Ekonomirapporten ger svar – men genererar lika många frågor

2020 är ett exceptionellt år med många ekonomiska osäkerhetsfaktorer på grund av den pågående pandemin. Det var en av slutsatserna när jag och SKR:s ordförande Anders Knape i går presenterade Ekonomirapporten.

Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt styrs av pandemins utveckling. Hittills i år har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner så att sektorn har en tryggad ekonomi för att hantera en exceptionell situation och en mycket osäker tid.

Och mitt under pandemin ser det nu ut som att kommunerna tillfälligt kan få ett historiskt starkt resultat i år på drygt 30 miljarder kronor och för regionernas del landar det på knappt 9 miljarder kronor. Under 2020 beräknas därmed bara cirka 20 kommuner och två regioner att gå med underskott.

Runt hörnet väntar dock fortsatt stora utmaningar med den demografiska utvecklingen och som nu späs på av pandemins långsiktiga konsekvenser. Vi räknar med att behoven av välfärd, främst äldreomsorg och hälso- och sjukvård, kommer att öka med cirka en procent per år den kommande tioårsperioden. Samtidigt måste sektorn hantera brist på arbetskraft, fortsatt stora behov av investeringar i kombination med svagare offentliga finanser.

Ekonomirapporten ger alltid upphov till frågor

Ekonomirapporten, oktober 2020

Efter Ekonomirapporten får jag, som sig bör, alltid frågor från journalister, ekonomer och nyfiken allmänhet. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att även här i bloggen ge svar på några av de mer vanliga frågorna.

Hur kommer det sig att kommuner och regioner får ett starkt resultat mitt i en pandemi?
Det starka resultatet beror på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning, trots att arbetade timmar har minskat under året. Att skatteunderlaget håller emot beror mycket på de statliga åtgärderna såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade kommuner och regioner under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hanterade den demografiska situationen.

Hur kommer sektorn att använda sig av det förväntade överskottet?
Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till de rekordstora behov av investeringar som fortsatt behövs i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.

Hemställan tillfälligt ändrad lagstiftning (PDF)

SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och plan under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.

Kan kommuner som, till exempel håller på att lägga ned skolor, sluta upp med det när det nu finns ett överskott i budgeten?
Det är viktigt att påpeka att överskottet är högst tillfälligt och har blivit en effekt av coronapandemin. Kommuner och regioner behöver ställa om, arbeta annorlunda och prioritera för att hantera de stora demografiska utmaningarna som slår olika hårt och på olika sätt runt om i landet. Det gäller därmed för sektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden.

Hur stora är merkostnader för covid-19 i kommuner och regioner under 2020?
Merkostnaderna för hälso- och sjukvård och omsorg till följd av pandemin beräknas landa på cirka 16,5 miljarder kronor fram till och med november. Kostnaderna täcks därmed inte av de hittills avsatta statliga medlen på 10 miljarder kronor. Vi utgår dock från att staten skjuter till medel så att alla skäliga merkostnader täcks. Därtill tillkommer intäktsbortfall för till exempel kollektivtrafiken, tandvård och kultur- och fritidssektorn. Enbart kollektivtrafiken beräknas förlora runt 650 miljoner kronor för varje månad som går.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen