Förutsägbara pensionskostnader förenklar budgetarbetet

Pensionsskulden i kommuner och regioner ökar under 2023 med över 60 miljarder kronor. Det råder tyvärr en stor missuppfattning om att det nya pensionsavtalet skulle vara den huvudsakliga orsaken till ökningen. Det stämmer inte.

Den stora delen av pensionsskuldens ökning, över 50 miljarder kronor, beror på den kraftigt höjda inflationen. Övergången till ett nytt pensionsavtal bidrar också till att öka pensionskostnaderna, men till i sammanhanget en avsevärt mycket mindre del: drygt 7 miljarder för kommunerna och 3 miljarder för regionerna.

Trots detta verkar det bland en del finnas en uppfattning om att det nya pensionsavtalet, som började gälla 1 januari 2023, är den största orsaken till de ökade pensionskostnaderna. Det är olyckligt, eftersom det nya avtalet är bättre för såväl medarbetare som arbetsgivare i kommuner och regioner.

Den ökande pensionsskulden drivs av andra faktorer

Att tjänstepensionen är en kostnad för en arbetsgivare går inte att komma ifrån. Men en avgörande skillnad mellan det tidigare förmånsbestämda avtalet och den nuvarande avgiftsbestämda lösningen ligger i förutsägbarheten. Pensionsskulder uppstår bara för förmånsbestämda tjänstepensioner, för dessa tas kostnaden när den anställde går i pension. För en avgiftsbestämd tjänstepension byggs det inte upp någon pensionsskuld utan utgiften betalas löpande.

Med tanke på att omkring 320 000 anställda går i pension de kommande tio åren, och att det är svårt att veta när de väl gör det, är det med tidigare pensionsavtal, vilka till stora delar är förmånsbestämda, svårt att förutse hur stora kostnaderna blir år för år. Om hälften av dem skulle gå i pension 2026 och 2027 hade det inneburit väldigt tuffa år likvidmässigt för arbetsgivaren, som skulle behöva betala ut stora summor för dessa.

Regeringen har fastställt 2024 års inkomstbasbelopp. Ökningen av inkomstbasbeloppet blir 2,6 procent i stället för tidigare beräkning på 4,1 procent. Detta gör att fler får löner över gränsen för statlig pension, vilket ökar pensionskostnaderna ytterligare för kommuner och regioner. Effekten blir att 2024 års personalomkostnadspålägg som SKR ska presentera i mitten av december kommer att bli 1-2 procentenheter högre än tidigare beräknat.

Avgiftsbestämt avtal bryter skulduppbyggnaden

Med det nya avgiftsbestämda pensionsavtalet AKAP-KR beräknas pensionsavsättningen på lönen och betalas istället varje år. Kostnaderna blir förutsägbara och gör det så mycket enklare för kommun- och regionfullmäktige att planera budget för sina verksamheter. Det är tufft just nu när inflationen så markant trycker upp pensionsskulden. Men det nya pensionsavtalet ger en jämnare fördelning av kostnaderna på längre sikt och bryter skulduppbyggnaden.

Ja, det är riktigt att inflationen slår hårt just nu och kommer att öka på pensionsskulden de närmaste åren. Men på sikt är det nya pensionsavtalet en viktig pusselbit för att stärka kommuners och regioners långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket är bra för verksamheten. Och för arbetstagaren genom att undanröja in- och utlåsningseffekter och ge en bättre anpassning till den ökade rörligheten på arbetsmarknaden.

Det är inte minst viktigt att påpeka att det nya pensionsavtalet ger betydligt högre beräknade pensioner för alla avlönade under gränsen för statlig pension. För en undersköterska eller en fritidspedagog kan det handla om upp till 2 000 kronor mer i pension per månad med det nya avtalet jämfört med det gamla. Denna konkurrensfördel är något som vi arbetsgivare måste dra nytta av.