Rikta kritiken om socialtjänstens hantering av orosanmälningar mot lagstiftaren

Socialtjänsten är van vid att få kritik. Ibland är den överdriven och ibland är den rättfärdigad. De senaste dagarnas kritik om hur socialtjänsten sparar orosanmälningar är dock helt missriktad.

SKR brukar välkomna de granskningar som görs av socialtjänsten. Socialtjänsten möter några av de mest sårbara och utsatta barnen i vårt samhälle. Alla initiativ som tas för att skydda dem och försöka se till så att barnen får så bra hjälp som möjligt är välkomna. Rättfärdigad kritik mot socialtjänsten är därför välbehövlig.

De senaste dagarna har socialtjänsten fått kritik för att de sparar de orosanmälningar de har mottagit om barn som misstänks fara illa och som de inte inleder en utredning på, i en pärm. Att det kan gå till så stämmer tyvärr. Det är nämligen så lagen och föreskrifterna säger att socialtjänsten ska göra. Något vi i över 20 års tid försökt ändra på.

Förhandsbedömning av anmälan

Socialtjänsten i Sverige mottar över 330.000 orosanmälningar om barn per år enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2018. Den siffran växer dessutom ganska kraftigt varje år. Lagen säger att socialtjänsten inom 14 dagar ska göra en förhandsbedömning om de ska inleda en utredning eller inte utifrån anmälan. Det görs genom att bedöma innehållet i anmälan och vid behov prata med anmälaren, barnet och vårdnadshavare samt ta med socialtjänstens eventuella tidigare kännedom om barnet i bedömningen.

Alla anmälningar ska inte inledas utredning på. Det kan till exempel bero på att det som står i anmälan redan är känt och utreds av socialtjänsten, att det som står i anmälan inte hamnar inom socialtjänstens område eller en rad andra orsaker. Socialtjänsten gör alltså bedömningen om huruvida en utredning ska inledas eller inte. Enligt Socialstyrelsens kartläggning inleds utredning på ungefär 4 av 10 anmälningar. Tyvärr är den data som finns kring både detta, hur många anmälningar som mottagits och angående hur många barn det gäller inte heltäckande eller tillförlitlig eftersom den inte är standardiserad och inte insamlas regelbundet på nationell nivå. Vi vet alltså inte exakt hur många barn det görs anmälningar om och hur många av dessa barn som utreds eller får insatser för den delen. Det är en stor brist som SKR har påtalat och önskat få en ändring på i många år.

Av hänsyn till integriteten

Om en anmälan inte leder till en utredning och barnet inte har varit aktuell hos socialtjänsten sedan tidigare, så finns barnet inte i socialtjänstens register och ska inte registreras där enligt lagen, utifrån hänsyn till barnet och föräldrarnas rätt till privatliv. Men för att tidigare anmälningar inte helt ska försvinna säger lagen att dessa ändå ska sparas och tas hänsyn till vid bedömningen om en ny anmälan inkommer. Av hänsyn till integriteten hos både barnet och föräldrarna säger lagen att dessa anmälningar inte ska vara sökbara i ett register. Det innebär att socialtjänsten inte har rätt att spara dessa anmälningar digitalt och söka fram dem när en ny anmälan kommer utan behöver förvara dem i pärmar som man ska leta i, men inte kunna söka i utifrån namn eller personnummer.

Dessa pärmar har inget formellt namn, men kallas ofta kronologisk pärm eller i vissa fall för slaskpärm. Det handlar dock endast om att den dokumentation som läggs där, till skillnad mot övrig dokumentation, inte har en självklar plats vilket gör att dokumentationen blir så att säga över. Därav begreppet slask. Det kan handla om all möjlig dokumentation, inte bara orosanmälningar. Det har alltså inga associationer till barnen socialtjänsten arbetar med.

Förslag på lagändring ute på remiss

Kommunerna, SKR och Socialstyrelsen har i många år påtalat att denna lagstiftning är motsägelsefull, svårtillämpad och dessutom riskerar att sätta föräldrarnas integritet framför barnets rätt till skydd och stöd. Barn riskerar helt enkelt att inte få den hjälp de har rätt till på grund av att tidigare anmälningar kanske inte hittas. SKR (dåvarande Svenska Kommunförbundet) och Socialstyrelsen påpekade detta till regeringen redan 1999 och har fortsatt att uppmärksamma det vid upprepade tillfällen sedan dess.

2018 fick äntligen Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på lagändring för att komma tillrätta med bristen. I juni 2019 lämnade Socialstyrelsen sitt förslag till regeringen och i höstas gick förslaget ut på remiss. Vi är nu alltså närmare en ändring än vi någonsin varit, vilket är bra, men handläggningen tar lång tid.

Att socialtjänsten ska få kritik för att de följer lagstiftningen, samtidigt som de upprepade gånger har påtalat de risker den nuvarande lagstiftningen utgör för barnet är alltså både missvisande och djupt orättvist. Det finns absolut anledning att kritisera socialtjänsten ibland, men detta är verkligen inte ett sådant tillfälle.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Sök i bloggen