Åtgärder, konsekvensbeskrivning

Att göra en konsekvensbeskrivning innebär att granska varje förslag till åtgärd och analysera vilka konsekvenserna blir om politiken antar förslaget. Det finns flera olika perspektiv som man bör beakta när man gör en konsekvensbeskrivning. Tre grundläggande perspektiv är ekonomi, personal och resultat nytta. Det vill säga:

• vilka effekter får föreslagen åtgärd när det gäller ekonomi?
• hur påverkar det personalen?
• och framför allt vad innebär det för brukarna och medborgarna?

Dessa tre perspektiv kan med en gemensam benämning kallas serviceperspektivet. Effekten av förslag bör bedömas både på kort sikt och på lång sikt. Men som kommun och region har man ju inte bara ett ansvar som serviceaktör man ska också agera som demokratiaktör och samhällsbyggare.

För att fånga upp de senare bör man i sin konsekvensbeskrivning också analysera effekterna utifrån i samhällsperspektiv. I detta perspektivet kan man lyfta in övergripande långsiktiga mål som till exempel jämställdhet, social hållbarhet, integration med mera. Med fördel kan man också visa till vilka av Agenda 2030 målen dessa knyter an till.

Effekt och omfattning

Genom att göra en analys av också samhällsperspektivet fångar man upp vilka effekter förslaget till åtgärd får på lång sikt. När beslut kring om en konsekvensbeskrivning behöver göras ska man också ta ställning kring omfattning, det vill säga ska både serviceperspektivet och samhällsperspektivet ingå i beskrivningen. En konsekvensbeskrivning bör också innehålla riskerna kring om ingenting görs. Vad händer om vi inte gör något?

Exempel på frågor som kan diskuteras vid en konsekvensbeskrivning:

• Vilka är de kortsiktiga effekterna? Vilka är de långsiktiga effekterna?
• Kommer förslaget att innebära behov av ytterligare resurser i form av till exempel personal eller ekonomiska medel?
• Krävs det någon form av organisationsförändring?
• Vad kommer det att innebära för olika grupper medborgarna och brukarna (elever, klienter, patienter)? Kvalitetsförändringar?
• Kommer det att krävas en översyn av övergripande mål?
• Konsekvenser utifrån ett hållbarhetsperspektiv (miljö, social, ekonomi)

Prioritera för önskad effekt

Med konsekvensbeskrivningen som utgångspunkt kan en prioritering av förslagen på åtgärder göras. Ett sätt att göra detta är att ställa resursinsats mot förväntad effekt och resultat på lång och kort sikt. En åtgärd som kräver en hög resursinsats men som ger en förhållandevis liten effekt (både på kort och lång sikt) bör prioriteras lägre än en åtgärd som kräver en liten resursinsats eller en högre resursinsats men ger en stor effekt kanske redan idag men framför allt på lång sikt.

Vid prioritering bör också hänsyn tas till politiska värderingar, antagna mål, andra styrdokument med mera. En åtgärd kan antingen beslutas genomföras eller avslås och om tveksamheter råder en återremiss för ytterligare analys.

Beslut – startpunkten för ett förbättringsarbete

Beslutet kommer att bygga på konsekvensbeskrivningen med förslag till åtgärder men också på politiska överväganden, organisatoriska förutsättningar, resurstillgångar, riskbedömningar med mera. Efter fattat beslut om åtgärder överlämnas dessa till verksamheten i form av ett uppdrag.

Eftersom det är verksamheten som kommer att ansvara för själva genomförandet kan det vara bra att ha en dialog med verksamheten redan under det första steget: konsekvensbeskrivning. Detta för att fånga upp eventuella behov av stöd som verksamheten behöver för genomförandet.

Många beslut kring åtgärder, behöver inte hanteras politiskt. Arbetet med ständiga förbättringar i verksamheten hanteras av chefer och medarbetare i det löpande arbetet under budgetåret. Det är också här som ansvaret ligger kring uppföljning avseende genomförandet.