En befolkningsprognos som skakar om
Förra veckan presenterades både SCB:s befolkningsframskrivning och resultaten i kommuner och regioner efter första tertialet med prognos för 2024. Dessutom kom maj månads inflationssiffror. Vad detta innebär skriver jag i denna blogg.
Den befolkningsframskrivning som SCB presenterade i slutet av april har skakat om många bedömningar om framtiden rejält. I förra veckan presenterade SCB framskrivningen nedbruten per kommun vilket troligtvis var ännu mer omskakande för många kommuner.
Enligt prognosen kommer alla kommuner att tappa 1-5 åringar de närmaste fem åren. Det handlar om allt mellan 5 och 30 procent färre förskolebarn. Dessutom tappar 180 kommuner barn i grundskolan fram till 2028.
När det gäller den äldsta befolkningsgruppen är läget det omvända. I alla kommuner ökar 80-plussarna, med 7 till nästan 60 procent bara de närmaste fem åren. De kommuner som har den lägsta ökningen av äldre är de som redan har en stor andel äldre i sin befolkning.
Hälften av kommunerna beräknas minska befolkningen totalt sett vilket påverkar skatteintäkterna för dessa kommuner.
2024 ett uselt ekonomiskt år
Efter att resultatet i kommuner och regioner för första tertialet, samt prognoserna för 2024, presenterats är det tydligt att årets resultat beräknas bli rekorddåligt. 173 kommuner räknar med att gå med underskott.
Fördelningen för de kommuner som räknar med underskott påminner om resultaten för 2023 där underskotten främst fanns i mindre kommuner. I år har många kommuner underskott som tillhör följande kommungrupper: lågpendlingskommuner nära större stad, pendlingskommun nära mindre och större tätort/stad och mindre städer och tätortorter. Men även större städer räknar med ett sammantaget underskott för 2024. Det är i de kommuner som har högst skattesats som de flesta med underskott finns.
Det sammantagna resultatet är i stort sett ett nollresultat. Det innebär att SKR:s prognos på 2 miljarder plus för året ligger ganska rätt.
Alla regioner prognostiserar underskott för året. Prognoserna varierar mellan minus 172 kronor per invånare till minus 4 500 kronor per invånare. Hälften av regionerna räknar med ett resultat som är sämre än minus 2000 kronor per invånare. Det sammantagna resultatet var minus 1 900 kronor per invånare i regionerna, eller – 20 miljarder. Det är sämre än vår prognos i Ekonomirapporten i maj, där vi räknade med 16 miljarder i underskott totalt sett i år.
KPI blev något högre i maj
En viktig siffra är juni månads KPI som ligger till grund för prisbasbeloppet 2025. SKR räknade i senaste prognosen med att KPI i juni skulle bli 2,3 procent, vilket innebär att priserna enligt KPI ska ha ökat med 2,3 procent jämfört med juni 2023. Maj månads KPI blev 3,7 procent, att jämföra med vår prognos för maj på 3,4 procent. Det innebär en risk att inflationen enligt KPI i juni blir högre än de 2,3 procent vi räknade med i prognosen.
För varje procentenhets högre inflation i juni (som leder till högre prisbasbelopp året därpå) blir pensionskostnaderna för sektorn 7 miljarder högre (varav 3 miljarder högre i kommunerna och 4 miljarder högre i regionerna). Risken är alltså att den minskning av pensionskostnaderna mellan 2024 och 2025 på 25 miljarder vardera för kommuner och regioner blir något mindre än vi räknat med. Den 12 juli får vi svaret på vad juni månads inflationssiffror blev.
Riksbankens viktigaste inflationsmått: KPIF – där boränteeffekter har räknats bort – stannade på 2,3 procent. SKR, liksom många prognosmakare hade väntat att KPIF skulle landa på 2,1 procent i maj, medan Riksbankens bedömning var 2,6 procent. Exakt hur det kommer att påverka Riksbankens kommande räntebeslut är lite oklart. Troligen sänks inte räntan på Riksbankens penningpolitiska mötet i slutet av juni. Men en räntesänkning är fortfarande att vänta på två eller tre av återstående möten under året, något som kan ligga till grund för ökad konsumtion och ökade investeringar 2025.
Till sist. Ses vi i Almedalen nästa vecka? Jag kommer att vara där, och deltar på 11 seminarier. På onsdagen presenterar jag en ny rapport på SKR:s välfärdspolitiska seminarium, med förslag på en hållbar finansiering av välfärden. I panelen finns Lars Calmfors och Annika Winsth och så blir det diskussion mellan SKR:s ordförande Anders Henriksson och finansutskottets ordförande Edward Riedl. Kom gärna dit om du är på plats i Visby!
Almedalen 26 juni: SKR:s välfärdspolitiska seminarium
En sakt till: Vi kommer också i dagarna att publicera en ny rapport om Grön omställning, ”Hur etableringarna blir verklighet”. Håll utkik!
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer