Segregationen är ett hot vi måste ta på allvar

I debatten lyfts många relevanta faktorer fram som orsaken till kriminalitet, skjutningar och utanförskap. Men vi får inte bortse från den stora, strukturella problematiken som en allt större segregation utgör. Här krävs enighet, samarbete och långsiktiga insatser.

Skjutningar, kriminalitet och utanförskap debatteras alltmer. Med rätta. Orsaker till problemen söks i bristande integration, polisbrist, socialtjänstens resurser och kompetens, neuropsykiatriska diagnoser eller dåliga språkkunskaper. Samtliga faktorer är relevanta, men låt det inte skymma en stor, strukturell problematik. Det handlar också om bostadsortens betydelse, att vi påverkas av miljön vi bor i.

Segregationen har ökat i Sverige de senaste 30 åren. Inte bara i storstäderna utan även i små och medelstora kommuner. Arbetslösa och människor med svag ekonomi samlas i vissa områden, de med bättre förutsättningar i andra. Även den etniska segregationen ökar. Människor födda utanför Europa koncentreras till vissa geografiska platser, och här är ofta fattigdomen som störst.

Har det betydelse var du föds och växer upp? Ett kort svar är ja. Stor betydelse. Det märkliga är att så få lyfter frågan i debatten.

Uppväxtplatsen påverkar långt senare i livet

När myndigheten mot segregation, Delmos, följde en grupp ungdomar från 16 till 34 års ålder var det tydligt att området de bodde i vid 16 års ålder påverkade deras livschanser. Platsen inverkade på om de lyckades i grundskolan, blev behöriga till gymnasiet och sedan klarade gymnasiet. Skillnaderna kvarstod när ungdomarna fyllt 34 år. De som vuxit upp i områden med stora socioekonomiska utmaningar hade lägre grad av sysselsättning och tjänade mindre. Låt detta sjunka in. Oaktat talang eller motivation påverkar alltså uppväxtplatsen barns möjlighet att ta sig fram i livet. Risken är dessutom påtaglig att det sociala utanförskapet går i arv.

Det finns dessutom tecken på att färre flyttar från utsatta områden. Här finns en inlåsningseffekt som vi kan misstänka kommer att förstärkas med en lågkonjunktur för dörren. Vad vi ser är en alltför god jordmån för kriminalitet och missbruk. Fenomenet benämns inom forskningen som ”grannskapseffekten” och har studerats i omgångar, vilket gör det ännu mer bekymmersamt att vi inte på allvar gör något åt det.

Segregation försvårar socialtjänstens uppdrag

Att segregationen ökar spelar roll för hur socialtjänsten kan fullfölja sitt uppdrag i socioekonomiska utsatta områden. Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete på Karlstads universitet och vetenskaplig ledare FoU Välfärd Värmland, beskriver i sin forskning utmaningar vad gäller tolk, utredningar som tar längre tid och hur socialtjänstens insatser ofta kommer in för sent i, framför allt, pojkarnas liv. Det förekommer en omfattande och organiserad desinformation kring socialtjänsten, hot mot tjänstepersoner i samband med myndighetsutövning och problem med tystnadskultur. Socialtjänsten har också stora utmaningar med att rekrytera och behålla medarbetare i flera områden.

Flera pågående initiativ

En strukturell problematik tar år att lösa. Vi måste vara långsiktiga och uthålliga för att nå förändring och inte lämna dessa områden åt sina öden. Det handlar både om samhällsplanering, arbetsmarknad, skola, socialtjänst och hur vi förhindrar brott.

På SKR lägger vi därför in en ny växel i segregationsfrågorna. När Delmos läggs ner till årsskiftet tar vi på SKR, som den mötesplats för kommuner och regioner vi är, över delar av det nätverk med kommuner som arbetar strategiskt med segregationsfrågan. Vi ingår i en rad nationella initiativ, bland annat Socialstyrelsens uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder mot desinformation och Statskontorets kartläggning av kommuner och regioner som arbetar konstruktivt med segregationsfrågan. Vi samlar enhetschefer från socialtjänsten i utsatta områden för erfarenhetsutbyte och vi fortsätter hålla utbildningar för våra medlemmar på temat.

Socialtjänsten behöver vidare bli bättre på att arbeta brottsförebyggande. Här pågår det en rad utredningar kring brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete, till exempel utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder (Dir. 2022:106) och utredningen om förbättrade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att utbyta information med socialtjänst och skola (Dir. 2022:37).

Krävs långsiktighet och enat fokus framåt

Arbetet mot segregation och gängkriminalitet står högt på den politiska agendan. På SKR ser vi att ett viktig bidrag från kommande regering är en skyndsam beredning av en ny socialtjänstlag, med fokus på tidiga, förebyggande insatser för att frigöra resurser till de barn och familjer med störst behov av stöd och hjälp. För att den nya lagstiftningens intentioner ska kunna förverkligas, krävs dock att både stat och kommuner prioriterar socialtjänsten. Det behövs rätt juridiska förutsättningar, ökad kompetens om nya samhällsutmaningar och resurstillskott.

För att lyckas behöver vi bli bättre på samtliga nivåer, från förebyggande till brottsbeivrande. Det handlar om långsiktigt socialt arbete där samverkan är A och O och där socialtjänstens oumbärliga medarbetare får stöd av gott ledarskap från både förtroendevalda och chefer i kommunerna.

Utmaningarna vi står inför är av den digniteten att jag hoppas att vi nu kan samla oss till en bred och långsiktig enighet som leder bort från ett segregerat samhälle. Det inbegriper även boendesegregationen, där socialtjänsten har en viktig roll. Mycket står på spel – i slutändan kan segregationen bli ett hot mot demokratin och våra välfärdsverksamheter. Kanske är vi redan där?

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen