Ingen är vinnare i en strejk

Ingen tjänar på en strejk inom hälso- och sjukvården. Allra minst patienter och äldre, men inte heller medarbetare och chefer. Låt oss därför prata om lösningarna, i stället för att trappa upp konflikten.

En strejk inom hälso- och sjukvården kommer att slå direkt mot stora grupper av patienter. Regionerna uttrycker stark oro för exempelvis cancerpatienter och patienter med akuta tillstånd. Enbart från Skånes universitetssjukhus bedömer Region Skåne att över 30 svårt sjuka patienter kommer att behöva förflyttas akut med ambulans till andra sjukhus varje dag. Det innebär förstås patientsäkerhetsrisker.

En strejk kommer drabba barn, personer med cancer, hjärtsjuka och personer i behov av stamcellsbehandling. Det är Region Skånes ord. En liknande bild beskrivs av de andra regionerna i landet, i synnerhet av Skåne och de andra fyra regioner där Vårdförbundet varslat om att de kommer trappa upp sina åtgärder nästa vecka. Och nu på morgonen har Vårdförbundet meddelat att de utökat strejkvarslet till ytterligare två regioner, Värmland och Västmanland. Det gör mig orolig och bekymrad.

Men det är inte bara regionernas verksamheter som påverkas. Vårdförbundets konflikt drabbar även 29 av de största kommunerna i landet, som inte har möjlighet att nyanställa sjuksköterskor och där de anställda nu inte får arbeta övertid. Det drabbar många äldre och det drabbar också dem som arbetar inom framför allt äldreomsorgen. När kommunerna inte kan anställa nya medarbetare kan de på många håll tvingas att dra in eller flytta om medarbetares semestrar. Det tror jag ingen önskar sig.

Alla förtjänar en bra arbetsmiljö

Den svenska modellen med partsgemensamma diskussioner och avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer har tjänat samhället väl genom åren. Den måste vi, med allt som sker på arbetsmarknaden och i omvärlden, försvara. I praktisk handling. Fackliga organisationer har all rätt att varsla om stridsåtgärder, men jag och många med mig hoppas nu att Vårdförbundet kommer tillbaka till förhandlingsbordet.

Det ligger i allas intresse att arbetsförhållandena och arbetsmiljön är bra, så att de som arbetar i vården orkar med sina viktiga uppdrag. Det handlar om arbetsmiljö, hur vi schemalägger och hur vi använder arbetstiden på bästa sätt. Det vill vi prata om med de fackliga organisationerna, både lokalt och nationellt. De andra fem fackliga parterna i sektorn har redan undertecknat en avsiktsförklaring kring friskfaktorer som syftar till att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön. Där vill vi gärna ha med Vårdförbundet också.

Patienter och medarbetare påverkas

Hälso- och sjukvården är sårbar. Regionerna kunde snabbt ställa om sina verksamheter under pandemin för att ta hand om patienter med störst och mest akuta vårdbehov. Men, under framför allt våren 2020 fick mycket planerad vård skjutas upp, konsekvenserna av det ser vi fortfarande – med längre väntetider för många patienter. Nu är risken uppenbar att vi återigen kommer att behöva skjuta mer vård på framtiden. Det drabbar patienterna, skadar tilltron till vården och stressar vårdens medarbetare.

Strejken kommer att påverka hälso- och sjukvården rejält, och inte bara de fem regioner, som strejken är riktad mot. Övriga regioner och kommuner kommer också att känna av att den högspecialiserade vård som bedrivs på universitetssjukhusen behöver prioriteras hårt. Allt fler planerade operationer kommer att behöva ställas in. Patienter, brukare, medarbetare och chefer kommer att drabbas på olika sätt.

Samhällsfarliga åtgärder

Vårdförbundet beskriver att de bara tar personal i strejk som inte arbetar med sådant som riskerar liv och hälsa. Men den bedömningen kan ifrågasättas. I dagens vård arbetar inte de olika klinikerna eller medarbetarna avskilt utan i flöden som hänger ihop och där alla kuggar är nödvändiga. Genom att plocka bort en del av ett flöde påverkas många andra delar. Går det inte att ersätta den kompetens som plockas bort, så får tappet obönhörligen konsekvenser för vården av patienten.

De konsekvensbeskrivningar av Vårdförbundets konflikt som kommuner och regioner tar fram analyseras tillsammans med de fackliga organisationerna lokalt. Kan man inte komma överens lokalt skickas frågan vidare till den centrala nämnden, som ska avgöra om stridsåtgärder bedöms vara samhällsfarliga eller inte. Det kan vara stridsåtgärder som skulle störa viktiga samhällsfunktioner, medföra fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår. Det är en viktig process.

Samma mål

Att få arbeta inom vård och omsorg är fantastiskt. Det vet jag efter ha arbetat kliniskt i 23 år. Det handlar om att göra nytta på riktigt. Om hälsa och ohälsa, om liv och död.

Alla anställda ska kunna ha en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Alla ska kunna balansera arbete och fritid på ett bra sätt. Fler ska kunna arbeta heltid. Vi som arbetsgivare har samma mål som Vårdförbundet, även om vi just nu ser olika vägar dit. Vid förhandlingsbordet kan vi återigen hitta lösningar och en gemensam väg framåt.

Strejk med svåra konsekvenser för vården