Regelverk försvårar för välfärden

De senaste åren har det påpekats från olika håll att statens styrning skapar många problem för kommuner och regioner. Vad kan då kommuner och regioner göra trots regelverken och statens kortsiktiga styrning?

I Almedalen, den 26 juni, kommer vi att presentera ett antal förslag på styrning och finansiering av välfärden. Och på Kommek, den 14-15 augusti i Malmö, arrangerar vi ett seminarium på temat statens styrning.

Både seminarierna kommer, på lite olika sätt, att handla om statens styrsignaler och svårigheten att med nuvarande regelverk få till långsiktighet i ekonomin för kommuner och regioner. Ett problem är de över 300 nya styrsignaler som, enligt analyser från Statskontoret, kommer från staten varje år. En ytterligare utmaning är balanskravet och hur tillämpningen av detta regelverk ställer till problem, inte minst kommunikationsmässigt, för de styrande majoriteterna i kommuner och regioner.

Orimliga förutsättningar

Reglerna har visserligen på många sätt tjänat sektorn bra utifrån en tydlighet som kanske är skälet till att resultaten under många år generellt sett stärktes. Men med perioder med stor volatilitet skapar balanskravet i stort sett orimliga förutsättningar för många kommuner och regioner. Fokuseringen kring resultatet varje enskilt år rimmar också dåligt med det finanspolitiska ramverk som gäller för staten där det sägs att det finansiella sparandet för hela den offentlig sektorn ska vara 1/3-dels procent plus av BNP över en konjunkturcykel.

Finanspolitiska rådet skrev i sin senaste rapport från den 6 maj att det inte är rimligt att stora tillfälliga effekter ska få så stor inverkan på ekonomin i kommuner och regioner och att de borde ha kunnat hänvisa till synnerliga skäl. Det gjorde också några regioner och kommuner, som inte hade RUR, trots att de i några fall kanske inte riktigt levde upp till lagstiftningens hårda krav från förarbetena.

Försöker agera långsiktigt

De personalneddragningar som många regioner gör nu är relaterade till att kostnadsnivån blivit för hög på lång sikt. I kommunerna görs minskningar främst till följd av en svag långsiktig ekonomi kombinerat med minskande barn- och elevantal. Så trots kortsiktigheten i ramverket agerar många kommuner och regioner ändå långsiktigt.

Jag tänker att vi, trots att många kommuner och regioner försöker agera långsiktigt, behöver få till ett regelverk där man i budgeten gör mer långsiktiga beräkningar än det budgetår plus två planår som stipuleras i lagen. För att få koll på läget måste man förutom att titta på resultatet även följa kassaflödet (det finansiella sparandet) och utvecklingen på längre sikt.

Överskotten räcker oftast inte till att finansiera de investeringar som i synnerhet många kommuner har framför sig, och på lång sikt har sektorn som helhet haft ett negativt finansiellt sparande/negativt kassaflöde under hela 2010-talet.

Tänka här och nu, och framåt

Å ena sidan måste politikerna få möjligheten att fundera över: Hur mycket kommer vi att behöva låna och hur stor skuld är det rimligt att kommunen eller regionen drar på sig? Å andra sidan måste kommunen eller regionen sköta underhållet som kan vara eftersatt gällande simhallar, sjukhus och andra fastigheter, eller VA och annan infrastruktur.

Det finns alltså egentligen inget som stoppar kommuner och regioner att tänka långsiktigt i dag. Det som hindrar är snarast att statens styrning bygger på det kortsiktiga årliga balanskravet och att statsbidragen är kortsiktiga och oförutsägbara. Dessutom tillkommer nya regelverk och uppgifter varje år som kommuner och regioner måste anpassa sig till eller ta höjd för i sina budgetar.

Mer om detta som sagt i Almedalen och senare i sommar på Kommek. Hoppas vi ses där!

Läs vidare

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen