%20RGB_SKR_Logotype.png)
-
Välfärdsutmaningarna på bästa sändningstid
SVT:s fredagsunderhållning Svenska Nyheter tog upp demografins utmaningar och konsekvenser för välfärden i fredags. Dagen därpå var kompetensbristen i transportsektorn på tapeten i Ekots lördagsinterv
-
Otydlig styrning av högskolan drabbar välfärden
Efterfrågan på välfärdstjänster ökar – liksom bristen på arbetskraft. För att bättre matcha arbetsmarknadens kompetensbehov behöver styrningen av högskolan förändras. Det blir allt svårare att rekryte
-
Digital teknik kan lösa flera välfärdsutmaningar
Antalet äldre blir allt fler, vilket gör att behovet av hemtjänst också förväntas öka framöver. Om digital teknik används på ett klokt sätt kommer kommunerna kunna ge allt fler omsorg även när det bli
-
Välfärdens framtid är Almedalens viktigaste fråga
Nästa vecka är det dags för Almedalsveckan igen. Politiska partier, företag, intresseorganisationer, tankesmedjor, fackförbund och media. Alla vill göra sin röst hörd i en viktig fråga. I ett myller a
-
Etableringen av nyanlända måste fungera
Att etableringen av nyanlända in i vårt samhälle fungerar är en avgörande framtidsfråga för Sverige i allmänhet och våra kommuner i synnerhet. Under de kommande åren är behoven av arbetskraft inom väl
-
Förstå allvaret – vi måste jobba på nya sätt
I tisdags presenterade vi vår senaste Ekonomirapport. Det är glädjande nog en rapport med ett innehåll som väcker en hel del uppmärksamhet, då det är viktigt att den demografiska utvecklingen och de k
-
Vårbudgetens riktade statsbidrag skapar kortsiktighet
I måndags släppte regeringen vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Även om de stora satsningarna föreslås i budgetpropositionen under hösten har vårbudgeten med tiden kommit att bli en extra budge
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.
-
2020-05-20
Ytterligare medel till kommuner och regioner
Nu har det gått drygt en vecka sedan vår Ekonomirapport presenterades. Sedan dess har staten varit snabbfotad.
Staten har lovat att kompensera kommunernas och regionernas merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Kollektivtrafiken har fått löfte om 3 miljarder kronor för att kompensera intäktstapp. I måndags kom besked om en ökning av de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor för 2020, varav 3 miljarder till kommunerna och 3 miljarder till regionerna.Historiskt stort statligt stödDet stöd som staten gett till kommuner och regioner är enorma i sin omfattning. Bara under 2020 har statsbidragen ökat med 28,5 miljarder kronor för i år. Men så innebär pandemin också historiskt stora ekonomiska konsekvenser och påverkan på hela samhället. Det här är en situation som ingen hade kunnat förutse och vara förberedd på – den har krävt något alldeles extra av kommuner och regioner.Planeringsförutsättningar krävs för nästa årNågot som är ännu viktigare är att få planeringsförutsättningarna på plats för nästa år. Kommuner och regioner har redan påbörjat sitt budgetarbete för 2021. Regeringen och samarbetspartierna har lovat att de senast i samband med höstens budgetproposition ska återkomma med ytterligare besked om kommande år. Ju förr desto bättre, även om vi har ovissa tider med stora utmaningar, att veta förutsättningarna framåt.Nu önskar jag att ni alla ska få en fin Kristi himmelsfärdshelg, vare sig ni arbetar eller har möjlighet att få några dagars avkopplande ledighet.Sköt om er!
Läs mer
-
2020-05-13
Önskelistan delvis uppfylld
Efter att Ekonomirapporten presenterades i måndags har det kommit positiv respons och förståelse för behovet av resurser hos kommuner och regioner. Sektorn behöver ytterligare tillskott för att hantera både pandemin och välfärden.
Nu har vi äntligen presenterat vårens Ekonomirapport. En extremt svår rapport att få ihop då vi arbetat mot ett rörligt mål. Det har varit ständigt nya siffror om varsel och nya satsningar från regeringen och samarbetspartierna i syfte att motverka krisen. Till slut blev 30 april någon typ av stoppdatum för nya beräkningar. Ytterligare svårigheter har bestått i att vi själva på SKR infört enkätstopp, vilket innebar att vi fick fiska upp information på annat sätt om vad som händer just nu i kommuner och regioner.Tydlighet och relevans viktigtVår strävan efter att vara aktuella och relevanta gav tydligt resultat. Vi hade en stor mediebevakning när vi presenterade Ekonomirapporten och har fått positiv respons och förståelse för behov av resurser från både regeringen, samarbetspartierna och oppositionspartierna. Alla vill på bästa sätt stödja vår sektor i detta läge.Ekonomirapporten maj 2020 webbversionRekommendationerVi hade ett antal rekommendationer med i vår presentation av Ekonomirapporten. Dessa var:- Full kostnadstäckning för hälso- och sjukvårdskostnader för covid-19.
- Finansiera underskott i kollektivtrafiken.
- Öka statsbidragen 2021 med ytterligare 8 miljarder kronor och ersätt vårdskulden.
- Stötta med investeringsstöd.
- Betala ut riktade statsbidrag mer generellt.
- Förbättra arbetsmarknadsområdet: feriejobb utanför kommun, mer yrkesvux, studiestartsmedel, förlängd etableringstid och snabbare matchning.
- Höstbudget alternativ beredskap på förändringar i kommuner och regioner på grund av osäkerheten.
Läs mer
-
2020-05-07
På måndag kommer en av SKR:s viktigaste rapporter
Den 11 maj är det åter dags att presentera Ekonomirapporten. Den här gången är rapporten fokuserad på coronavirusets konsekvenser för ekonomin i kommuner och regioner.
Jag har påtalat det tidigare och gör det igen: det ekonomiska läget är mycket osäkert just nu på grund av den pågående pandemin. Det visar inte minst de stora skillnaderna i prognoser, som vi nu tar del av från olika bedömare. Mitt under dessa rådande tider väljer vi ändå att presentera vårens Ekonomirapport. Jag anser att det är viktigt att vi gör beräkningar och analyser utifrån ett scenario för att kunna dra slutsatser om vilka åtgärder som minst behöver vidtas.I detta nu sitter jag, ekonomer och sakexperter på SKR in i det sista med rapporten som sätter fokus på den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen och kommunernas och regionernas ekonomiska utmaningar. Följ direktsändningen när jag och SKR:s ordförande Anders Knape presenterar rapporten, den 11 maj, klockan 10.30.Självklart kommer du också att kunna läsa rapporten i sin helhet på skr.se. Du är även välkommen att kontakta mig eller någon av mina medarbetare om du har frågor kring innehållet.Presentation av Ekonomirapport webbsändning 11 maj (nytt fönster)
Läs mer
-
2020-04-30
En historisk låg ökning av skatteunderlaget
Det reala skatteunderlaget minskar för första gången sedan IT-kraschen. Verksamheter ställer om i rekordfart och samarbeten ökar. Det kommer ta tid innan allt är som vanligt igen.
Sveriges Kommuner och Regioner presenterade igår en ny skatteunderlagsprognos. Under mina tio år på SKR har läget aldrig varit så osäkert. När ekonomins utveckling beror på virusets spridning känns det som att det mesta ligger utanför vår kontroll. Det enda som går att kontrollera i nuläget är att hålla god handhygien, säkert avstånd och försöka skydda sig.Normalt sett brukar vår aprilbedömning för innevarande års skatteunderlag vara väldigt stabil. Under 2000-talet har skatteunderlaget ökat med i genomsnitt 4,08 procent per år och den genomsnittliga prognosen i april har varit på 4 procent i ökning för året. Den ökning vi räknar med nu är 0,9 procent, vilket är 1,5 procentenheter lägre än bedömningen vi gjorde i februari. Det är dock tydligt att ju osäkrare konjunkturläge desto större risk för avvikelser. De prognoser vi nu tar del av från olika bedömare visar också mycket stora skillnader.Något som även påverkar utvecklingen är statens satsningar på näringsliv och kommunsektor. I dag kom en satsning motsvarande 39 miljarder kronor till företag som tappat minst 30 procent av omsättningen under mars och april. Det är dock få av de kommunala bolagen som har möjlighet att ta del av satsningen, då de behöver räknas som affärsmässiga för att ingå.Ett ekonomiskt normalläge dröjerPrognosen för skatteunderlaget 2020 är historiskt låg. Underlaget minskar realt sett för första gången sedan IT-kraschen och lönesumman minskar för första gången sedan 90-talskrisen. På SKR bedömer vi att det kommer att ta flera år innan samhället är tillbaka i ett ekonomiskt normalläge. Och risken är stor att den ekonomiska krisen blir ännu djupare.Bedömningen vi gör i vår prognos är att samhället öppnar upp under andra halvåret och att vi då har en återhämtningsfas. Samtidigt säger Folkhälsomyndigheten att det är troligt att det kan komma en andra våg av pandemin och att utbredningen i landet är oförutsägbar.Åtgärder sätts in blixtsnabbtJag noterar hur verksamheterna i kommuner och regioner har ställts om i rekordfart, hur digitaliseringen har ökat snabbt och hur många som har hittat konstruktiva och bra lösningar för att hantera situationen. Kommunerna, regionerna och länsstyrelserna samverkar kring smittskyddsmateriel.Regionerna fick inom loppet av cirka en vecka fram samverkan kring IVA-platser och läkemedelsförsörjning. Socialstyrelsen tog snabbt fram en ny introduktionsutbildning för personal inom äldreomsorgen. Kommunerna samverkar med ideella organisationer kring matleveranser till äldre och kommuner och regioner försöker på olika sätt att stötta det lokala och regionala näringslivet. Detta är bara några exempel på hur vi arbetar tillsammans i krisen. Samtidigt vet vi att utmaningarna är stora och att inte minst regionernas ekonomi kommer att få en rejäl knäck i år.I Ekonomirapporten, som vi presenterar den 11 maj, kommer vi att skriva mer om kommunernas och regionernas ekonomiska situation, utmaningarna framåt och de konsekvenser som covid-19 ger.
Läs mer
-
2020-04-17
De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 är ovissa
Vårbudget, uteblivna skatteintäkter och ökat stöd till näringslivet. Det har varit några av veckans stora ekonomiska händelser som är helt relaterade till coronavirusets framfart.
Ytterligare en vecka har förflutit med covid-19. En ny svensk tradition har börjat smyga sig in i hemmet genom att varje dag klockan 14 följa sändningen där myndighetschefer uppdaterar om läget och eventuella åtgärder till följd av coronavirusets smittspridning.På den ekonomisk-politiska fronten har regeringen i onsdags presenterat vårändringsbudgeten och vårpropositionen. Den här gången var de flesta satsningarna redan kända i förväg. Utöver de 5 miljarder kronor i generella statsbidrag, som aviserades i januari, får kommuner och regioner ytterligare 15 miljarder kronor. I regeringens stödpaket höjs också ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvården från 1 miljard till 3 miljarder kronor, vilket jag kommenterade i mitt förra blogginlägg.Staten behöver täcka skäliga merkostnaderUtökat stöd till näringslivetDet utökade stödet för korttidspermitteringar är en av de senaste större satsningarna, som regeringen och samarbetspartierna inkluderat i åtgärdspaket för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Det innebär att drabbade företag nu kan låta medarbetare gå ner till en 80-procentig permittering med statligt stöd. Det här bör rimligen rädda en hel del jobb och företag från konkurs, vilket i sig också skapar bättre förutsättningar för kommuner och regioners framtida finanser. Åtgärden gäller även för affärsmässiga kommunala bolag, vilket dock inte är helt enkelt att förstå vad det faktiskt innebär. Vi på SKR tolkar reglerna som att kommunala bolag omfattas, så länge verksamheten inte till huvuddelen finansieras med skattemedel. Ytterst avgörs frågan av Tillväxtverket, där man ansöker om stödet.
En annan nyhet, som är glädjande, är att SBO (Statens Bostadsomvandling AB) får 300 miljoner kronor i tillskott för att fortsätta anpassa bostäder, på krympande bostadsmarknader, till att även äldre kan bo där.Prognoserna skiljer sig åtJag har, efter att vårbudgeten släpptes, i flera sammanhang kommenterat att det är högst tveksamt om de 15 miljarder kronorna ens kommer att täcka de minskade skatteintäkterna för kommunerna och regionerna under året. Staten bedömer att BNP i Sverige kommer att falla med 4 procent i år. Den prognos de gör över skatteunderlaget är relativt svår att genomskåda. Först ser den märkligt positiv ut, med en ökning av skatteunderlaget med 1,8 procent jämfört med 2019. Det kan jämföras med att Konjunkturinstitutet spår en ökning med 0,3 procent trots ett lägre fall av BNP. Orsaken till de olika bedömningarna är att staten har lagt in effekterna av att enskilda näringsidkare i 2019 års deklaration har rätt att skjuta upp skatten i upp till fem år. Då skulle skatteunderlaget öka långsammare redan för 2019.Skillnaden på statens prognos och SKR:s egen februariprognos är 9 miljarder kronor lägre skatteintäkter för 2019. Exakt hur länge näringsidkarna kommer att skjuta på skatten är lite svårt att bedöma.Stora utmaningar att göra prognoserDet förändrade regelverket för näringsidkare kommer inte att ge någon faktisk försämring på sikt, utan det kommer att ske en fördröjning av inbetalningarna. Hur det slutligen ska regleras för kommuner och regioner framgår inte av vårpropositionen. Staten brukar dock justera regeländringar av skatteunderlaget så att kommuner och regioner inte blir lidande. Det utgår vi ifrån att man gör även denna gång.
Vi på SKR räknar just nu på hur skatteunderlaget och effekterna av covid-19 påverkar kommunernas och regionernas ekonomi. Det är sannerligen ett mycket mer svårbedömt uppdrag än vanligt. Många kommuner och regioner säger att de har stora utmaningar med att göra prognoser för året. En ekonomidirektör meddelade idag att svårigheten med prognoser också beror på att cheferna sitter i krismöten och ekonomerna tillverkar skyddsutrustning.Slutligen landar våra beräkningar i en skatteunderlagsprognos 29 april och i Ekonomirapporten som kommer 11 maj.
Läs mer
-
2020-04-09
Staten behöver täcka skäliga merkostnader
Regeringen har uttalat att hantering av covid-19 inte får begränsas av att kommuner och regioner saknar ekonomiska medel. Ändå är det nu högst oklart om merkostnader kommer att täckas upp av den utlovade ersättningen.
Arbetet med att bekämpa coronaviruset pågår oförtrutet i kommuner och regioner. Regeringen och samarbetspartierna gav i förra veckan beskedet att anslaget för merkostnader för hanteringen av coronaviruset höjs från tidigare 1 miljard till 3 miljarder kronor. Den förordning, som nu har kommit och som styr ersättningsförfarandet, gör dock gällande att statsbidraget för merkostnader ges i mån av medel. Det finns därför ingen garanti för att kommuner och regioner får full kostnadstäckning för de merkostnader de har haft med anledning av covid-19. Ersättningen ska ansökas senast sista november och först därefter kommer Socialstyrelsen prioritera mellan de regioner och kommuner som har störst behov. Detaljregler i förordningen tyder också på att pappersarbetet kan bli allt annat än enkelt.Det var just så här vi inte ville ha det. Den nu beslutade förordningen är nästintill en kopia av det förfarande som gällde efter flyktingkrisen 2015. I hanteringen av utbetalningar till kommunerna var eftersläpningen enorm och osäkerheten kring om det ens skulle komma någon ersättning mycket stor. Den administrativa belastning var dessutom ineffektiv och alltför detaljerad.Ersättningsgaranti behövsVi på SKR anser därför att förordningen måste justeras och har skickat en hemställan om detta. Det behövs en garanti att staten ersätter kommuner och regioner för skäliga merkostnader till följd av covid-19 inom hela hälso- och sjukvården, inklusive tandvård och socialtjänst. Kommunerna och regionerna behöver också betydligt tidigare få signaler om att deras extrakostnader kommer att bli täckta, för att kunna göra en rimlig budgetplanering. Vi anser också att så mycket som möjligt av statens avsatta medel behöver betalas ut i år.
Det vore betydligt bättre om kommuner och regioner istället tidigt får ett schablonbidrag som kan kompletteras med ansökningar i efterhand. Merkostnader bör granskas med hjälp av stickprovskontroller så att administrationen blir så liten som möjligt.Hemställan - ändring i förordning SFS 2020:293 (PDF, nytt fönster)Inget återrapporteringskrav på fem överenskommelserI dessa mörka tider kan vi dock glädja oss åt att regeringen och samarbetspartierna precis meddelat att man tar bort kraven på rapporten för fem överenskommelser under året. Det innebär att regioner och kommuner under året inte kommer att behöva rapportera in uppgifter om resultat av satsningarna inom:- jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider
- patientsäkerhet - nationell kvalitetsregister
- ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården
- förstärkta insatser för kvinnors hälsa
- god och nära vård
- psykisk hälsa
Läs mer
-
2020-04-03
Räcker gårdagens aviserade stödpaket till kommunsektorn?
Regeringen har nu aviserat ett ytterligare stödpaket till kommuner och regioner. Det är välkommet och samtidigt svårt att veta om det är tillräckligt.
I går kom efterlängtad information från regeringen och samarbetspartierna om att skjuta till ytterligare 15 miljarder kronor i år till kommuner och regioner för att hantera den rådande exceptionella situationen med coronaviruset. Det var även välkommet att regeringen redan nu ger besked om statsbidragsnivån för 2021 så att kommunsektorn kan ha förutsättningarna med sig in i budgetplaneringen. Utifrån beskedet skulle nivån bli 10 miljarder kronor lägre än för i år.
Det kom också besked om att 2 miljarder kronor i tillgänglighetsöverenskommelsen ska betalas ut utan krav på uppföljning. Även ersättningen för extra kostnader till hälso- och sjukvården för covid-19 ökar från 1 till 3 miljarder kronor.Viktigt att minimera administrationenFörhoppningsvis kommer ersättningen för de extra sjukvårdskostnaderna att bli enkel och schabloniserad så att ingen region eller kommun blir förlorare. Det är under hanteringen av coronaviruset verkligen inte läge för kommuner och regioner att behöva lägga ned tid och kraft på att rekvirera riktade medel på detaljnivå.Konsekvenserna av ett sådant förfarande såg vi i samband med utbetalningen av ersättningar till kommunerna för migration och integration i samband med 2015 års flyktingvåg. Hanteringen av utbetalningarna sysselsatte under 2016 cirka 130 årsarbetskrafter på Migrationsverket och uppskattningsvis 490 årsarbetskrafter i kommunerna. Utbetalningarna drabbades av stor eftersläpning vilket skapade oklarheter och osäkerhet kring vilka merkostnader kommunerna skulle få ersättning för. Det är därför bra att staten har tagit lärdom av detta och nu försöker minimera administrationen.Oklart om pengarna räckerFrågan många nu ställer sig är om gårdagens aviserade medel kommer att räcka? Något enkelt svar finns inte. Det återstår att se. Det är bland annat avhängigt om konjunkturen faller i den takt som regeringen och andra bedömare nu utgår ifrån eller om konjunkturen faller ännu mer. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning från den 1 april kommer BNP att falla med 3,2 procent i år, vilket gör att skatteintäkterna ökar med endast 1/3 procent jämfört med 2019. Det är cirka 15 miljarder lägre än enligt SKR:s februariprognosen.Om stödpaketet också ska täcka uteblivna intäkter för kollektivtrafiken skulle svaret vara att det verkar inte troligt att pengarna räcker. Regionerna tappar i dagsläget intäkter på cirka 1 miljard kronor i månaden. Fördelningen av kollektivtrafiken är dessutom mycket ojämn mellan regionerna. I dag har också aviserats att tillskottet ska täcka merkostnader för lokala flygplatser, vilket gör det än svårare att tro att det ökade statsbidraget skulle räcka till.Regeringen har dock varit tydlig med att merkostnaderna, som uppstår för just hälso- och sjukvården i regioner och kommuner till följd av hanteringen av coronaviruset, ska få full kostnadstäckning. Och det är tydligt att regionerna, i synnerhet Region Stockholm som ligger före andra regioner i smittspridning, för närvarande har mycket höga merkostnader.Det är många faktorer som spelar in i bekämpningen av coronavirusets spridning. Det gäller att i det här läget fortsatt agera genomtänkt, snabbt och flexibelt. Och det är viktigt att ekonomin inte blir en begränsande faktor för hanteringen av en mycket exceptionell situation.
Läs mer
-
2020-03-27
Lågkonjunktur eller depression?
Hur effekterna av det nya coronaviruset blir på längre sikt är oklart. Osäkerheten är stor, trots det måste vi göra det vi kan för att ge kommunsektorn underlag för budgetar som snart ska beslutas.
Faller Svensk BNP i år med 1, 3 eller till och med 8 procent som Swedbank hade i sitt värsta scenario när de i veckan presenterade sin Economic Outlook?För en vecka sedan presenterade SKR en indikation för skatteunderlaget. Vår bedömning var en nedrevidering av skatteunderlaget med 0,9 procentenheter och negativ BNP-tillväxt i år. Vi visste redan då att utvecklingen går snabbt och att läget förändras dag för dag. Vi ser och hör i media skräckscener från sydeuropeiska sjukhus. Vi får dagligen nya rapporter om antal smittade, antal i intensivvård och antalet döda. Vi kan följa hur länder stänger ned sina verksamheter. Detta gör det omöjligt att räkna på hur ekonomin påverkas på lång sikt.Dagligen kommer också uttalanden om vad som är rätt och fel. Många menar att Sverige inte tar situationen på allvar när vi inte stänger ner som andra länder gjort. Andra menar att de åtgärder som nu vidtas i Sverige kommer att skapa större långsiktig skada för ekonomin och folkhälsan än om vi skulle låta bli. Vad som är rätt eller fel får framtiden kan utvisa. Vi måste förlita oss på det som expertmyndigheter förordar och regeringen beslutar, är välgrundat och genomtänkt utifrån många tänkbara perspektiv.Effekterna svåra att bedömaHur effekterna blir på längre sikt är oklart. De flesta ekonomer gör bedömningen att BNP kommer att falla rejält 2020 för att sedan öka relativt snabbt och att läget återgår till det normala år 2021. Det vill säga, att detta blir ett hack i kurvan under något år. Men hur det blir beror förstås på hur lång tid det tar innan smittoläget förbättras och hur situationen påverkar människors agerande.I detta läge gör vi ändå en ekonomisk bedömning fram till 2023, som kommuner och regioner kan använda i sin budget och plan. Det är en bedömning som är extremt osäker. Många kommuner och regioner överväger nu om de ska besluta om budgeten i fullmäktige före eller efter sommaren. Beslutas budgeten före sommaren måste det finnas beredskap för att göra stora korrigeringar under hösten.Kommunsektorn som stabilisatorDet är bra att staten beslutar att ersätta företag och kommunsektorn i dessa kristider för att minska konsekvenserna för en långsiktig skada på ekonomin. Regeringen har flera förslag om ekonomisk lättnad till landets företagare. Det är viktigt att i nuläget även använda kommuner och regioner som stabilisatorer i den förväntade ekonomiska nedgången. De står för en fjärdedel av rikets sysselsättning och är stora köpare av varor och tjänster.Många företag har problem med att hålla näsan ovanför vattenytan då all verksamhet plötsligt bara stannar av. De kontaktar fortlöpande kommuner och regioner och ber om hjälp, men rättsläget är inte alltid klart. Därför brådskar det att ge såväl företagare i utsatta branscher som fastighetsägare tydliga besked.Beslut har inte tagits gällande regeringens förslag den 25 mars 2020 om en tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader till utsatta branscher. Ovissheten genererar merarbete och oro bland de involverade. Näringsdepartementet meddelade i sin underhandsinformation, i väntan på beslut om statsstödet av EU och riksdagen, att kompensation för hyresrabatten ska sökas av hyresvärden i efterhand via länsstyrelserna. Det är viktigt att det kommande regelverket för den tillfälliga hyresrabatten kommer att vara praktiskt tillämpbart och transparent för alla involverade parter.Kommuner och regioner frågar också hur mycket staten kommer att ersätta för merkostnaderna för det nya coronaviruset och till följd av att skatteintäkterna faller kraftigt. ESV räknar i sina två scenarion att kommunsektorn behöver 11 respektive 17 miljarder år 2020 för att täcka uteblivna skatteintäkter. Swedbank som går längst i sina negativa bedömningar nämner siffran 25 miljarder. Under finanskrisen fick kommunsektorn 17 miljarder. De belopp som nämns ovan är för att täcka skatteintäktsbortfall.Det bästa som riksdagen kan göra i det här läget är att garantera skatteintäkterna för kommuner och regioner åren 2020 och 2021. Det skulle ge bra planeringsförutsättningar och undvika onödiga personalneddragningar. Bibehållen personal är av stor vikt för att upprätthålla verksamheterna men även för att hålla i gång samhällsekonomin.Merkostnader i verksamhetenDen miljard som hittills avsatts till merkostnader inom hälso- och sjukvården känns allt mer otillräcklig för varje dag som går. Bara provtagning för covid-19 kostar 1 500 kronor per prov, vilket innebär att om drygt 6 procent av befolkningen skulle testa sig så är hela miljarden slut. Vi ser dessutom mycket stora kostnader inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg för:- personalförsörjning
- smittskyddsmateriel
- omställningar
- transporter
- kommunikation
- IT
- iordningställande av IVA-platser
- karantän
- utökning av kapacitet och bemanning på 1177
- fler besök hos privata digitala vårdgivare
- ersättning till privata vårdgivare för inställd vård då regionerna fått möjlighet att rekvirera personal och materiel från dem
- läkemedel
- uteblivna patientavgifter
- utebliven intäkt till tandläkare som inte längre tar emot akuta besök
- tid för planering och samordning
- företagshälsovård till oroliga anställda
- uppbyggande av tält och extra vårdplatser och så vidare.
Läs mer
-
2020-03-20
Skatteunderlagets utveckling i coronavirusets spår
Det blir allt tydligare att coronaviruset får stora konsekvenser för samhällsekonomin. Som en följd av det förändrade läget presenterar SKR idag en uppdaterad bedömning av årets utveckling av skatteunderlaget.
Vi på SKR räknar i år med att BNP faller. Den stora frågan är hur mycket, då läget är mycket osäkert. Det handlar om hur länge olika länder kommer att vara ”nedstängda” och hur bland annat handel, konsumtion och resande kommer att påverkas. I nuläget är indikationen att skatteunderlaget under året kan komma att öka med cirka 1,5 procent. Det skulle vara en betydligt svagare utveckling än de 2,4 procent som vi bedömde i vår skatteunderlagsprognos i februari.Skatteunderlaget påverkas till stor del av antalet arbetade timmar. Ju mindre företagen och sysselsättningen påverkas av coronaviruset desto bättre är det för skatteintäkterna. För kommuner och regioner finns det även en viss ”kudde” genom att skatten på till exempel arbetslöshetsförsäkringar och pensioner fortfarande ger intäkter till skillnad från många företag.Svårt att förutse skatteunderlaget i kristiderFinanskrisen på 00-talet visar tydligt hur svårt det är att förutse skatteintäkternas utveckling. Ekonomin gick som tåget och bedömningen innan krisen var att skatteunderlaget skulle öka med 5,1 procent. I takt med att information kom om utvecklingen reviderades prognoserna ned och låg som lägst på en ökning på 0,6 procent för 2009.Successivt när vi såg att sysselsättningen i Sverige inte drabbades lika hårt som många andra länder ökade också bedömning av skatteunderlaget, som landade på 1,3 procent. Samtidigt föll BNP med hela 5 procent under 2009, vilket främst berodde på att banker och exportföretag påverkades. Att tjänstesektorn blev mindre drabbat och att staten finansierade del av lönen till korttidsarbete gjorde att sysselsättningen till viss del hölls uppe i Sverige.Krisen som nu pågår är av en helt annan sort. Tjänsteföretag inom handel, restaurang, nöje och kultur drabbas betydligt hårdare, vilket får stora konsekvenser för sysselsättningen. Samtidigt kan krisen göra mindre permanent skada i ekonomin om den skulle bli kortvarig. Läget är mycket osäkert och vi kommer på SKR med största sannolikhet att behöva ändra vår ekonomiska bedömning flera gånger. För att inte förstärka konjunkturnedgången är det nu viktigt att kommuner och regioner håller uppe sin sysselsättning. Det gör att stödgarantier från staten är mycket viktiga.
Rekommendationer till regioner och kommunerSvenskt Näringsliv har för att värna företagen gjort ett utskick där de starkt rekommenderar att kommuner och regioner gör insatser som hjälper företagen. Det handlar bland annat om att ge anstånd eller förlänga eller korta ner betalningstider till leverantörer, förlänga tidsfrister i tillstånds- och tillsynsärenden där så är möjligt och skjuta på tillsynsbesök som inte är kritiska.Vi vet redan nu att kommuner och regioner kommer att agera olika. Vissa kommer att ge anstånd för betalningar eller betala fakturor i förväg medan andra inte kommer att vidta några särskilda åtgärder. Hur man ska förhålla sig lokalt är till stor del ett politiskt beslut, men beror även på läget för den enskilda kommunen eller regionen. Samtidigt är det bra att påminna sig om att stödsituationer ibland kommer i konflikt med andra regler till exempel kommunalrättens regler. SKR har tagit fram information om hur dessa frågor kan hanteras på ett rättsligt och ekonomiskt hållbart sätt.Frågor och svar om förslag på kommunala och regionala åtgärder från Svenskt Näringsliv och VisitaSlutligen vill jag tillägga att medarbetarna i kommuner och regioner gör ett fantastiskt arbete i att hantera denna svåra kris. Nu är det viktigt att ekonomiska restriktioner inte står i vägen för arbetet med att hindra spridningen av covid-19 och inte heller sätter stopp för att behandla de personer som behöver vård.
Läs mer
-
2020-03-13
Coronautbrottet ger osäkra ekonomiska prognoser
Hela samhället berörs och sluter nu upp för att hindra smittspridningen av coronaviruset. Det kräver temporära förändringar av lagar och regler och viruset leder till negativa konsekvenser för ekonomin.
Effekterna av coronaviruset visar tydligt kommunernas och regionernas viktiga roll när extraordinära händelser inträffar i samhället. Det mest självklara är naturligtvis sjukvårdens roll att bota och behandla patienter där sjukdomen påverkat dem i så hög grad att de inte klarar egenvård. Det är dock få smittade som verkligen behöver sjukhusbehandling. I mitten av vecka 11 behandlades drygt tre procent på sjukhus av de personer som konstaterats smittade i Region Stockholm.Vi på Sveriges Kommuner och Regioner följer utvecklingen nära och har fortlöpande kontakt med myndigheter för att lyfta de behov som kommuner och regioner har. Vi har bland annat lyft fram att man temporärt bör ta bort kravet på läkarintyg för sjukdom över sju dagar. Detta för att undvika att många besöker vården för att styrka att de är fortsatt sjuka. Vi har också fått genom en överenskommelse om att undanta överläggningsskyldighet vid avstängning av anställd.Staten ersätter merkostnaderCoronautbrottet får även stora ekonomiska konsekvenser såväl för kommuner och regioner, som samhället och den globala ekonomin. SKR har påpekat att staten behöver ge kommuner och regioner ersättning för de merkostnader som uppkommer för att förhindra smittspridning i samhället. Det känns därför tryggt att regeringen så här långt har uttalat att hälso- och sjukvården ska ha de resurser som krävs.Som en första åtgärd har regeringen tillsammans med samarbetspartierna föreslagit en miljard kronor, som kommuner och regioner i efterhand ska kunna ansöka om för merkostnader i hälso- och sjukvården som kan kopplas till coronaviruset. Det kan till exempel handla om högre kostnader för personal, högre kostnader för att säkra bemanningen av 1177 Vårdguiden, laboratorieanalyser, extra åtgång av materiel och smittspårning. Det är därför viktigt att kommuner och regioner på ett enkelt sätt kan följa upp, redovisa och dokumentera vilka merkostnader man har. SKR kommer att stötta kommuner och regioner i att ta fram underlag för att kunna återsöka medel på ett rättvist och effektivt sätt. Staten har också beslutat att stå för kostnaden för karensdagen vid sjukdom.Svårt att bedöma ekonomiska effekternaDet pratas också mycket om de ekonomiska effekterna av corona och börserna är extremt volatila. När det gäller konsekvenserna för kommuner och regioner kommer skatteintäkterna att påverkas av den lägre sysselsättningen. Med anledning av det osäkra läget hör många kommuner och regioner av sig till SKR och efterfrågar uppdaterade skatteunderlagsprognoser.SKR bedömer att utsikterna i omvärldskonjunkturen är ytterst osäkra, även om man kunde förutse den fortsatta smittspridningen globalt och i Sverige. De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna utgör i sig en stor osäkerhet för den sorts bedömningar som ligger till grund för en uppdaterad prognos för den svenska samhällsekonomin, och det kommunala skatteunderlaget. Kommuner och regioner måste räkna med att 2020 kommer att bli ett år med betydligt svagare skatteintäkter än vad vi bedömde i februariprognosen.Uppdaterad lägesrapport 20 marsDen 4:e mars presenterade Finansdepartementet en prognos där BNP-tillväxt i år antogs bli 0,5 procentenheter lägre globalt respektive 0,3 procentenheter lägre i Sverige än tidigare bedömning. Mycket talar just nu dock för att det kan bli en större försvagning än så. Prognosläget är så utomordentligt osäkert att vi avstår från att gå ut med helt ny skatteunderlagsprognos i förväg just nu. Däremot kommer vi den 20:e mars att komma med en uppdaterad bild av läget som ett extra underlag för kommunernas och regionernas skatteintäktsberäkningar.Slutligen: Det kan inte nog betonas vikten av att följa Smittskyddsinstitutets och Folkhälsomyndighetens råd och inte heller skapa oro i onödan. Tvätta händerna och använd handsprit. Tillsammans kan vi bidra med det vi kan var och en.
Läs mer