Omställningen till nära vård pågår just nu, överallt
Omställningen till nära vård pågår i kommuner och regioner i hela landet. Hur omställningen går till skiljer sig åt beroende på de lokala behoven och förutsättningarna. Men det är viktigt att våra målbilder är gemensamma.
Vi vet alla att vi behöver jobba på nya sätt inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Vi behöver ha en mer personcentrerad vård och vi behöver utveckla samverkan både mellan professioner och mellan kommuner och regioner. Hur omställningen går till beror på hur förutsättningarna och behoven ser ut i varje kommun och region. Det måste skilja sig åt och utvecklingen måste ske utifrån de faktiska behoven.
Samtidigt behöver vi på nationell nivå vara överens om riktningen och de övergripande målen. Det är nödvändigt för att kommuner, regioner och staten alla tar sitt ansvar och drar åt samma håll.
Exempel från omställningen
För omställningen pågår här och nu, i hela landet. Här är två exempel.
- Region Uppsala startade 2021 ett pilotprojekt med fokus på särskilda äldremottagningar för de som är 75 år och äldre, som har eller riskerar att få stora vårdbehov. I projektet samverkade regionen med kommunala verksamheter. Ambitionen var att genom samordnat och förebyggande arbete stärka den nära vården, för att på så sätt minska målgruppens behov av slutenvård och därmed minska inflödet till sjukhusen. Projektet var så pass framgångsrikt att äldremottagningar infördes brett i Uppsala län under 2022.
- I glesbefolkade Norrbotten, där avstånden är stora, har regionen infört så kallade servicepunkter. Dit åker sjuksköterskor från hälsocentralerna i Karesuando, Vittangi och Kiruna för att ge enklare vård som blodtryckskontroll och såromläggning. Sjuksköterskorna reser upp till 18 mil enkel resa – vården kommer till medborgarna, inte tvärtom.
Att ställa om vården görs inte i en handvändning. Det är avgörande för omställningen att regionerna och kommunerna och staten har en samsyn kring den, och drar åt samma håll. Det är ett långsiktigt arbete som kräver långsiktiga förutsättningar. Därför är det positivt att SKR och regeringen varje år träffar överenskommelser på sjukvårdsområdet. Dessa innebär både ekonomiska tillskott till regionerna och kommunerna, och just långsiktiga spelregler.
I slutet av januari presenterade regeringen och SKR nya ingångna överenskommelser. En av dessa medför en omfattande satsning på regionernas fortsatta arbete med att ställa om till en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, där patienten är mer delaktig, och där samverkan mellan kommuner och regioner är central.
Medarbetarna centrala för omställningen
En viktig, för att inte säga omistlig, del i omställningen till nära vård är naturligtvis vårdens medarbetare. De måste ha rätt förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans och personcentrerat.
Därför är det bra att överenskommelsen om nära vård också omfattar satsningar på att förbättra förutsättningarna för vårdens medarbetare. Tre av de drygt sex miljarderna som överenskommelsen skjuter till avsätts bland annat till att skapa goda förutsättningar för vårdens framtida medarbetare, ge fler sjuksköterskor möjlighet att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska, och till en utökning av VFU, verksamhetsförlagd utbildning.
Mer generella medel till VFU är bra, men den särskilt riktade och prestationsstyrda satsningen på en utökning av VFU-platser är behäftad med utmaningar. En är att ökningen av antalet studenter inom hälso- och sjukvårdsutbildningar på kort sikt leder till en ökad belastning på hälso- och sjukvården, eftersom handledning av studenterna utförs av samma individer som utför det kliniska kärnuppdraget.
En annan är att det krävs en väl fungerande samverkan mellan lärosätena och hälso- och sjukvårdshuvudmännen för att få utbud och efterfrågan på VFU-platser att stämma överens lokalt och nationellt, både vad gäller antal platser och innehåll. Men den största utmaningen är att satsningen är kortsiktig, när den behöver stödja en mer långsiktig omställning där en större del av vården ska ske inom primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Detta påverkar förutsättningarna för VFU som i dag ofta genomförs i den regionala sjukhusvården.
Insatser för att utöka VFU
SKR har tagit fram en rapport, Insatser för att utöka VFU, som presenterar fem områden där åtgärder och insatser på olika nivåer i systemet kan leda till den önskade utvecklingen mot fler VFU-platser inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården:
- Stärka samverkan inom och mellan region, kommun och lärosäte.
- Anpassa utbildning och VFU för omställningen till en mer nära vård.
- Öka antalet VFU-mottagare.
- Skapa bättre förutsättningar för handledning.
- Öka det nationella stödet.
Satsningen på VFU som ryms inom överenskommelsen är ett steg i rätt riktning, men att öka antalet VFU-platser på ett sätt som stödjer omställningen mot en nära vård måste prioriteras av såväl staten och lärosätena som regioner och kommuner de kommande åren. De som sökt sig till vårdutbildningarna vill verkligen bidra och arbeta i våra samhällsviktiga yrken. Då måste vi gemensamt se till att välkomna dem in i yrket på bästa möjliga sätt.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer