Budgetplanering på lång sikt är nödvändig framöver

Regeringens vårbudget innehöll en stor säck full av pandemirelaterade tillskott. I dagens blogg reflekterar jag bland annat över budgetens ändrade skepnad och vikten av framförhållning.

1,8 miljarder kronor för att minska arbetslösheten. Det var den stora nya satsningen som presenterades i förra veckan när regeringen, tillsammans med samarbetspartierna, lämnade över vårändringsbudgeten och vårpropositionen till riksdagen.

Faktum är att både vårpropositionen och budgetpropositionen helt har ändrat skepnad. Tidigare kom budgetsatsningar mer som en stor säck av paket, som alla öppnades vid ett och samma tillfälle. Nu portioneras paketen snarare ut över flera veckor och när dagen för överlämningen av budgeten väl inträffar är det med färre överraskningar. Den utvecklingen tycker jag är positiv – det ger oss något bättre möjlighet att förbereda och analysera jämfört med tidigare.

Viss oro för att tappa långsiktigheten

Vårpropositionen har också förändrats till att inte längre ha fokus på att avisera framtida satsningar. Successivt har fokus i stället hamnat på förändringar i innevarande års budget. Med andra ord har strålkastaren riktats om från vårpropositionen, som det viktigaste dokumentet till att rikta ljuset mot vårändringsbudgeten. Det här är under pandemin förståeligt, men generellt sett är vi inte förtjusta i vare sig tillfälliga tillskott till kommunsektorn eller att staten med kort framförhållning kommer med nya satsningar.

Under förra året kom hela tolv ändringsbudgetar utöver den ordinarie vår- och höständringsbudgeten. Jag ser en viss fara i att det är en utveckling som kommit för att stanna – att fokus inte längre kommer att vara på den längre sikt, som behövs för att åstadkomma hållbara planeringsförutsättningar i kommuner och regioner.

Ökade medel till att hantera covid-19

Bland de budgetsatsningar för 2021 som aviserades redan innan vårändringsbudgeten lämnades över i förra veckan, fanns 350 miljoner kronor i extra coronastöd till skolan och medel till regionernas arbete med att fortsätta hantera pandemin och dess konsekvenser. För regionernas del handlade det om ytterligare två miljarder kronor i generella bidrag för att hantera kostnader för covid-19 och uppskjuten vård

En ytterligare miljard kronor avsättes till kollektivtrafiken, vilket innebär totalt 3 miljarder kronor för att upprätthålla turtäthet och delvis täcka intäktsförlusterna, på cirka 8,5 miljarder kronor. Dessutom får regionerna cirka 3,3 miljarder kronor för att täcka de sedan tidigare ingångna överenskommelserna med SKR om vaccinering, testning och smittspårning.

Framförhållning är nödvändig

Av de 1,8 miljarder kronor, som föreslås avsättas till att minska den höga arbetslösheten i landet, är det en stor andel till kommunsektorn. 779 miljoner kronor föreslås för så kallade kombinationsutbildningar, det vill säga yrkesutbildningar i kombination med SFI/SVA samt 180 miljoner till kommuner för extra sommarjobb. Det är just nu många personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, däribland unga, personer med kort utbildning och personer med dåliga språkkunskaper. Jag ser att de här satsningarna kan leda till att fler personer kommer i arbete snabbare.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att det tar tid att bygga upp och organisera verksamheten. När besked om medel till sommarjobb kommer i mitten av april bygger det på att kommunerna redan har förberett feriearbeten, för att hinna få till meningsfulla sommarjobb.

Det finns även en rad exempel på välmenade pandemirelaterade tillskott som under förra året kom alldeles för sent för att ens kunna användas. Ett sådant är det statsbidrag, som kom den 27 november, avsett att användas till att ge omsorgspersonal stöd att bearbeta sina upplevelser av pandemin. Problemet var bara att det inte fanns möjlighet att på rätt sida årsskiftet hinna nyttja pengarna.

Överskott kan inte finansiera kostnadsökningar

Staten räknar i vårpropositionen med att de stora pandemirelaterade tillskotten och ökningen av de generella statsbidragen kommer att leda till ett överskott för kommunerna och regionerna även 2021. Det betyder dock inte att det varken är läge eller möjligt att dra på sig spenderbyxorna. Runt hörnet väntar ekonomiska utmaningar där välfärdsbehoven ökar i snabbare takt än intäkterna. Kommuner och regioner kan därmed inte finansiera kostnadshöjande åtgärder utan bör snarare se till att använda eventuella överskott till att inleda arbetet med att ställa om välfärden, bland annat med hjälp av ny teknik.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen