Snabba förändringar ger negativa effekter

Den 20 oktober presenterade SKR en ny makrobedömning och skatteunderlagsprognos. Trots att det bara gått åtta veckor sedan vår förra prognos har det skett stora förändringar.

Tyvärr ger förändringarna negativa ekonomiska effekter för kommuner och regioner. Konjunkturen beräknas bli svagare och inflationen beräknas bli högre. Den nya prognosen innebär att skatteintäkterna urholkas med nästan 3 procent 2023 jämfört med 2022, och att det reala skatteunderlaget ligger under den trendmässiga ökningstakten under hela beräkningsperioden.

Jämfört med vårens beräkningar är kostnaderna för pensioner betydligt högre, på grund av inflationen, med ytterligare 14 miljarder kronor år 2023 och 36 miljarder högre år 2024. Det innebär att vi nästan räknar med en dubblering av pensionsskulden från knappt 60 till nästan 120 miljarder kronor.

Behövs arbete med ekonomi på kort och lång sikt

De väldigt svaga resultaten kommande år innebär att kommuner och regioner måste arbeta med ekonomin både på kort och lång sikt. Det går alltså inte bara att förlita sig på att använda resultatutjämningsreserver och eventuella synnerliga skäl för att täcka underskott kommande år.

Den andra stora utmaningen för kommuner och regioner är arbetskraftsbristen. Andelen äldre ökar i betydligt högre takt än den arbetsföra befolkningen. Det kommer i synnerhet att vara svårt att hitta utbildad arbetskraft och utmaningarna kommer att vara som störst i norra Sverige.

Åtgärder för att möta kompetensutmaningen

Det är anmärkningsvärt att staten inte tar hänsyn till den demografiska utvecklingen och arbetskraftsbristen i sina olika förslag. Ett av de senaste exemplen är i förslaget till ny äldreomsorgslag: ”Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer”. Utredningen lägger flera förslag som kräver utökad bemanning inom omsorgen och inom hälso- och sjukvården. Det görs genom såväl nya åtaganden som förtydliganden av befintliga bestämmelser. Det krävs enligt förslagen i utredningen fler läkare, fler sjuksköterskor och fler chefer.

Jag skulle önska att mer av statens förslag för att utveckla äldreomsorgen är inriktade mot hur kommuner och regioner i stället kan få stöd och hjälp att bedriva verksamheten med färre anställda per omsorgstagare. Det kan ske genom bland annat digitala arbetssätt, mindre tid till administration genom exempelvis bättre system, och bättre anpassade boenden eller lokaler.

Det är sådana åtgärder som behövs i en verklighet där 170 av landets 290 kommuner har en minskande andel personer i arbetsför ålder, samtidigt som antalet äldre ökar kraftigt i alla kommuntyper.