Tuffa ekonomiska förutsättningar inleder ny mandatperiod

Valet är över och såväl nationellt, regionalt som lokalt pågår förhandlingar om hur den politiska styrningen ska se ut de närmaste fyra åren. Ett av de första uppdragen att sätta tänderna i blir att besluta budget under en ekonomiskt tuff tid.

Vi inväntar nu det slutgiltiga valresultatet för kommuner och regioner och därmed också mandatfördelningen för den kommande mandatperioden. Något som redan ser ut att vara påtagligt är att skillnaderna mellan land och stad ökar. Och oavsett politiskt styre kommer de alla inom kort, i en ekonomiskt svår tid, behöva ta fram och besluta om en budget för 2023 med en plan för ekonomin 2024 och 2025.

Riksbanken och Fed höjer räntan

Inflationen har tagit ytterligare kliv uppåt och mätt som KPI toppade den i augusti på hela 9,8 procent. Riksbanken har därför under tisdagen beslutat om en hel procentenhets höjning av räntan till 1,75 procent, vilket är den högsta höjningen sedan 90-talet. De räknar dessutom med att fortsätta höja räntan om inte inflationen saktar ner.

Fed beräknas i morgon onsdag att genomföra en trippelhöjning till hela 3,25. Att dollarn är så stark och den svenska kronan är så svag beror bland annat på att vår ränta fortfarande är lägre. Den svenska kronkursen är bra för svensk export, men de varor och tjänster vi importerar från exempelvis USA blir dyra, vilket ytterligare spär på inflationen.

Inflationen ger ökade pensionskostnader

Många kommuner kommer ekonomiskt att ha ett riktigt tufft 2023. Det finns också andra kommuner som har så pass stor fallhöjd att de klarar den försämrade ekonomin utan några riktigt stora konsekvenser.

Regionerna har betydligt sämre förutsättningar då de drabbas mer av inflationens påverkan på pensionskostnaderna, då deras pensionsskuld är större relativt omsättningen. Regionerna får därmed underskott i 2023 års budget, om kostnaderna får fortsätta att öka i takt med pris och löner. Då det fortfarande råder missuppfattningar kring det nya pensionsavtalets påverkan på nästa års kostnader tål det att understrykas: det är främst inflationen som driver upp kostnaderna, inte det nya avtalet .

Arbetsgivarbloggen: Det nya pensionsavtalet stärker villkoren för välfärderns medarbetare

Ekonomiska utvecklingen 2025 är osäker

För många ser det ut att bli en ekonomisk ljusning år 2025. Det beror dock till stor del på att vi i våra prognoser räknar med att både inflationen och lågkonjunkturen blir kortvarig och att ekonomin återhämtar mot balans 2025. Det bygger på att inflationen i så fall skulle gå ned mot den önskvärda nivån på 2 procent.

Det finns dock några stora orosmoln i en sådan ljus prognos. Hur inflationen kommer att se ut är avhängigt bland annat tillgången på energi och hur avtalsrörelserna går. Blir löneökningarna höga kan vi räkna med fortsatt hög inflation och risk för en pris- och lönespiral likt den vi hade under 70- och 80-talet.

1995 infördes ett inflationsmål och 1997 infördes den svenska lönemodellen som bygger på att exportindustrin sätter märket och att andra branscher följde efter. Inflationen har därefter minskat från ett genomsnitt på över 7 procent per år till runt 1,3 procent. Under 2000-talet har det inneburit att alla löneökningar över 1,3 procent i snitt har varit reallöneökningar. Den nu snabba inflationstakten innebär dock att sju års reallöneökningar har ätits upp och att vi är tillbaka på 2015 års nivå.

Resultatutjämningsreserv kan hjälpa kortsiktigt

Får en kommun eller en region underskott under nästa år måste balansen återställas inom en treårsperiod. Det är ett regelverk som jag kan tycka att staten borde fundera över rimligheten i. Statens eget finanspolitiska regelverk bygger på att det finansiella sparandet mäts över en konjunkturcykel. Om kommuner och regioner får underskott 2023 efter ett par år med överskott känns det hårt att förutom att planera den långsiktiga balansen även behöva återställa ett års underskott.

En vanlig fråga för gemene invånare är: varför kan kommuner och regioner inte bara få nyttja ett ekonomiskt överskott från ett år till att täcka underskott ett annat år? Ja, riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Man får helt enkelt inte föra med sig ekonomiska medel mellan åren. Det finns dock ett undantag och det är att använda sig av en resultatutjämningsreserv (RUR).

Den så kallade RUR:en kan väldigt förenklat ses som att man reserverar en del av det egna kapitalet som ökat i goda tider för att sedan använda för att täcka underskott i dåliga tider. Det här är dock inte något som alla kommuner och regioner har. 203 kommuner och 12 regioner har valt och haft råd att sätta av medel till RUR. För politiken är det här främst ett sätt att inte behöva återställa ett eventuellt underskott inom tre år.

RUR:en löser därmed inte problemet utan ger främst kommuner och regioner mer tid att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Och om ovanstående lösningar inte finns ja, då återstår bara att snabbt finna sätt att effektivisera och spara eller besluta om skattehöjningar.

Tips: Lär dig mer om att förebygga välfärdsbrott

Avslutningsvis vill jag passa på att tipsa om att SKR sedan i våras har förstärkt arbetet mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan. Du kan bland annat prenumerera på ett nystartat nyhetsbrev om välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan.

Välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan, nyhetsbrev

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen