Fem prioriteringar för att stärka kvinnors hälsa

Alla kvinnor ska känna sig trygga före, under och efter sin graviditet. För att säkerställa det krävs insatser på många nivåer.

Åtta års satsning för att stärka kvinnors hälsa och förlossningsvården har gett oss många insikter till det fortsatta arbetet. Under hösten och vintern har vi som jobbar med satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård på SKR träffat alla regioner för att diskutera deras arbete i dag och vilka utmaningar de ser framåt.

Det är imponerande hur mycket som skett sedan satsningen startade för åtta år sedan. Runt om i regionerna har en rad insatser genomförts för att på olika sätt ge en mer personcentrerad, kunskapsbaserad, tillgänglig, jämlik och säker vård för kvinnor.

Fem områden för att stärka kvinnors hälsa

För två år sedan lanserade vi tillsammans också Graviditetsenkäten, en enkät där alla gravida och nyblivna mödrar i Sverige får sin röst hörd. Samtidigt kvarstår flera stora utmaningar. Behoven och förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av landet – och därmed krävs olika lösningar. I samtalen med regionerna har vi diskuterat vilka lärdomar de har dragit från åren med satsningen. Jag skulle vilja sammanfatta medskicken från regionerna i fem områden:

  1. Kompetensförsörjningen är en fortsatt stor utmaning
    I stort sett samtliga regioner lyfter utmaningar kopplat till att rekrytera och behålla medarbetare. Detta samtidigt som det finns indikationer på att vårdtyngden inom förlossningsvården tycks öka. Exempelvis ser vi att andelen riskgraviditeter ökar bland annat till följd av att föderskor blir allt äldre, och en större andel har ett BMI över 30. Det ställer också nya krav på personalen. Vi behöver hitta nya och smarta sätt att arbeta på.
  2. Matcha kvinnornas behov med rätt kompetens
    En förändring som många regioner arbetar med är att involvera fler professioner i vården och att utifrån kvinnans behov se till vilken kompetens som krävs i det särskilda fallet. Det kan exempelvis handla om att fysioterapeuter, psykologer eller dietister i större utsträckning arbetar i vårdkedjan för graviditet och förlossning. De kan bidra med sin specifika kompetens samtidigt som de avlastar barnmorskorna.
  3. Verksamheter måste samarbeta för att lyckas
    En annan reflektion från regionerna är att utvecklingen av vården för kvinnors hälsa inte kan isoleras till enskilda verksamheter eller kliniker. För att lyckas måste vi arbeta med lösningar över verksamhetsgränser, om mödrahälsovården exempelvis tar ett ökat ansvar för förebyggande åtgärder finns möjlighet att avlasta förlossningsvården. På samma sätt kan eftervården utvecklas med hjälp av insatser tidigare i vårdkedjan.
  4. Viktigt att se på kvinnors hälsa ur ett livscykelperspektiv
    På samma vis som verksamheter inom vårdkedjan inte kan arbeta isolerat behöver vi se på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa ur ett helhetsperspektiv. Exempelvis kan kunskapen hos unga kvinnor om fertilitet påverka beslut om när hon vill bli gravid. Det kan i sin tur påverka möjligheterna att bli gravid samt risken för komplikationer under graviditet och förlossning.
  5. Långsiktiga satsningar leder till hållbar förbättring
    För att ge effekt över tid är det viktigt att ha en långsiktig plan. Det har varit svårt med kompetensförsörjningen utifrån tillfälliga satsningar där beslut om medel tas på årsbasis. Långsiktighet skapar trygghet och tydlighet för verksamheterna och medarbetarna.

Överenskommelse 2023

Nu börjar våra dialogmöten med regionerna lida mot sitt slut. Förra veckan tecknade SKR och regeringen också en ny överenskommelse om kvinnors hälsa och förlossningsvård för 2023. Totalt omfattar överenskommelsen 1,6 miljarder kronor. Det är en fortsättning på det arbete som pågår, men med ett breddat fokus på kvinnors hälsa ur ett livscykelperspektiv.

I dag presenterade regeringen också ett uppdrag till Socialstyrelsen om att ta fram mått och indikatorer för uppföljning av förlossningsvården. Det är viktigt att det görs ett sådant långsiktigt arbete på nationell nivå, där regionerna behöver bli involverade.

Graviditetsenkätens resultat

Under de första 18 månaderna med Graviditetsenkäten hade över 250 000 enkäter besvarats. Resultaten visar att de allra flesta kvinnor är nöjda med den vård de fått, att de känt sig trygga och blivit bemötta med respekt. Till exempel rekommenderar nio av tio kvinnor de vårdenheter de varit i kontakt med till andra gravida och nyblivna mammor. Samtidigt är färre nöjda med eftervården. Drygt var femte kvinna som uppgett att hon mått dåligt psykiskt har inte vetat vart hon kan vända sig för att få hjälp med sina besvär. Ungefär var tredje kvinna som mått fysiskt dåligt anger att hon inte vet vart hon ska vända sig med sina besvär.

Vi kan inte vara nöjda förrän alla kvinnor känner sig trygga före, under och efter sin graviditet. Och vi kan inte vara nöjda förrän alla som arbetar med kvinnors hälsa känner att de har de förutsättningar de behöver för att ge en så bra vård som möjligt. Där är vi inte än.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen