Fullmäktiges ansvarsprövning

Kommunallagens bestämmelser om uppdrag och ansvar för styrelse och nämnder ger en tydlig bild av ansvaret.

Uppdraget och ansvaret är att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut till givna förutsättningar, enligt gällande lagar och föreskrifter samt med en tillräcklig intern kontroll. Ansvaret är i grunden kollektivt, men kan prövas individuellt om en enskild förtroendevald agerat på ett uppenbart felaktigt sätt.

Tjänstepersoner har inte ett självständigt ansvar och prövas därmed inte av fullmäktige.

Uppdraget är också att återrapportera till fullmäktige på det sätt som fullmäktige bestämmer.

Som underlag till ansvarsprövningen behövs granskning. Fullmäktige utser därför minst fem förtroendevalda revisorer som ska anlita sakkunniga yrkesrevisorer för att genomföra granskning.

Resultatet av revisionens granskning förmedlas till fullmäktige som underlag för deras ansvarsprövning. Det sker genom revisionsrapporter och revisionsberättelsen.

Med utgångspunkt från revisionens revisionsberättelse och revisionsrapporter tar fullmäktige självständigt ställning i ansvarsfrågan. Fullmäktige ska

• bevilja eller vägra ansvarsfrihet för styrelse och nämnder senast 30/6 varje år
• ta egen ställning till eventuell anmärkning från revisorerna
• vid anmärkning från revisorerna inhämta förklaring från berörd styrelse eller nämnd
• motivera sina beslut i protokollet.
  

Fullmäktige kan

• rikta egen anmärkning eller avstyrka ansvarsfrihet, även om inte revisorerna gjort det
• återkalla uppdrag om ansvarsfrihet vägrats
• väcka skadeståndstalan om ansvarsfrihet vägrats.
  

Finns det mer än en revisionsberättelse från revisorerna ska fullmäktige behandla samtliga.

När fullmäktige beslutar i ansvarsfrågan får den eller de som är föremål för ansvarsprövningen inte delta i beslutet.

Regler om ansvarsprövningen finns i kommunallagens femte kapitel, 24, 25 och 32 §§.

Kommunallagen kapitel fem: Fullmäktige, Riksdagen

Om fullmäktige vägrar ansvarsfrihet för en styrelse, nämnd, beredning eller enskilda förtroendevalda kan olika konsekvenser bli aktuella:

• Den eller de som vägrats ansvarsfrihet själv väljer att avgå från sitt uppdrag.
• Fullmäktige kan besluta att entlediga den eller de som inte beviljas ansvarsfrihet.
• Fullmäktige kan välja att ge den/de som nekats ansvarsfrihet fortsatt förtroende, och eventuellt förena det med tydligare direktiv.
• Fullmäktige kan bedöma om kommunen eller regionen har åsamkats sådan ekonomisk skada att ett skadeståndsanspråk ska väckas mot den eller de som vägrats ansvarsfrihet.

I de allra flesta fall tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet beviljas och fullmäktige beslutar enligt revisorernas linje.

I ett fåtal antal fall varje år väljer revisorerna att rikta anmärkning och/eller avstyrka ansvarsfrihet. Fullmäktige väljer att vägra ansvarsfrihet och/eller rikta anmärkning i ännu färre fall.