen är konfidentiell
  • frågorna är lätta att förstå
  • klienten inte har en uppenbar fördel av att framställa sig själv på något visst sätt (till exempel vid körkortsärenden).

Behandlaren bör försöka se till så att dessa villkor är uppfyllda när AUDIT används. Om de inte är uppfyllda kan AUDIT istället användas som vägledning i en intervju med en nära vän eller anhörig till klienten/patienten, eller kombineras med någon av de biologiska markörer som finns för alkoholkonsumtion.

Instruktion till personen som ska besvara formuläret: Här är ett antal frågor om Dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för Dig.

Namn på formuläret som invånaren/patienten ser: Frågor om alkoholvanor.

Tolkning

I AUDIT kan respondenten få mellan 0 och 40 poäng. Fråga 1–8 poängsätts med 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng. Fråga 9–10 poängsätts med 0, 2 eller 4 poäng.

Gränsvärden för riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion anges till 8 poäng för män och 6 poäng för kvinnor. De poänggränser som beskrivs i tabell 1 nedan är ungefärliga och tjänar som riktmärken för problemets svårighetsgrad och ger riktlinjer för eventuellt lämplig åtgärd.

Förutom gränser för riskabel eller skadlig konsumtion som angetts bör man nämna att berusningsdrickande är ett riskbeteende, dvs. att dricka 6 (man) respektive 3–4 (kvinna) standardglas vid ett och samma tillfälle.

Bilden visar vad enheten standardglas motsvarar för drycker med olika alkoholhalt: folköl, starköl, vin, starkvin och spritdrycker.

Standardglas är en måttenhet som gör det möjligt att jämföra konsumtion av olika alkoholhaltiga drycker.

Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol och motsvarar till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl/cider, 1 glas vin, 1 litet glas starkvin eller 4 cl sprit.

Tabell 1. Tolkning av AUDIT-poäng

Risknivå

AUDIT-poäng

Tolkning

Intervention

Zon I

Män 0–7

Kvinnor 0–5

Ej riskabla alkoholvanor

Gruppen har inte utvecklat problem, primärprevention

Zon II

Män 8–15

Kvinnor 6–13

Riskabla alkoholvanor men inte nödvändigtvis ett missbruk/ beroende

Kort intervention (rådgivning, självhjälp), fortsatt uppsikt över konsumtionen

Zon III

Män 16–19

Kvinnor 14–17

Problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos

Vidareutredning, kort intervention eller eventuell behandling inom specialistvården

Zon IV

Män 20+

Kvinnor 18+

Mycket problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos

Vidareutredning och remiss till behandling inom specialistvården

Tabellen visar fyra risknivåer utifrån resultaten i AUDIT, från Ej riskabla alkoholvanor till Mycket problematiska alkoholvanor, samt rekommenderad intervention för respektive risknivå.

Risken med en förhållandevis låg poänggräns (8 respektive 6 poäng) är att personer utan alkoholproblem identifieras som riskbrukare. För säkrare indikation på att personen i fråga verkligen har ett uttalat alkoholproblem kan en högre gräns sättas.

Vid en totalpoäng på 20 poäng eller mer för män och 18 poäng eller mer för kvinnor föreligger ofta ett uttalat alkoholproblem där personen troligen har utvecklat ett fysiskt beroende av alkohol.

Andra versioner

AUDIT-C består av de tre första frågorna, dvs. de som avser konsumtion.

AUDIT-3 består enbart av den tredje frågan, som handlar om riskabelt berusningsdrickande.

Referenser

Babor T., De la Fuente R., Saunders J. and Grant M. (1989) The alcohol use disorders identification test AUDIT - guidelines for use in primary health care. WHO division of mental health, Geneve.

Bergman, H., & Kaellmen, H. (2002). Alcohol use among Swedes and a psychometric evaluation of the Alcohol Use Disorders Identification Test. Alcohol and Alcoholism, 37, 245-251

Selin, K. H. (2003). Test-Retest Reliability of the Alcohol Use Disorder Identification Test in a General Population Sample. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 27, 1428-1435

Sinadinovic, K., Wennberg, P., & Berman, A. H. (2011). Population screening of risky alcohol and drug use via Internet and Interactive Voice Response (IVR): A feasibility and psychometric study in a random sample. Drug & Alcohol Dependence, 114, 55-60

Wennberg, P. (1996). The alcohol use disorders identification test (AUDIT): A psychometric evaluation. Reports from the Department of Psychology, Stockholm Univ.

Mer information

Om AUDIT på Mapi Research Trust: https://eprovide.mapi-trust.org/instruments/alcohol-use-disorders-identification-test-questionnaire2

AUDIT ingår i Nationellt kliniskt kunskapsstöd Riskbruk av alkohol, samt Skadligt bruk och beroende av alkohol.

Kliniskt kunskapsstöd/Riskbruk av alkohol

Kliniskt kunskapsstöd/Skadligt bruk och beroende av alkohol


Nationellt vård- och insatsprogram Missbruk och beroende

Informationsansvarig

  • Karin Vriste
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.