Publicerad 24 maj 2022

Infektion

Vanliga infektioner sköts huvudsakligen i primärvård och har hög relevans för allmänmedicinen. Här har vi samlat de indikatorer som rör infektioner.

Motivering till ämnesområdet

Mätning och analys av antibiotikaförbrukning är ett verktyg för att kunna följa om antibiotika används på ett ansvarsfullt sätt. Att ha tillgång till diagnoskopplade förskrivningsdata är ett viktigt led i att kunna utvärdera följsamheten till behandlingsrekommendationer för infektioner. Det i sin tur är viktigt för att motverka ökad antibiotikaresistens.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Infektionsindikatorerna är uppbyggda på samma sätt för de olika infektionsområdena:

  • Förekomst av infektion
  • Andel antibiotikabehandlade inom diagnoskodgruppen
  • Andel behandlade med förstahandsantibiotika

Dessutom finns indikatorer för:

  • StrepA vid faryngotonsillit
  • CRP vid infektion i övre respektive nedre luftvägarna
  • Andel kinoloner vid urinvägsinfektion
  • Fysiskt besök vid diagnos (akut mediaotit, pneumoni samt akut cystit hos män)
  • Fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning (faryngotonsillit, rinosinuit, impetigo, erysipelas, nageltrång, karbunkel, furunkel, abscess eller aterom och ospecifik hudinfektion)

Infektionsindikatorerna utgår ifrån registrerad diagnos

Eftersom infektioner oftast är kortvariga och kan återkomma hos samma patient utgår infektionsindikatorerna från specificerad infektionsdiagnos i vårdcentralens journalsystem. Det innebär att samma patient kan räknas flera gånger om hen har flera infektionsepisoder under det senaste året. Grupperingen av diagnoskoder till diagnoskodgrupper för de olika infektionerna har utgått från tidigare arbete av Folkhälsomyndigheten och Strama det så kallade MIRA-projektet.

För att beskriva förekomst av infektion finns två indikatorer, 1) förekomst hos listad befolkning och 2) förekomst hos de individer som kontaktat vårdenheten. Som komplement finns indikatorer för fysiskt besök för de tillfällen där det rekommenderas enligt Nationell arbetsgrupp Strama och Läkemedelsverket. Alla indikatorer som rör behandling utgår från alla patienter som har fått angiven diagnos eller provtagits (StrepA) oberoende av hur patienten kontaktat vårdenheten eller om patienten varit listad eller inte. Alla infektionsindikatorerna hämtar data för de senaste 12 månaderna.

Målvärden

Målvärden har satts för de flesta indikatorer som mäter antibiotikabehandling och för användning av Strep A och CRP . Målvärden revideras årligen av Indikatorgruppen med företrädare från Stramagrupper, Nationell arbetsgrupp Strama, Folkhälsomyndigheten och arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet. Motivering till målvärden finns i Kvalitetsindikatorkatalogens specifikation ”Om indikatorn” (länk till https://skr.se/primarvardskvalitet/kvalitetsindikatorer/omkvalitetsindikatorkatalogen.58467.html

Läs mer om målvärden på Strama

Episod

Huvudsyftet med Primärvårdskvalitets infektionsindikatorer är att se om rekommenderad behandling ges vid aktuell diagnos. I flera regioner registrerar både läkare och sjuksköterskor diagnos vid samma infektionstillfälle. För att få en uppfattning av hur en infektion behandlas använder Primärvårdskvalitet begreppet infektionsepisod. En episod samlar upprepade kontakter med diagnoser på en och samma enhet inom en viss tidsperiod till en infektionsepisod. När en av de definierade infektionsdiagnoserna identifieras med ett minst 10 dagar långt diagnosfritt intervall före den aktuella diagnosen räknas det som en ny infektion. Om en diagnos för samma infektion (diagnoskodgrupp) återkommer inom intervallet < 10 dagar räknas de samman till en episod. Detta oavsett kontaktform eller om det var läkare eller sjuksköterska som registrerade diagnosen. Efter 10 dagars diagnosfritt intervall räknas episoden som avslutad. Episodens längd är alltså inte fast utan varierar och avgörs av återkommande diagnos (inom 10 dagar) inom samma diagnoskodgrupp på samma enhet.

Har patienten sökt på olika enheter för sin infektionssjukdom så räknas de som olika episoder.

Förekomst

För att beskriva omfattningen av de aktuella infektionerna används två varianter av indikatorer som beskriver förekomst av specificerad infektionsdiagnos. Antal episoder/1000 listade ger en uppfattning om förekomst av infektion hos de listade personerna medan antal episoder/1000 individer som kontaktat vårdenheten ger en bild av enhetens hela arbete, även med personer som inte är listade. Det senare måttet kan också användas av jourcentraler och distansvård, som inte har någon listad befolkning. När nämnaren består av individer som kontaktat enheten påverkas indikatorn av hur diversifierat vårdcentralsuppdraget är. På vissa orter har man till exempel givit en vårdcentral uppdrag att för flera vårdcentralers listade befolkning tillhandahålla fysioterapi, barnhälsovård eller mödrahälsovård. För att minimera denna felkälla begränsas indikatorn så att bara kontakter till läkare och sjuksköterska exklusive barnhälsovård och mödrahälsovård räknas med. De två olika indikatorerna för att beskriva förekomst är inte jämförbara med varandra men kan användas av den egna enheten för att följa upp sin verksamhet.

Andel antibiotikabehandlade inom diagnoskodgruppen

Antibiotika som förskrivits under en infektionsepisod (alltså från datum för första diagnosen till datum för sista diagnosen i episoden) + 5 dagar efter den sist registrerade diagnosen räknas tillhöra aktuell infektionsepisod för alla diagnoser med undantag för ÖLI-diagnoserna (Inf7). Motivet till att hämta antibiotika fem dagar efter episodens sista diagnos är erfarenheter från flera års datauttag i Kalmar, som visat att då fångas en större del av antibiotikarecept.

Skulle två diagnoser från olika diagnoskodgrupper finnas samtidigt eller överlappande räknas ett antibiotikarecept tillhörande båda diagnoskodgrupperna, dvs antibiotikaförskrivningen räknas två gånger. Att ta hänsyn och rangordna de olika diagnoskodgrupperna bedömdes som alltför tekniskt komplicerat men vissa anpassningar har gjorts för att minska risken för denna felkälla..

För ÖLI-diagnoser, där det är vanligt med en viral och en bakteriell diagnos i nära anslutning till varandra hämtas bara uppgift om antibiotika som förskrivits samma dag som diagnos satts. Uthämtade data från primärvårdsjournaler i Jönköping 2019 visade att under en 5-dagars period efter ÖLI-diagnoser förklaras så mycket som 25% av antibiotikaförskrivning av nytillkomna luftvägsinfektionsdiagnoser som kan motivera antibiotika. När hämtningsintervallet vid ÖLI-diagnoserna begränsas till samma dag undviks att dessa antibiotikaförskrivningar kopplas till både ÖLI-diagnos och till den antibiotikakrävande diagnosen. Däremot visade datauttag 2019 från Jönköping, Kalmar och Stockholm att endast 1,5-2% av patienterna med diagnos akut bronkit hade återkommit och fått en ”antibiotikakrävande” diagnos inom 5 dagar efter diagnos akut bronkit. Därför har hämtningsintervallet för akut bronkit behållits.

För att ytterligare minska risken att förskriven antibiotika kopplas till en samtidig annan infektionsdiagnos begränsas de antibiotika som söks ut för varje infektionsgrupp. För luftvägsinfektioner och hud- och mjukdelsinfektioner hämtas J01 exkl. pivmecillinam J01CA08, trimetoprim J01EA, och nitrofurantoin J01XE01. För akut cystit hämtas bara urinvägsantibiotika (pivmecillinam J01CA08, trimetoprim J01EA, sulfametoxazol och trimetoprim J01EE, ciprofloxacin J01MA02, norfloxacin J01MA06 och nitrofurantoin J01XE01).

Andel behandlade med förstahandsantibiotika

I indikatorerna som beskriver användning av förstahandsantibiotika hämtas det först förskrivna/uthämtade antibiotikareceptet från vårdenheten under episoden. När byte av antibiotika sker på samma enhet under samma episod på grund av till exempel terapisvikt räknas alltså inte det. Från 2022 exkluderas patienter med KOL-diagnos senaste 5 åren i Inf21, som mäter andel förstahandsantibitika vid pneumoni och Inf24, som mäter antibiotikabehandling vid akut bronkit.

Andel behandlade med kinoloner vid cystit

Antibiotikaresistensen mot flera viktiga antibiotika, bland annat kinoloner, ökar hos urinvägspatogena bakterier i Sverige. Kinoloner selekterar lätt resistenta stammar. Därför bör kinoloner undvikas vid akut cystit.

Strep A och faryngotonsillit

Enligt Läkemedelsverkets rekommendationer vid faryngotonsillit bör endast patienter med 3-4 Centorkriterier (feber ≥ 38,5°C, ömmande lymfkörtlar, beläggningar på tonsillerna, frånvaro av hosta) provtas med StrepA. Resultatet av StrepA-testet bör sedan ligga till grund för beslut om eventuell antibiotika. Därför finns flera indikatorer som mäter utfall av StrepA i förhållande till antibiotikabehandling för patienter med faryngotonsillit. Dessutom finns en indikator som mäter andelen positiv StrepA av alla StrepA. Studier har visat att om Centorkriterierna använts som triagering före provtagning bör andelen positiva StrepA vara >30%. Om journalsystemet inte styr hur StrepA registreras blir det svårt att få valida data. År 2022 uppdaterades alla indikatorer om StrepA och antibiotikabehandling så att de får gemensam nämnare (alla episoder med antibiotikabehandlad faryngotonsillit).

CRP vid luftvägsinfektion

CRP rekommenderas vid infektion i nedre luftvägarna (akut bronkit och pneumoni) som ett differentialdiagnostiskt hjälpmedel. CRP behövs inte för patienter med tydliga kliniska tecken på akut bronkit (opåverkad patient med hosta utan astma, KOL eller kronisk bronkit). CRP är inte heller nödvändigt för patienter med tydliga kliniska tecken på pneumoni, men kan vara värdefullt för att följa förloppet.

CRP rekommenderas inte vid infektion i övre luftvägarna (akut otit, faryngotonsillit, sinuit, ÖLI). CRP har lågt diagnostiskt värde och kan inte skilja ut infektioner där antibiotika gör nytta. Indikatorerna Inf35 och Inf36 mäter antal CRP per specificerad diagnos för övre respektive nedre luftvägsinfektion. Indikatorerna behöver bedömas tillsammans som utgångspunkt för diskussion men kan inte användas som jämförelse mellan enheter eftersom måttet blir beroende av rutiner för diagnossättning.

Fysiska besök

Fysiska besök rekommenderas i gällande riktlinjer för diagnos av vissa infektioner. Därför införs särskilda indikatorer för fysiskt besök. Indikatorerna för fysiskt besök gäller dels besök för diagnos och dels fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning. Indikatorerna bygger på rekommendationer från Programråd Strama, nuvarande Nationell arbetsgrupp Strama.

Indikatorerna för fysiskt besök gäller läkarbesök för diagnos av akut mediaotit, pneumoni och akut cystit hos män (Inf32, 33, 34). Indikatorerna för fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning är lite olika konstruerade beroende på vilken infektion det gäller. De flesta indikatorer mäter fysiskt besök samma dag som antibiotika förskrivs eftersom beslut om antibiotika förutsätter klinisk undersökning. Det gäller indikatorer för faryngotonsillit, erysipelas, nageltrång, karbunkel, furunkelabscess eller aterom och ospecifik hudinfektion (för Inf48, 52, 56, 60, 62). För tillstånd där annan initial behandling rekommenderas före antibiotika (rinosinuit, impetigo) mäter indikatorn fysiskt besök inom infektionsepisoden (Inf44, 61).

På många vårdcentraler handlägger sjuksköterskor primärt patienter med halsinfektion, ibland med hjälp av checklistor. Hudinfektioner handläggs ofta av sjuksköterska med läkare som konsult, utan att ett läkarbesök alltid registreras. Därför innefattar indikatorerna både sjuksköterske- och läkarbesök. Läkarundersökning krävs dock för bedömning för diagnos rinosinuit, varför enbart läkarbesök hämtas här.

Covid-indikatorer

I maj 2021 kom nya indikatorer som visar förekomst av Covid-19 (Inf63) och en om förekomst av Postinfektiöst tillstånd efter covid-19 (Inf64). Båda gäller den listade befolkningen. För dessa indikatorer letas inte episoder utan här mäts antal patienter med sökt diagnos. För Inf 63 letas patienter med någon av diagnoserna U07.1 Covid-19, virus identifierat, U07.2 Covid-19, virus ej identifierat och U08.9 Covid-19 i den egna sjukhistorien, ospecificerat. Indikatorn mäter alltså diagnos på infektion med Covid-19 av olika säkerhet, laboratorieverifierat, grundat på kliniska tecken eller uppgivet i sjukhistorien.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Åldersfördelning

Luftvägsinfektioner är vanligast i förskoleåldern, medan urinvägsinfektioner ökar i en äldre befolkning. Den egna kunskapen om åldersfördelningen hos den listade befolkningen behöver användas för att tolka lokala data. Detta är särskilt viktigt vid jämförelser med andra vårdenheter eller regioner. Data kan också delas upp i åldersgrupper för en mer rättvis jämförelse.

Triagering och diagnossättning

De flesta infektioner i primärvård är självläkande. Sjuksköterskors arbete med triagering och med egenvårdsråd, vilket framförallt sker via telefon eller via ”Mina vårdkontakter” på internet, är alltså ett viktigt arbete. Triagering ser olika ut på olika enheter och påverkar vilka patientgrupper som kommer på besök.

Legitimerad personal inom hälso- och sjukvården är ålagda att i journal ange uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder (Patientdatalagen 288:355). Rutinerna i primärvård varierar mellan landsting och regioner angående av vilka yrkesgrupper och vid vilka kontakter som diagnos sätts, bland annat beroende på hur ersättningssystemen ser ut.

Både triagering inför besök och rutiner för diagnossättning påverkar antal infektionsepisoder/1000 listade alternativt besök. Måttet är alltså svårt att värdera utan kunskap om arbetssättet lokalt. Måtten kan ändå vara användbara för att jämföra den egna enheten med andra med samma eller liknande villkor.

Val av diagnos

Studier har visat att diagnoser där antibiotika är rekommenderat används i högre grad av läkare som förskriver mycket antibiotika (för att motivera sin förskrivning), så kallad diagnosglidning. Därför behöver man följa antal diagnoser där antibiotika ofta är rekommenderat jämfört med nära liggande diagnoser där det inte är rekommenderat.

Geografi och organisation

Patienter har idag möjlighet att söka akut till annan vårdcentral än den där de är listade. Vårdcentraler på semesterorter får ett ökat antal olistade patienter som söker under säsong. I tätorter handläggs ofta ett stort antal patienter med infektionssjukdomar på särskilda jourcentraler eller närakuter. Geografiskt läge och den lokala sjukvårdsorganisationen påverkar alltså indikatorerna för förekomst. För att se befolkningens totala exposition för antibiotika måste förskrivning från andra enheter också följas upp

Episod räknas per enhet. När en patient söker på annan enhet för samma infektionssjukdom kommer det att räknas som en ny episod, vilket också påverkar förekomstindikatorerna.

Samtidiga diagnoser från olika diagnoskodgrupper

Skulle två diagnoser från olika diagnoskodgrupper finnas samtidigt eller överlappande räknas ett antibiotikarecept tillhörande båda diagnoskodgrupperna. Det räknas alltså två gånger. Vissa anpassningar har gjorts för att minska risken för denna felkälla. Det gäller ÖLI diagnoser där antibiotika bara hämtas samma dag som diagnos registrerats och att urinvägsantibiotika hämtas endast vid akut cystit diagnoserna, se ovan.

Förstahandsantibiotika

Episod räknas per enhet. Om patienten sökt både jourcentral och egen vårdcentral för samma infektionsepisod kommer det att räknas som två olika episoder. Förskrivning av förstahandsantibiotika räknas på patienter som gjort sitt första besök i episoden på aktuell enhet. Om detta besök egentligen är ett andra besök i infektionsepisoden syns det inte. Patienten som förskrivs andrahandsantibiotika enligt riktlinjer kommer därför att ingå i den andel som inte förskrivits förstahandsantibiotika.

Registrering av StrepA

I många regioner registreras StrepA lokalt på enheten som fri text. Om journalsystemet inte styr hur StrepA registreras blir det svårt att få valida data.

Remittering och rutiner för kontrollbesök

Rutiner för utredning av patienter med misstänkt pneumoni och pyelonefrit varierar i landet. När patienter remitteras vidare till sjukhus eller annan mottagning för ytterligare diagnostik sätts diagnosen i journalen utan att någon antibiotika förskrivs på vårdenheten i primärvården (för exempelvis pyelonefrit och pneumoni).

Eftersom det inte finns någon diagnoskod för kontrollbesök efter infektionsepisod används ofta den ursprungliga diagnoskoden för den genomgångna episoden. Detta påverkar enheter som har en stor andel kontrollbesök och kan göra att dessa vårdcentraler har en större andel av sådana diagnoser som inte har någon antibiotika.

Svårighet följa patient från på olika databaser

Journalanteckningar för patienter som kontaktat internetbaserad vård är sökbar i olika omfattning. Anteckningar från den internetbaserade vården i offentlig regi blir oftast sökbara på samma sätt som sedvanlig journalanteckning medan flera privata vårdbolag driver sin internetbaserade vård i särskilt bolag och med särskild journalföring, som sedan skickas som PDF-fil till den enhet där patienten är listad. Därmed blir inte innehållet sökbart.

Journalanteckningar från de rent internetbaserade vårdbolagen finns inte tillgängligt i regionernas databaser och därför inte möjliga att söka ut.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Primärvårdskvalitets indikatorer för infektioner är framtagna i samarbete med företrädare från Stramagrupper, Nationell arbetsgrupp Strama, Folkhälsomyndigheten och arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.

Referenser

  1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/antibiotikastatistik/sverige/mira/
  2. Rekommendationer för kvalitetsindikatorer vid digitala vårdmöten 2019. Nationell arbetsgrupp Strama

Indikatorer för infektioner

Kontinuitet

Indikatorer för infektioner, kontinuitet

Kortnamn

Indikator

Ko08Andel episoder med infektionsdiagnos registrerade på egen vårdcentral av alla episoder med infektionsdiagnos registrerade i regionens primärvård för den listade befolkningen

Luftvägar

Indikatorer för infektion, luftvägar

Kortnamn

Indikator

Inf01

Förekomst av episoder med akut mediaotit/1000 listade

Inf02

Förekomst av antal episoder med akut mediaotit/1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf03a

Andel episoder med akut mediaotit, 1-12 år, som antibiotikabehandlats

Inf03b

Andel episoder med akut mediaotit, <1år och >12 år, som antibiotikabehandlats

Inf04

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut mediaotit, som behandlats med förstahandsantibiotika (PcV)

Inf05

Förekomst av episoder med övre luftvägsinfektion (ÖLI) /1000 listade

Inf06

Förekomst av episoder med övre luftvägsinfektion (ÖLI) /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf07

Andel episoder med övre luftvägsinfektion (ÖLI) som behandlats med antibiotika

Inf08

Förekomst av episoder med akut rinosinuit /1000 listade

Inf09

Förekomst av episoder med akut rinosinuit /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf10

Andel episoder med akut rinosinuit som behandlats med antibiotika

Inf11

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut rinosinuit som behandlats med förstahandsantibiotika (PcV)

Inf12

Förekomst av antal episoder med faryngotonsillit /1000 listade

Inf13

Förekomst av antal episoder med faryngotonsillit /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf14

Andel episoder med faryngotonsillit som behandlats med antibiotika

Inf15

Andel episoder med antibiotikabehandlad faryngotonsillit som behandlats med förstahandsantibiotika (PcV)

Inf16

Andel positiva snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test) av alla tagna snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test)

Inf17Inget

Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillit utan snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A) test av alla antibiotikabehandlade faryngotonsillit

Inf17Neg

Andel episoder med antibiotikabehandlade faryngotonsillit med negativt snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test) av alla episoder med antibiotikabehandlade faryngotonsillit

Inf17Pos

Andel episoder med antibiotikabehandlade faryngotonsillit med positivt snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test) av alla episoder med antibiotikabehandlade faryngotonsillit

Inf18

Förekomst av episoder med pneumoni /1000 listade

Inf19

Förekomst av episoder med pneumoni /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf20

Andel episoder med pneumoni som behandlats med antibiotika

Inf21

Andel episoder med antibiotikabehandlade pneumoni (exklusive patienter med KOL-diagnos) som behandlas med förstahandsantibiotika (penicillin V)

Inf22

Förekomst av antal episoder med akut bronkit /1000 listade

Inf23

Förekomst av antal episoder med akut bronkit /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf24

Andel episoder med akut bronkit (exklusive patienter med KOL-diagnos) som behandlats med antibiotika

Inf32

Andel episoder med akut mediaotit med fysiskt läkarbesök för diagnos

Inf33

Andel episoder med pneumoni med fysiskt läkarbesök för diagnos

Inf34

Andel episoder med akut cystit (män) med fysiskt läkarbesök för diagnos

Inf35

Andel diagnoser för infektion i övre luftvägarna (ÖLI, akut mediaotit, akut rinosinuit, faryngotonsillit) där CRP tagits

Inf36

Andel diagnoser för infektion i nedre luftvägarna (pneumoni, akut bronkit) där CRP tagits

Inf61

Andel antibiotikabehandlade episoder med akut rinosinuit med fysiskt läkarbesök inom episoden

Inf62

Andel antibiotikabehandlade episoder med faryngotonsillit med fysiskt sjuksköterske- eller läkarbesök samma dag som antibiotikaförskrivning

Urinvägar

Tabell över indikatorer infektion urinvägen

Kortnamn

Indikatorer

Inf25Kv

Förekomst av antal episoder med akut cystit /1000 listade kvinnor

Inf25Män

Förekomst av antal episoder med akut cystit /1000 listade män

Inf26Kv

Förekomst av antal episoder med akut cystit /1000 kvinnor som kontaktat vårdenheten

Inf26Män

Förekomst av antal episoder med akut cystit /1000 män som kontaktat vårdenheten

Inf27

Andel episoder med akut cystit (kvinnor ≥15 år) som behandlats med antibiotika

Inf28

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut cystit som behandlats med förstahandsantibiotika (kvinnor ≥15 år)

Inf29

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut cystit som behandlats med kinoloner (kvinnor ≥15 år)

Inf30

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut cystit som behandlats med förstahandsantibiotika (män)

Inf31

Andel episoder med antibiotikabehandlad akut cystit som behandlats med kinoloner (män)

Inf34

Andel episoder av akut cystit (män) med fysiskt läkarbesök för diagnos

Hud och mjukdelar

Tabell över indikatorerna för hud och mjukdelar

Kortnamn

Indikatorer

Inf37

Förekomst av antal episoder med borreliainfektion /1000 listade

Inf38

Förekomst av antal episoder med borreliainfektion /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf39

Andel episoder med antibiotikabehandlad borreliainfektion som behandlats med förstahandsantibiotika (PcV)

Inf40

Förekomstav antal episoder med impetigo /1000 listade

Inf41

Förekomst av antal episoder med impetigo /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf42

Andel episoder med impetigo som behandlats med peroral antibiotika

Inf43

Andel episoder med peroral antibiotikabehandlad impetigo som behandlats med förstahandsantibiotika

Inf44

Andel episoder med impetigo som behandlats med peroral antibiotika, med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök inom episoden

Inf45

Förekomst av antal episoder med erysipelas /1000 listade

Inf46

Förekomst av antal episoder med erysipelas /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf47

Andel episoder med antibiotikabehandlad erysipelas som behandlats med förstahandsantibiotika

Inf48

Andel episoder med erysipelas med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som förskrivning av antibiotika

Inf49

Förekomst av antal episoder med paronyki och nageltrång /1000 listade

Inf50

Förekomst av antal episoder med paronyki och nageltrång /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf51

Andel episoder med paronyki och nageltrång som behandlats med antibiotika

Inf52

Andel episoder med paronyki eller nageltrång med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som förskrivning av antibiotika

Inf53

Förekomst av antal episoder med furunkel, karbunkel, abscess eller aterom /1000 listade

Inf54

Förekomst av antal episoder med furunkel, karbunkel, abscess eller aterom /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf55

Andel episoder med furunkel, karbunkel, abscess eller aterom som behandlats med antibiotika

Inf56

Andel episoder med furunkel, karbunkel, abscess eller aterom med fysiskt läkarbesök samma dag som antibiotikaförskrivning

Inf57

Förekomst av antal episoder med ospecifik hudinfektion /1000 listade

Inf58

Förekomst av antal episoder med ospecifik hudinfektion /1000 individer som kontaktat vårdenheten

Inf59

Andel episoder med antibiotikabehandlad ospecifik hudinfektion som behandlats med förstahandsantibiotika

Inf60

Andel episoder med ospecifik hudinfektion med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som antibiotikaförskrivning

Indikatorer för Covid-19

Indikatorer för infektion, Covid-19

Kortnamn

Covid-19

Inf63

Förekomst av Covid-19 i den listade befolkningen på vårdcentral

Inf64

Förekomst av Postinfektiöst tillstånd efter covid-19 i den listade befolkningen på vårdcentral

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Kontinuitet Ko08: Andel av episoder av infektionsdiagnos registrerade på egen vårdcentral av alla episoder med infektionsdiagnoser registrerade i regionens primärvård för den listade befolkningen. I tätorter handläggs ofta ett stort antal patienter med infektionssjukdomar på jourcentraler eller närakuter. En konsekvens av en sådan sjukvårdsorganisation är att det försämrar möjlighet till kontinuitet för patienterna. För att se hur stor andel av infektionssjukdomar i den listade befolkningen som vårdcentralen har tagit hand om finns indikator Ko80.

KOL03: Andel patienter med KOL som varit på återbesök efter exacerbation.

KOL04: Andel patienter med KOL som fått uppföljning inom 6 veckor efter exacerbation.

Sa03: Andel patienter varit på återbesök efter KOL-exacerbation, i primärvård eller på sjukhus.

KOL

Kontinuitet

Samverkan

Möjlig framtida utveckling

Strama, Folkhälsomyndigheten och Primärvårdskvalitet samarbetar för att validera de nu introducerade indikatorerna.

Strama, samverkan mot antibiotikaresistens

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR