Arbetstidens förläggning är en viktig resurs för att nå verk­samhetens mål. Samtidigt påverkar den medarbetarnas arbets­miljö och möjlighet att kombinera arbete med privatliv. På den här sidan har vi samlat en översikt över regler, kollektiv­avtal, planeringsverktyg och stödmaterial som hjälper dig att planera arbetstiden på ett hälsosamt och verksam­hets­anpassat sätt.

Så bestäms hur arbetstiden ska förläggas

Utgångspunkten för arbetstidsförläggningen är invånarnas behov av välfärdstjänster. Det innebär att många verksamheter i välfärden behöver bedrivas oavsett tidpunkt på dygnet, veckodag eller årstid.

En viktig förutsättning för att klara dessa krav, är en verksamhetsanpassad och hälsosam arbetstidsförläggning som främjar heltidsarbete och stödjer ett långt, utvecklande och hållbart arbetsliv.

Ann-Sophie Svedhem, förhandlare på SKR, beskriver hur och vem som bestämmer när det gäller arbetstidens förläggning samt hur det bör gå till enligt gällande kollektivavtal.

Filmen är cirka 11 minuter.

Det gäller för dygnet-runt-verksamhet

Arbetstidsförläggningen är beroende av verksamhetens behov och tillgängliga resurser. Här hittar du stödmaterial om hälsosam arbetstidsförläggning, beräkning av bemanningsbehov, schemaläggning och schemaläggningsteknik.

Centrala parters syn på arbetstidsförläggning

I en bilaga till Huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK) mellan SKR/Sobona och Vårdförbundet ger centrala parter sin syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning. I HÖK mellan SKR/Sobona och Allmän kommunal verksamhet finns också en bilaga med motsvarande innehåll. Bilagan ska fungera som stöd i det lokala arbetet med en verksamhetsanpassad och hälsosam arbetstidsförläggning. En arbetstidsförläggning som främjar heltidsarbete och stödjer ett långt och utvecklande arbetsliv.

Bilaga 5 a till HÖK 22 - Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning (PDF) pdf, 114 kB.

Region Skånes webbutbildning

Syftet med den här utbildningen är att ge chefer och medarbetare kunskap för att kunna göra goda val som främjar hälsa vid tjänstgöring blandad dag och natt.

Utbildningen tar cirka 15 minuter och består av tre delar. Du får först svara på några frågor om dig och ditt schema. Utifrån dina svar får du ett antal forskningsbaserade råd att tänka på i din vardag. Till sist finns också några reflektionsfrågor om hur vi påverkas av tjänstgöring blandad dag och natt.

Webbaserad utbildning i hälsofrämjande schemaläggning, Region Skåne Länk till annan webbplats.

Verktyg för personalplaneringen

I verktyget för personalplanering kan beräkningar göras för hur mycket personal som behövs för att täcka verksamhetens behov.

Verktyg för personalplanering (Excel) xlsx, 192 kB.

Under den första fliken "Riktlinjer för bemanningsmål" finns en allmän beskrivning av bemanningsbehov och bemanningsmål som vägledning till verktyget.

Under fliken "Bemanningsbehov" fyller du i verksamhetens behov av bemanning under dygnets alla timmar. Det resultat du får fram är antalet heltider som behövs för att uppfylla det önskade bemanningsbehovet. Detta behov kan liknas vid minibehov.

För att få en bild av det totala behovet av bemanning inför schemaläggning måste hänsyn tas till den tid som skall avsättas för till exempel möten, utbildning, korttidsfrånvaro med mera som enheten själv ska täcka. Denna tid måste adderas till bemanningsbehovet.

Att tänka på när du fyller i bemanningsbehovet:

• Olika passturer – variera start- och sluttid utifrån verksamhetens behov.
• Överlappningstider vardag respektive helg kan vara olika beroende på att aktiviteterna varierar.
• Relatera bemanningsbehov/bemanningsmål till tillgängliga resurser.

Instruktionsfilm

Filmen är cirka 5 minuter lång.

Helgbemanning

En avgörande faktor, för hur många medarbetare som behövs för att klara bemanningen, är hur frekvent helgtjänstgöringen är på enheten.

Under fliken "Helgbemanning" kan beräkningar göras för en schemaperiod på 10 veckor. Under fliken "Helgbemanning special" kan beräkningar göras för annan längd på schemaperioden.

Exempel på frågor att beakta angående helgbemanning:

• Kan bemanningsbehovet sänkas på helgpassen?
• Kan helgtjänstgöringen förtätas?
• Kan personal från andra enheter involveras?
• Kan medarbetare som arbetar 40 timmar/vecka, delta i helgtjänstgöringen?

Instruktionsfilm

Filmen är cirka 4 minuter lång.

Riskbedömning

Svar på vanliga frågor om riskbedömning och förläggning av arbetstid Länk till annan webbplats.

Fabian Ultvedt, förhandlare på SKR samtalar med Gunnar Sundqvist, utredare på SKR om hur och när riskbedömning ska göras. Riskbedömningar kan bli aktuella att göra till följd av de nya dygnsvilobestämmelserna som träder i kraft den 1 oktober 2023.

Filmen är cirka 11 minuter.

Lagstiftning och kollektivavtal om arbetstid

Den lagstiftning som reglerar arbetstider utgår från EU:s arbetstidsdirektiv. I direktivet finns grundläggande minimikrav avseende arbetstid, hälsa och säkerhet för medarbetare. Direktivet har införlivats i svensk rätt genom arbetstidslagen (ATL). ATL är dispositiv, vilket innebär att avvikelser kan göras genom kollektivavtal, till exempel huvudöverenskommelse (HÖK) och allmänna bestämmelser (AB). Arbetstidsfrågor regleras också i arbetsmiljölagen.

Vi har tagit fram en skrift om de övergripande regler som gäller för verksamheter som omfattas av HÖK/AB:s bestämmelser. Skriften riktar sig till kommuner, regioner och Sobonas medlemsföretag.

Arbetstid - lag och avtal Länk till annan webbplats.