Att stärka barns psykiska hälsa kräver långsiktighet

Besöken till barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Det finns inga enkla lösningar, men vi vet att vi behöver arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande.

Under de senaste två åren har antalet besök hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat med 24 procent. I dagsläget har regionerna svårt att få tag på personal som kan stå för den behandlarkraft som behövs både i första linjen och inom specialistvården. Läkarna och sjuksköterskorna har blivit fler, men det räcker inte till när allt fler söker vård för psykisk ohälsa.

Det finns flera anledningar som ligger bakom den kraftiga ökningen av patienter till BUP. Vi har nu en stor barnkull som växer upp. De är den första generationen som lever i det vi kallar för ett kunskapssamhälle, där det finns ett enormt utbud av upplevelser, där det finns hur många möjligheter som helst att överbelasta hjärnan. Och självklart kan det vara svårt för en yngre person att hantera den dystra samhällstonen som finns i debatten idag.

Barn och ungdomar är idag mer stillasittande och rör inte på sig i samma utsträckning som tidigare generationer. Flera forskningsprojekt påvisar att just fysisk aktivitet har en positiv effekt på den psykiska hälsan.

Med det ökade trycket på BUP kommer regionerna få allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Förra året var det bara tre regioner där minst 90 procent av de som kontaktade vården fick en första bedömning inom 30 dagar: Gotland, Skåne och Stockholm.

Det är viktigt att vi inte hemfaller åt kortsiktiga och snabba lösningar trots de ökade köerna. Idag tar cirka en miljon av befolkningen läkemedel mot ångest och depression. Användandet har ökat mest bland de unga. Läkemedel är en tillfällig lösning, och kan göra att man inte får tillfälle att ta itu med det som är den egentliga orsaken till den psykiska ohälsan.

Att var tionde person använder läkemedel mot psykisk ohälsa är en för hög siffra och det finns andra sätt att möta den ökande psykiatriska problematiken i samhället. Många gånger vill man ha lösning på problem för stunden, istället för att förändra sitt liv för att må bättre på lång sikt. Sjukvården känner också av ett tryck från folk på snabba lösningar och då tar man till läkemedel istället för insatser när behandlingskapaciteten inte räcker till.

Vi måste lära oss att hantera vårt välmående, vi måste få tillbaka tilltron till vår egen förmåga och samhällets förmåga. Vi behöver titta på livs- eller samhällssituationen och inte lägga ansvaret på individen genom att sjukdomsförklara det som egentligen är normala reaktioner på en utsatt situation eller på saker som man varit med om.

Vi behöver också förändra samhället så det motsvarar människors förmågor och rusta individerna så de klarar leva i dagens samhälle. Därför är det besked som vi fick tidigare i veckan mycket positivt, att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur den nära vården kan erbjuda ett bättre och mer sammanhållet stöd för barn och unga som lider av psykisk hälsa. Det är bra nyheter och någonting som vi kämpat för att få till stånd i flera år.

Det stöd som barn och unga får behöver hållas ihop bättre och utgå mer ifrån varje individs behov. Genom bättre hälsofrämjande insatser kan barn- och ungdomspsykiatrin på sikt avlastas, målet måste vara att så få unga som möjligt ska behöva uppsöka BUP. Jag ser fram emot den här utredningen och räknar med att vi från SKR kommer att få delta.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumeration

    Sök i bloggen