Publicerad 11 april 2022

SveDem har viktig roll i uppföljning av vårdförlopp

När vårdförloppet för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom skulle tas fram inleddes ett nära samarbete mellan den nationella arbetsgruppen och kvalitetsregistret Svenska registret för kognitiva sjukdomar och demenssjukdomar (SveDem). Idag används kvalitetsregistret för uppföljning av indikatorerna i vårdförloppet.

Karin Westling och Madeleine Åkerman, SveDem.jpg

Madeleine Åkerman och Karin Westling, SveDem

– SveDem hade en representant i den nationella arbetsgruppen (NAG) som tog fram det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för kognitiv svikt. Eftersom vi skulle bygga om registret kunde vi samarbeta kring att både utveckla nya och anpassa befintliga indikatorer, processmått och rapporter. Målet har varit att det ska vara lätt för verksamheter och personal att följa upp vårdförloppet, berättar Karin Westling, landskoordinator för SveDem.

Fler ska erbjudas utredning om demens

Demenssjukdom drabbar många, varje år insjuknar cirka 25 000 svenskar, allt fler i takt med att befolkningen blir äldre. Cirka hälften av alla som utvecklar demenssjukdom utreds aldrig och får därför ingen diagnos. Vårdförloppet som infördes 2021 har som övergripande mål att fler ska utredas i ett så tidigt skede som möjligt. En av indikatorerna är att minst 90 procent av de som får en demensdiagnos har genomgått en fullständig basal kognitiv utredning. Vårdgivare kan använda SveDem för uppföljning av vårdförloppet.

– Att utreda fler för demens är en mycket bra ambition. SveDem har sedan start enträget visat på vikten av att patienten får en utförlig demensutredning för att säkrare kunna specificera vad den kognitiva nedsättningen beror på. Våra registerdata visar att 48 procent av patienterna i primärvården med kognitiv svikt fick en fullständig basal demensutredning 2011. Tio år senare var siffran uppe i 84 procent, och andelen patienter med diagnosen demens utan närmare specifikation (UNS) har halverats på tio år. SveDem har bidragit till detta, menar Karin Westling.

Vården följs upp med SveDem

Personer med demenssjukdom får vård och omsorg av flera vårdgivare, både inom regional och kommunal hälso- och sjukvård. Diagnosen ställs inom primärvård och specialistvård, och ju längre sjukdomen fortskrider kan behov av kommunal vård som hemsjukvård och hemtjänst öka. Flytt till särskilt boende kan bli nödvändigt.

– SveDems styrka är att enheter både på regional och kommunal nivå kan använda registret för uppföljning av sin verksamhet. Samtliga enheter inom specialistvården är anslutna, inom primärvården är andelen nästan 80 procent och 101 av landets kommuner har avtal med registret. Det är möjligt att följa hur personer med kognitiv sjukdom och demenssjukdom utreds, behandlas och följs upp över tid och i hela Sverige, berättar Madeleine Åkerman, koordinator för SveDem.

Madelene Johanzon, ordförande NPO äldres hälsa

Madelene Johanzon, ordförande NPO äldres hälsa

Jämlik vård och minskade nationella skillnader

De sammanhållna vårdförloppen ska bidra till jämlik vård, patienter ska få utredning, behandling och vård utifrån bästa tillgängliga kunskap oavsett var de bor. Madelene Johanzon, ordförande för nationellt programområde (NPO) äldres hälsa och i den NAG som arbetat fram förloppet, ser stora nationella skillnader idag:

– Vi ser olikheter både i utredningens innehåll, tid för väntan på och för själva utredningen. Genom att göra på ett standardiserat sätt ska dessa minskas och fler patienter och anhöriga ska uppleva ett bättre omhändertagande, säger Madelene Johanzon.

Bättre uppföljning med dataöverföring

Inrapporteringen till SveDem behöver vara god för att kvaliteten i demensvården ska kunna följas upp. Detta kan underlättas med automatisk överföring av data från journal till register.

– Vi jobbar för detta, täckningsgraden i registret behöver ökas, det ser lovande ut men kommer kanske att dröja ytterligare några år, säger Madelene Johanzon.

– Väldigt många frågar efter detta och trycker på oss. Och vi är redo. Vi deltar nu i ett utvecklingsprojekt via SKR tillsammans med kommunerna och jobbar från vårt håll för att få nationell täckning fullt ut, men frågan måste också prioriteras inom kommuner och regioner. Verksamheterna behöver begära detta från sin journalleverantör, menar Madeleine Åkerman.

– Registrering i sig är ett viktigt hjälpmedel för förbättrad vård. Men enheterna ska inte behöva lägga tid på att registrera samma uppgifter flera gånger, de ska kunna ägna sig åt att använda data och rapporter för att följa upp sin verksamhet och utifrån detta göra förbättringsarbeten. Annars missar man hela styrkan med vårdförloppet, avslutar Karin Westling.

Projekt om automatiserad informationsförsörjning

Det pågår ett arbete med att effektivisera informationsförsörjningen mellan vårdinformationssystem och Nationella Kvalitetsregister som samordnas av SKR. Programmet för automatisering av informationsförsörjning inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Leveranser hittills inom programmet visar på upp till 80 procent minskning av dubbeldokumentation.

Arbetet fortsätter nu genom projekt för anslutning av register inom rörelseorganen, kirurgi samt förstudie inom reumatologi. Utöver det pågår och planeras för en breddad anslutning till ett flertal regioner.

Arbete pågår också för register inom kommunal hälso- och sjukvård, där samtliga journalsystemsleverantörer ingår. Senior alert är först ut och är i projektfas för arbetet med automatiseringen tillsammans med kommunerna. Totalt omfattas anslutning för fem register inom kommunal hälso- och sjukvård. Förstudier pågår nu för de nationella kvalietsregistren SveDem och RiksSår och planeras under 2022/2023 för Palliativregistret och Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

Automatiserad informationsförsörjning

Läs vidare

Kontakta oss

Kontakta Nationella Kvalitetsregister

Här kan du kontakta stödfunktionen för Nationella Kvalitetsregister vid SKR.