Viktiga förslag från vårdkompetensråd

Det Nationella vårdkompetensrådets förslag för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning ligger väl i linje med det som SKR ser behövs. Den ökande arbetskraftsbristen ställer nya krav.

Jeanette Hedberg

Regeringen beslutade i januari 2023 att uppdra åt Socialstyrelsen och Nationella Vårdkompetensrådet att ta fram en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Rådet, som presenterade sina förslag nyligen, föreslår bland annat att regioner och kommuner ska arbeta för att främja en god arbetsmiljö, samverka med universitet och högskolor kring kompetensutveckling och karriärvägar och att de ska göra insatser för att tydliggöra att medarbetarna arbetar med uppgifter som stämmer överens med deras kompetens. Rådet lyfter också förslag kring att stärka ledarskapet och annat som bidrar till ett mer hållbart arbetsliv för hälso- och sjukvårdens medarbetare och chefer.

− Många av förslagen från det Nationella vårdkompetensrådet ligger väl i linje med det arbete som redan pågår centralt och lokalt tillsammans med de fackliga organisationerna inom vården. SKR vill fortsätta och fördjupa arbetet med exempelvis karriärutveckling, förebyggande arbetsmiljöarbete och friskfaktorer tillsammans med facken, med våra kollektivavtal som grund, säger Jeanette Hedberg, SKR:s förhandlingschef.

Avgörande med satsningar på arbetsmiljö

De demografiska förändringarna gör att bristen på arbetskraft ökar och att möjligheterna till nyrekrytering är väldigt begränsade. Att behålla och använda befintlig personals kapacitet på bättre sätt kommer därför att vara helt avgörande för att klara vårdens breda uppdrag också i framtiden.

SKR instämmer med rådets förslag om vikten av att utveckla arbetsmiljöarbetet i kommuner och regioner. Fem av sex fackliga organisationer i kommun- och regionsektorn har under våren 2024 undertecknat en avsiktsförklaring om friskfaktorer. SKR vill att de helt avgörande satsningarna på arbetsmiljö fortsätter för alla yrken inom kommuner och regioner.

− Det är välkommet att rådet lyfter förslag om fler karriärvägar och förstärkt kompetensutveckling. Redan idag har vi ett gemensamt arbete kring kompetens- och karriärmodeller, bland annat tillsammans med Vårdförbundet, och det vill vi såklart gärna fortsätta med, säger Jeanette Hedberg.

8 av 10 sjuksköterskor kvar i yrket

I ljuset av den pågående arbetsmarknadskonflikten inom hälso- och sjukvården, där Vårdförbundet har tagit ut cirka 2000 medlemmar i strejk och ytterligare över 70 000 omfattas av deras övertids-, mertids- och nyanställningsblockad, är det viktigt att konstatera att det inte finns någon betydande flykt från sektorn.

− Andelen sjuksköterskor som stannar kvar i sektorn har legat på samma nivå under hela 2000-talet, på en liknande nivå som för andra yrkesgrupper. Men oavsett det ser vi förstås att det är angeläget att arbetsgivarna gör sitt yttersta för att både behålla och rekrytera medarbetare, säger Ameli Norling, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

9 av 10 utbildade sjuksköterskor och barnmorskor är kvar i branschen, 8 av 10 är kvar i yrket. Det är en andel som har varit relativt stabil under hela 2000-talet. Det är inte heller någon fördelning som utmärker dessa yrken jämfört med många andra yrken. Flera sjuksköterskor och barnmorskor går vidare till exempelvis chefstjänster i kommuner och regioner.

Källor: Socialstyrelsen, SCB (yrkesregistret) och IFAU