Välkomna besked om institutionsvården

Vården av barn och unga, på HVB och SiS-hem, är i stort behov av reformering – vilket SKR påtalat länge. Det är glädjande att regeringen nu tillsatt två utredningar som ska titta på just detta.

I november förra året skrev jag att SKR ser ett akut behov av att staten tar ett större ansvar för institutionsvården och påtalade att förslaget i betänkandet (2023:66) om att skyndsamt utreda behovet av vissa särskilda befogenheter på HVB måste genomföras snarast. Detta på grund av att vi idag inte har en fungerande vårdkedja för dessa ungdomar. Jag menade då att vissa HVB, till exempel de som vårdar kriminella eller gängkriminella ungdomar, och unga med svårt missbruk, kan behöva ha vissa särskilda befogenheter, för att kunna bedriva en trygg och meningsfull vård. Vi påtalade också behovet av att SiS ska ha fler utslussplatser, till exempel på öppnare institutioner eller särskilda platser för just utsluss. Detta är mycket angelägna åtgärder. Situationen på HVB och SiS-hem är ytterst allvarlig, unga både far illa och löper risk att rekryteras till kriminella gäng.

Därför är det glädjande att regeringen i veckan meddelat att de tillsätter två nya utredningar som ska adressera just detta; En reform av den statliga barn- och ungdomsvården och en utredning för att stärka tryggheten och säkerheten för barn och unga i HVB, som ska lämna förslag på både hur en mer individbaserad vård kan se ut och eventuella utökade befogenheter för personal vid HVB. Det här är åtgärder som SKR förespråkat och efterlyst sedan en tid. Vi ser mycket positivt på regeringens beslutsamhet att ta itu med dessa problem. Dessa utredningar, tillsammans med andra förslag som är ute på remiss nu, som betänkandet för barn och unga i samhällsvård (2023:66), kommer förhoppningsvis ge kommunerna bättre förutsättningar att ge barn och unga en trygg samhällsvård.

Nu är det viktigt att dessa två nya utredningar genomförs i nära dialog med SKR och med kommunerna, och att man också lyssnar på de barn och unga som har erfarenhet av institutionsvård. Förslagen måste, naturligtvis, så långt det är möjligt baseras på kunskap och tillgänglig forskning.

Samtidigt är vi fortsatt bekymrade för hur den akuta platsbristen särskilt för de svåraste målgrupperna ska lösas. Kommunerna sitter varje dag med det (nästan) omöjliga uppdraget att förhindra att dessa barn och unga skadar sig själv eller andra, eftersom nästan inga institutioner tar emot dem. SKR ser gärna ett samarbete mellan regeringen, SiS och Vårdföretagarna för att hantera situationen på kort sikt så att det blir så bra som möjligt för berörda barn och unga innan en reform kan genomföras.

Men dessa två utredningar är ett viktigt steg på vägen mot en bättre och tryggare omsorg om de barn och unga som behöver samhällets vård och stöd.