Idéskrift 1

Om du vill kan du använda hypoteserna för diskussion i din kommun. Kanske är ni till och med beredda att göra något av testerna som rör kommuner (område 1, 3, 4)? Eller har andra förslag till hypoteser och vad man kan testa?

Så här kan du tänka vid diskussion:

• Är hypotesen/antagandet rätt – är det detta som behöver göras?
• Ska hypotesen formuleras annorlunda – alltså är det något annat som behöver göras, för att lösa ett annat hinder?
• Vad skulle min kommun kunna testa att göra annorlunda?

Om du vill får du gärna återkoppla din kommuns tankar och idéer till Maja Hagström på SKR:

maja.hagstrom@skr.se

Område 1: Ekonomi och budget

Hypotes: Gränsöverskridande kostnader behöver utforskas

Test: Tänk om vi kunde skapa ekonomiska incitament för ett kommunövergripande förebyggande arbete.

Fördelning av resurser i kommunerna följer ofta strukturen för nämnder och förvaltningar. Men är det alltid logiskt? Ibland kan besparingar på förebyggande arbete i en förvaltning ge ökade kostnader för en annan. Till exempel kan en besparing på arbetsmarknadsinsatser öka kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

Tänk om kommunen kunde identifiera alla kostnader som rör främjande och förebyggande arbete och göra dem kommunövergripande. Det kan skapa ekonomiska incitament att satsa på det som kanske inte är rationellt ur den egna förvaltningens perspektiv, men som är det ur ett kommunövergripande perspektiv.

Område 2: Samverkan mellan och med nationella aktörer

Hypotes: Makronivåns förmåga att adressera komplexa samhällsutmaningar behöver utvecklas

Test: Tänk om nationella aktörer samordnade styrningen kring att förebygga sociala problem

I många kommuner är det är svårt komma bort från stuprören och samverka mellan förvaltningar. En del av problemet är att samma stuprör finns på statlig nivå, och att olika myndigheter kan ge olika styrsignaler för hur sociala problem ska förebyggas. Skolan/förskola lyssnar till Skolverket, socialtjänsten till Socialstyrelsen till exempel. Myndigheterna får i sin tur olika styrsignaler från en mängd olika departement: arbetsmarknadsdepartementet, justitiedepartement, finansdepartementet, socialdepartementet, utbildningsdepartementet.

Tänk om myndigheter och departement redan från början samordnade regelverk och styrning för hur kommunernas olika verksamheter ska förebygga sociala problem.

Eller tänk om den svenska regeringen kunde göra som den danska – och starta ett en nationell arena där de olika departementen tillsammans utforskar och testar lösningar. Det skulle kunna vara en arena för social hållbarhet, där första frågan att ta sig an är förverkligandet av nya socialtjänstlagen.

Område 3: Juridisk tolkning

Hypotes: Juridiken behöver ses som en möjliggörare

Test: Tänk om kommunerna kunde ha utvecklingsjurister som stödjer utvecklingsarbetet i ett tidigt skede

När nya insatser och tjänster utvecklas behövs ofta juridiskt stöd för att se om det nya är förenligt med lagen. Vissa kommuner saknar egna jurister, och där de finns involveras de ofta allt för sent i processen. Ett annat hinder är att juristerna utgår från praxis och prejudikat, och kan ha svårt att uttala sig om sådant där det inte finns domar och tolkningar som redan gjorts av andra.

Tänk om kommunerna kunde inrätta en ny tjänst som ”utvecklingsjurist”, eller om kommuner går samman och rekryterar ett helt team utvecklingsjurister. Utvecklingsjuristerna skulle kunna stödja utvecklingen i ett tidigt skede och utifrån invånarnas behov och rättssäkerhet undersöka vad som skulle vara möjligt enligt nya lagen och kanske utmana tidigare praxis.

Tänk om det fanns ett nationellt juristnätverk med jurister från myndigheter och SKR, som kunde stödja till utvecklingsjuristerna.

Område 4: Omorganisering

Hypotes: Vi måste lära oss att organisera i en föränderlig tid

Test: Tänk om organisationer kan bli mer dynamiska och flexibla

I omställningen till nya socialtjänstlagen lägger många fokus på organisation, och framför allt omorganisation. Men frågan är om just omorganisation är det mest effektiva sättet att lösa komplexa samhällsutmaningar där fler aktörer behöver samverka. Det kan vara svårt att hitta den ultimata organisationen, särskilt som utmaningarna och behoven förändras.

Tänk om kommunerna kunde ha fristående utvecklingsteam för omställningen till nya socialtjänstlagen. Teamet skulle kunna vara knutet till kommunledningen, och vara mer som nätverk som snabbt kan formera om sig utifrån behov.