Tillit, granskning och lagstöd behövs om vi ska klara en kris

Det har gått dryga sex månader med corona och jag vill säga ett par ord om tillit. Hur viktigt det är, och vilka svårigheter det innebär när lagstiftaren inte förmår stödja äldreomsorgen fullt ut.

Den 28 januari kom min chef Fredrik Lennartsson till mig och sa att vi behöver förbereda oss för den nya influensa som börjat sprida sig i världen. Jag minns att jag kände stor oro. Särskilt för de äldre.

Så rullar allt igång

Den 30 januari klassar WHO covid-19 som ett globalt hälsohot och 31 januari har vi vårt första officiella fall i Sverige. Den 2 februari klassar Sverige covid-19 som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Under sportlovet reser många till Österrike och Italien, och 26 februari konstateras nästa fall. Då vet vi inte att smittspridningen redan är igång och har kommit in från Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, USA och antagligen fler länder.

Den 10 mars meddelar Folkhälsomyndigheten att de ser tecken på samhällsspridning i Stockholm och Västra Götaland. Bara några dagar senare upptäcks de första fallen av covid-19 på äldreboenden. Samtidigt inför flera kommuner besöksförbud, trots att de ännu inte har grund i lagstiftningen.

Vi riggar en struktur för samverkan

Det är här vi på SKR inser att det behövs en robustare struktur för tillitsfullt samarbete om vi ska klara den nya krisen. Den 14 mars samlar vi därför SKR:s nätverk för socialchefer. Tillsammans beslutar vi att arbeta nära myndigheterna, främst Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), men även regeringen. Tanken är att vi ska kroka arm, lyssna in svårigheterna och gemensamt hitta lösningar. Myndigheterna tackar ja. Regeringskansliet vill istället ha enskilda avstämningar med SKR. Vi samlar även medicinskt ansvariga sjuksköterskor och branschorganisationerna. I april även brukarrörelsen, lite för sent, men bättre sent än aldrig. Samtalen präglas av en vilja att samarbeta.

Vi ber om lagstöd, men får svagt gehör

Den 23 mars skickar SKR in en första hemställan till regeringen om behov av tillfälliga ändringar i socialtjänstlagen. På vissa håll är nu hälften av omsorgens personal sjukskriven. Vi vill att socialtjänsten ska få laglig möjlighet att prioritera de mest akuta ärendena, ändra verkställda gynnande beslut och stänga vissa verksamheter för att skydda brukare och klienter från smitta. Vi vill att vistelsekommuner ska kunna neka tillfälliga gäster hemtjänst under sommaren. Vi hemställer om ett förtydligande att IVO:s avgifter tas bort för de beslut som inte kan verkställas på grund av covid-19. Vi ber även att regeringen ska besluta om besöksförbud, vilket regeringen inför 1 april.

Sen är det stopp. Socialministern säger att det tar tid att arbeta fram ny lagstiftning som kan ge socialtjänsten möjlighet att prioritera. Det går inte i rådande läge. För att underlätta skickar SKR den 23 april in ett färdigt författningsförslag. Enligt förslaget ska alla prioriteringar ske med insyn och rapporteras till IVO för granskning. Vi når fortfarande inte fram till socialdepartementet med våra förslag.

Utöver det skickar SKR ytterligare en hemställan eftersom vi och Demensförbundet ser att smittskyddslagen behöver ändras. Vi vill att demensboenden ska få möjlighet att avskilja smittade personer, utan samtycke. Samma befogenheter som sjukvården har. Jag vill betona att det självfallet inte får vara så att en demenssjuk äldre lämnas ensam och isolerad i sin lägenhet eller i kohortvård. Vi har hela tiden varit tydliga med att det alltid ska finnas personal hos den som behöver avskiljas utan samtycke.

Socialministern säger att vårt förslag strider mot grundlagsskyddet och är integritetskränkande. Vi undrar vad alternativen är. Det hör till sjukdomen att den med demens inte kan ge sitt samtycke. Vad gör man när smitta tagit sig in på ett boende och personalen saknar lagliga möjligheter att ingripa? När de äldre glömmer eller struntar i anvisningar och går runt och smittar andra? Konsekvensen blir den äldre bryter mot smittskyddslagen. Och riskerar andras liv.

Tonläget höjs i debatten, men är det mot rätt saker?

Samtidigt som detta sker, tävlar debattörer om att tala om hur dålig Sveriges äldreomsorg är. Analysen är att det är äldreomsorgens struktur – arbetsledning, anställningsform, kontinuitet och utbildningsnivå – som gör att vi misslyckats att skydda de äldre.

Det är som att alla har glömt att äldreomsorgen är en del av samhället – inte en del av sjukvården. I äldreomsorgen är alla insatser frivilliga, de äldre fria att göra vad de vill, röra sig hur de vill, ta emot besök som de vill. Ju större spridning i samhället, desto större risk att smittan också når de äldre. Initialt hade personalen inte tillgång till tillräcklig skyddsutrustning eftersom det var global brist. När smittan var som störst hade den bredare testningen ännu inte kommit igång. Runt om i landet slet medarbetare och chefer, för att de ville de äldre väl.

Under den här resans gång har olika intresseorganisationer, forskare och opinionsbildare använt pandemin för att föra in sina hjärtefrågor i äldreomsorgen. Och visst, för många är det en del av deras roll. Jag har full förståelse för att det här är svåra frågor. Det är viktigt att värna brukarnas rätt, frihet och integritet. Men under de här sex månaderna har äldreomsorgens högsta prioritet varit att rädda liv. Och när regeringen backar, flyttas problemen ner till kommunchefer, socialchefer, linjechefer. Det är de som fått fatta de svåra besluten – utan att ha laglig grund.

Viktigt att IVO granskar

Varje äldre i omsorgen som blir blivit sjuk eller avlidit i corona är ett misslyckande. Det är en tragedi för nära och kära, och för personalen runt omkring. Det finns delar i äldreomsorgen vi behöver förbättra. Det finns också enskilda verksamheter som har, och har haft, stora brister. IVO har gjort ett gediget arbete och granskat 1700 äldreboenden under krisen. Nu går IVO vidare med knappa 100 av dem. Det är viktigt för att vi ska komma tillrätta med de brister som finns. Jag hoppas även att Coronakommissionen kommer med kloka insikter som vi kan bära med för framtiden.

Ta vara på det som är bra

Nu, i september 2020, har nästan alla kommuners äldreboenden mindre än 1 % smitta. Och det beror inte på att vi under dessa sex månader har genomfört några genomgripande strukturförändringar i äldreomsorgen. Det är tack vare slit, mod och handlingskraft hos kommunernas chefer och medarbetare.

Samtidigt har tilliten och samarbetet stärkts mellan kommuner, och mellan kommuner och regioner. Även SKR:s samverkan med myndigheter, brukar- och branschorganisationer har fördjupats. Och även om jag många gånger framfört hård kritik mot regeringen, har dialogen med regeringskansliet varit mycket viktig för oss. Utan tillit och lyhördhet kommer vi inte komma någon vart. I en kris är det viktigare än någonsin.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Sök i bloggen