Ny lagstiftning om god ekonomisk hushållning – eller när RUR blir RER
I veckans blogg skriver jag om den nya lagstiftningen om god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner. Det finns bra delar i detta, men behovet av att ändra det stelbenta och kortsiktiga regelverket runt balanskravet kvarstår.
Nu har riksdagen fattat beslut om det som blivit kvar av Clas Olssons utredning ”God kommunal hushållning” (SOU 2021:75) från september 2021. Det är spännande att se att läget nu är ett helt annat än när utredningens betänkande kom.
Ingen hade väl kunnat tänka sig att vi skulle hamna i en situation där det reala skattunderlaget minskar två år i rad, trots att det nominella skatteunderlaget tickar på i relativt god takt. Ingen hade nog heller tänkt att kommuner och regioner skulle påverkas så plötsligt och kraftigt att det för några skulle vara helt omöjligt att återställa ett underskott inom en treårsperiod.
Ofta överraskas vi av verkligheten på ett sätt som ingen, eller åtminstone få, kunde förutse. Möjligen är det förändrade läget ett skäl till att så få av utredningens förslag finns med i den slutliga propositionen och i riksdagsbeslutet.
Regelverket runt synnerliga skäl oförändrat
Det verkar också som att regeringen i sin proposition lyssnat på de många remissinstanser som hade synpunkter på det ganska rejäla intrånget i det kommunala självstyret som utredningens förslag skulle ha inneburit, och som i dagens läge skulle ha varit direkt kontraproduktivt. Ansvaret för den ekonomiska hushållningen blir nu kvar där det hör hemma, på lokal nivå och nära de medborgare som både finansierar och drar nytta av de gemensamma resurserna.
Ett av utredningens förslag var att ta bort möjligheten att åberopa synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt balanskravsresultat. Så blev inte fallet. Riksdagens beslut och propositionen bakom är tvärtom att regelverket kring synnerliga skäl är oförändrat och kan tillämpas i både budget och årsredovisning. Propositionen är tydlig i att synnerliga skäl ska användas med restriktivitet men att en alltför strikt tillämpning av kravet på återställande kan innebära neddragningar i kärnverksamheterna som inte är motiverade med hänsyn till långsiktiga faktorer. Precis som i det nuläge vi just nu befinner oss i.
Vad av det som föreslogs blev då verklighet?
RER och RUR
Det förslag som beslutas och som förmodligen kommer att få mest praktisk betydelse är att den nya så kallade resultatreserven (RER) och att resultatutjämningsreserven (RUR) fasas ut under en tioårsperiod. Eftersom reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2024 kommer första året med möjlighet till reservering av medel till RER att vara i bokslutet 2024. För RUR däremot så är det i bokslut och årsredovisning för 2023 sista gången vi har möjlighet att reservera medel. Disponering av medel från RUR kommer att kunna göras fram till 2033, på samma sätt som tidigare med utgångspunkt i ”att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”.
Något friare regler
Reglerna för den nya reserven, RER, blir lite friare då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av sparade medel. Den ska också kunna användas vid oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsbortfall så länge det bidrar till god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för RER ska inarbetas i kommunens eller regionens regler för god ekonomisk hushållning, reserveringen är begränsad till 5 procent av skatter och statsbidrag.
Balanskravets kortsiktighet
Från SKR:s håll har vi flera gånger under senare år tryckt på hur balanskravets kortsiktighet ställer till problem för sektorn. Det är viktigt att kunna se ekonomin, kassaflödet och resultatnivåerna i ett mer långsiktigt perspektiv och få friheten att säkra en långsiktig hållbar ekonomi utan dagens stelbenta regelverk. I utredningen från 2021 föreslogs att kommuner och regioner skulle upprätta ett långsiktigt program för god hushållning. Det är en god intention som kan och bör tillämpas inom ramen för det regelverk vi nu har.
En dröm hade varit att lagstiftaren hade tillåtit oss att hantera balanskravet inom ramen för ett sådant långsiktigt program. Men det förtroendet verkar riksdag och regering inte ha för sina partikamrater i kommunal sektor, vilket kan tyckas märkligt.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer