Barns röster måste få höras

Vid en vårdnadstvist borde det vara självklart att barnets bästa ska gå före föräldrarnas. Men de juridiska förutsättningarna sätter fortfarande käppar i hjulet. Vi kan inte ha det så.

Det är tisdag den 8 september och jag hör det sista avsnittet i Sveriges radios dokumentärserie Barnen och vårdnadstvisterna. Det är hjärtskärande. Här finns berättelser om barn som slits mellan föräldrar. Om barn som tvingas till umgänge mot sin vilja, trots att det finns uppgifter om våld från den ena föräldern. Om barn som känner att de inte blivit lyssnade till.

Enligt Sveriges radio Ekots granskning av domar i vårdnadsärenden, har barnen bara fått komma till tals i drygt hälften. Hur kan det vara så? frågar Ekot. Barnkonventionen är ju lag.

Föräldrars rätt är stark

Ja, hur förklarar man detta, och de svårigheter barnen och socialtjänstens familjerätt ställs inför? Barnkonventionen är lag, men det är också föräldrabalken. Och den ger inte de bästa förutsättningarna.

I föräldrabalken står att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Ändå är föräldrars rätt stark. Starkare än i flera andra länder. I domstolen är det lätt att föräldrar och deras ombud tar över – och att barnen osynliggörs, trots att det är dem som hela processen handlar om. Man kan ifrågasätta om rättsprocessen verkligen ska se ut som den gör idag.

Familjerätten måste få bättre förutsättningar att höra barnen

En orsak till att barn inte fått komma till tals i domar är att underlagen ibland bara utgörs av det som i föräldrabalken går under ”upplysningar”. Upplysningar är begränsade underlag som domstolen begär in från socialtjänstens familjerätt. Till skillnad från utredningar om vårdnad, boende och umgänge, saknar upplysningar riskbedömning och förslag till beslut. Handläggningstiden är också mycket kort. Vid en upplysning ska barnet höras om det inte bedöms olämpligt. När familjerätten bedömer det olämpligt, handlar det oftast om de yngsta barnen, och att den korta tiden inte gör det möjligt att förbereda barnet så att hen kan komma till tals under trygga former. Idag saknas vägledning för hur de små barnen röst ska kunna tryggas vid upplysningar.

Andra orsaker till att barnen inte hörs handlar om att vårdnadshavarna nekar familjerättssekreteraren att prata med barnet. Som lagen ser ut i dag krävs samtycke. Den statliga utredningen Se barnet föreslog 2017 att barn ska ha rätt att framföra sina åsikter även när en vårdnadshavare motsätter sig samtal. Utredningen föreslog vidare att barnets bästa ska vara avgörande, inte enbart för beslut utan för samtliga frågor om vårdnad, boende och umgänge. SKR har länge drivit på för att utredningens förslag ska bli skarp lagstiftning.

Ibland kan även barnet själv neka till att medverka, eftersom det är för påfrestande att vara i skottgluggen för föräldrarnas konflikt. Betänkandet till ny socialtjänstlag föreslår klokt att barnet då ska respekteras. I dessa fall är de uppgifter familjerätten hämtar in från andra aktörer, till exempel skolan och förskolan, viktiga för att säkerställa barnets perspektiv.

Det behövs mer forskning och bättre metoder

Idag finns både metoder och vägledning att samtala med barn. Socialtjänsten har också många kunniga familjerättssekreterare som gör barnen delaktiga och som lyfter deras röster i utredningen. Vid utredningar om vårdnad, boende och umgänge gör socialtjänstens familjerätt hembesök och träffar så gott som alla barn – oavsett ålder.

Men att beskriva barns upplevelser, vilja och behov i utredningen – och kunna återge dem för domstol och föräldrar på ett sätt som är tryggt för barnet – är en grannlaga uppgift. Det händer att barnet ber socialtjänsten att inte berätta för föräldrarna vad hen sagt. Barn i vårdnadstvister befinner sig ofta i lojalitetskonflikt och en mycket utsatt situation, där motstridiga krav från föräldrarna kan vara svåra att hantera. Därför är det viktigt att familjerätten har rätt utbildning och stöd.

Samtidigt vet vi att dagens metoder saknar evidens. Om vi på allvar ska stärka barns rättigheter behövs mer forskning, utvecklade metoder och fördjupad kunskap om barn och barns kognitiva utveckling. Kunskapen behöver inte bara stärkas i socialtjänsten, utan även inom domstolen. I dag krävs till exempel inte att domare och nämndemän har någon särskild barnkompetens att döma i vårdnadsmål.

Lagen måste ge goda förutsättningar att utreda våld

En annan brist är att föräldrabalken inte ger familjerättssekreterarna bra förutsättningar att utreda uppgifter om våld, missbruk eller psykisk ohälsa hos en förälder. Idag måste familjerätten ha förälderns samtycke för att hämta in uppgifter från till exempel frivård och hälso- och sjukvård. Här är det viktigt att familjerätten samverkar med de socialsekreterare som arbetar med orosanmälningar och våld i nära relationer. Men lika viktigt är det att vi har en lagstiftning som ger familjerätten goda förutsättningar att utreda, och som förhindrar beslut om umgänge som kan sätta barns säkerhet på spel.

Steg mot förbättring

Att barnkonventionen blev lag är ett stort steg mot förbättring. Likaså att utredningen om en ny socialtjänstlag innehåller många förslag som stärker barnens perspektiv. Men det behövs en översyn av föräldrabalken. Och den borde gjorts för länge sen. Därför är det glädjande att justitieministern nu sagt att barn ska få höras utan föräldrars samtycke och att det behövs helhetssyn så att lagar inte strider mot varandra. Propositionen ska komma i början av nästa år.

Långvariga konflikter mellan föräldrar innebär stora påfrestningar för barnen och kan bidra till att de utvecklar egen problematik och ohälsa. Om det förekommer våld är riskerna än högre. Alla barn måste bli tagna på allvar och lyssnade på – och det måste få genomslag i domstolen. Det är hög tid att riva alla de hinder, som gör att det inte blir så.

På gång hos SKR

  • Den 11 september bjuder SKR in till konferens om hur barns rättigheter kan stärkas vid vårdnadstvister, där du kan höra forskare och experter på området.
  • Just nu tar SKR fram lärande exempel tillsammans med två kommuner om hur barnrättighetsperspektivet utifrån barnkonventionen kan förstärkas i utredningar om vårdnad, boende umgänge. Exemplen kommer publiceras på skr.se i början av 2021.
  • Till hösten släpper SKR en rapport om barn som upplever våld. Syftet är att stödja socialtjänsten att upptäcka, stödja och skydda dessa barn. Rapporten innehåller även stöd om hur socialtjänsten kan bedöma föräldraförmåga hos våldsutsatta och våldsutövare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Sök i bloggen