Publicerad 6 februari 2025

Barnkonsekvensanalys inför nya socialtjänstlagen

SKR har tagit fram en modell för hur socialtjänsten kan göra en barnkonsekvensanalys för att uppfylla intentionerna i nya socialtjänstlagen. Modellen ger stöd att i samverkan med hela kommunen planera insatser utifrån barn och ungas rättigheter och behov.

Modellen innehåller en mall för utredning av barnets bästa, samt stöd för hur du kan lägga upp arbetet. Arvika och Vetlanda har varit pilotkommuner.

I filmen ger Marie Lundin Karphammar, handläggare på SKR, en kort introduktion av modellen. Längd drygt 1 minut.


Vad är en barnkonsekvensanalys?

En barnkonsekvensanalys är en utredning av barnets bästa i en viss fråga. I analysen ser du över behoven hos olika grupper av pojkar och flickor, tar fram förslag hur deras rättigheter ska tillgodoses, lyssnar in barn och ungas egna åsikter och analyserar förslagens konsekvenser. Analysen blir ett underlag för beslut och prioriteringar.

Nyttan inför nya socialtjänstlagen

Både nya socialtjänstlagen och barnkonventionen betonar barnrättsperspektivet: Barnets bästa ska komma i första hand och barn och ungas åsikter ska tas till vara. Enligt nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten också planera sina insatser tillsammans med kommunen, regionen och andra samhällsaktörer.

Genom att göra en barnkonsekvensanalys kan socialtjänsten, i samverkan med hela kommunen och andra aktörer:

  • lyssna in barn och ungas egna åsikter
  • ta fram förslag på insatser som är förebyggande, lätt tillgängliga och kunskapsbaserade och som främjar jämställda och jämlika levnadsvillkor i enlighet med nya socialtjänstlagen
  • säkerställa att de insatser och förändringar som föreslås utgår från barnets bästa
  • stärka samverkan kring barn och unga i kommunen

Fortsättning på arbetet med läges- och behovsanalyser

Barnkonsekvensanalysen kan ses som nästa steg i arbetet med läges- och behovsanalyser inför nya socialtjänstlagen. Det blir en fördjupning i de delar som rör målgruppen barn och unga, och ett sätt att börja planera för konkreta insatser och förändringar.

Mall för utredning

Mallen kan du använda som stöd när ska genomföra och skriva din barnkonsekvensanalys. Du kan kopiera rubrikerna till en egen mall och anpassa utifrån behov.

Mall barnkonsekvensanalys inför nya SoL (Word) Word, 82 kB.

Mall barnkonsekvensanalys inför nya SoL (PDF) Pdf, 136 kB.

Stegen i mallen beskrivs utförligare i boxarna nedan. Där finns även tips på verktyg du kan använda, samt exempel från Arvika och Vetlanda kommun.

Inledning och ställningstaganden / avgränsning

Börja med att göra en avgränsning. Vad vill du utreda? Ska analysen omfatta alla målområden i nya socialtjänstlagen (förebyggande, lätt tillgänglig, jämställd och jämlik) eller någon avgränsad del (till exempel insatser utan behovsprövning)?

Om du gjort en nuläges- och behovsanalys med hjälp av SKR:s verktyg Skatta läget kan du ta stöd av resultaten från den. Är det något särskilt område i Skatta läget som du vill kika närma på?

I inledningen till barnkonsekvensanalys kan du beskriva:

  • Bakgrund/anledningen: Varför gör din kommun en barnkonsekvensanalys inför nya socialtjänstlagen?
  • Omfattning/avgränsning: Vilka målområden inom nya socialtjänstlagen vill vi undersöka och säkerställa?
  • Syftet: Hur ska analysen användas?
  • Hur genomfördes analysen (vem har fattat beslutet, vem/vilka har genomfört den och involverats)?

Lagar och styrdokument

Ta reda på och beskriv vilka rättigheter och mål din kommun behöver uppfylla när det gäller

  • Nya socialtjänstlagen (beskriv de mål/åtaganden som är relevanta för din analys)
  • Barnkonventionen

Förslagen till mål/inriktning i nya socialtjänstlagen

Barnkonventionen, Barnombudsmannen

Se även över om det finns andra kommunala, regionala, nationella och internationella styrdokument du behöver ta hänsyn till.

Nationella och internationella styrdokument kan till exempel vara:

Regeringsformen (kap. 1-3)

FN:s konvention om mänskliga rättigheter

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Agenda 2030

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

Sveriges mål för folkhälsopolitiken

Tips! Prisma – verktyg att samordna mål och perspektiv
SKR verktyg Prisma kopplar ihop Barnkonventionen och deklarationen om mänskliga rättigheter med mål inom jämställdhet, folkhälsa och Agenda 2030. I verktyget kan du klicka på en artikel eller ett mål, för att se vilka andra artiklar och mål som det finnas en koppling till.
Prisma, skr.se

Data och statistik

För att få en uppfattning om barn och ungas situation, levnadsförhållanden och behov kan du utgå från lokala, regionala eller nationella undersökningar och statistik.

Undersök och beskriv:

  • Hur många barn och unga finns i kommunen (flickor, pojkar)?
  • Finns det grupper av barn och unga som riskerar att inte få sina behov och rättigheter tillgodosedda?
  • Finns det skillnader mellan olika grupper av barn? (pojkar/flickor/annan könsidentitet, funktionsnedsättning, ålder, utländsk bakgrund, levnadsförhållanden/ socioekonomi, hälsa, utbildning/skolresultat, sysselsättning efter grundskola)

Exempel på lokal statistik:

  • Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) i socialtjänsten
  • Brukarundersökningar i socialtjänsten

Exempel på nationell statistik:

NUSO, nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (sociala barn och ungdomsvården), SKR

Öppna jämförelser inom socialtjänsten, Socialstyrelsen

Kommundata barn och unga, Socialstyrelsen

Statistik förskola och skola, SKR

Folkhälsostatistik, Kolada

Folkmängd, SCB

Utveckling befolkningsgrupper, SKR

Socialtjänsten – nuläge och behov

Beskriv nuläge och behov hos olika verksamheter i socialtjänsten som möter barn och unga direkt eller indirekt (tänk även in LSS).

  • Vilka insatser /arbetssätt finns idag som är förebyggande, lätt tillgängliga, kunskapsbaserade och som främjar jämlika och jämställda levnadsvillkor för olika grupper av flickor, pojkar, barn med annan könsidentitet?
  • Vad behöver vi förändra/utveckla för att tillgodose rättigheter och behov för alla grupper av barn och unga?
  • Behöver samverkan stärkas, med vem och varför?
  • Hur kan kommunikationen förbättras med barn, unga och föräldrar/företrädare?

Övriga verksamheter – nuläge och behov

Här kan du utgå från nuläge och behov hos olika verksamheter som direkt eller indirekt möter barn och unga:

  • Skola, förskola och elevhälsa
  • Kultur- och fritid
  • Samhällbyggand
  • Folkhälsa/mänskliga rättigheter (kommunen)
  • Civilsamhället
  • Regionen (till exempel BUP, MVC, BVC, familjecentraler)
  • Myndigheter (till exempel polisen, Länsstyrelsen)

Beskriv:

  • Vilka arbetssätt finns idag som är förebyggande?
  • Vilka arbetssätt finns idag som främjar jämställda och jämlika levnadsvillkor olika grupper av flickor, pojkar, barn med annan könsidentitet?
  • Vad behöver vi förändra/utveckla för att stödja omställningen till ny socialtjänstlag och tillgodose rättigheter och behov för alla grupper av flickor, pojkar, barn med annan könsidentitet?
  • Behöver samverkan stärkas, med vem och varför?
  • Hur kan kommunikationen med barn, unga och föräldrar/företrädare förbättras?

Barn och ungas åsikter

Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barn och ungas åsikter inhämtas och beaktas i alla frågor som rör barn.

Innan du föreslår åtgärder och förändringar behöver du fråga barn och unga om deras åsikter. Vad tycker de fungerar och vad behöver bli bättre?

Det bästa är att hämta in åsikter från barn och unga i den egna kommunen. Men du kan också utgå från barn och ungas åsikter om nya socialtjänstlagen som Rädda Barnens ungdomsförbund (RBUF) och Maskrosbarn har samlat in. Det räcker för tillgodose artikel 12.2 i barnkonventionen.

Barn och ungas åsikter om nya SoL, RBUF och Maskrosbarn

Så hämtar du in barn och ungas åsikter

Innan du hämtar in barn och ungas åsikter i kommunen behöver du förbereda:

  • Vilka barn berörs?
  • Hur ska barnen informeras?
  • Vad ska barnen ha åsikter om?
  • Vilka barn ska bidra med sina åsikter?
  • Hur och när ska barnens åsikter inhämtas?
  • Vilka metoder ska användas? Behövs samtycke kring barns delaktighet?
  • Hur och när ska beslutet återkopplas till barnen?

I rapporten Barnkonsekvensanalys – Fördjupad bedömning finns stöd hur du kan gå tillväga (s. 35-46 och 62-64)

Barnkonsekvensanalys – Fördjupad bedömning av barnets bästa

Exempel från Vetlanda kommun

Vetlanda har pratat med föräldrar och170 barn inom socialtjänst, skola, fritidsgård och vård- och omsorg.

Exempel på några av frågorna som ställdes:

Socialtjänst

  • Vad är viktigt för att ha det bra hemma?
  • Vad är viktigt om barn inte har det bra hemma?
  • Hur tror du att barn vill ha hjälp om de inte har det bra hemma?

Skola

  • Vad är viktigt för att lära sig och må bra i skolan?
  • vad är viktigt för barn som inte mår bra?
  • Hur tror du att barn vill ha hjälp i skolan?

Exempel från Arvika kommun

Arvika kommun tog fram frågor fram utifrån verksamheternas nulägesbeskrivningar.

Exempel på frågor inom individ- och familjeomsorgen:

  • På vilket sätt vill du få kontakt med socialtjänsten?
  • Hur upplever du att du blivit bemött inom socialtjänsten?
  • Upplever du blivit exkluderas utifrån kön, bakgrund?

Åsikterna togs in inför analys av behov. När Arvika tog fram förslag till insatser beaktades barn och ungas åsikter som samlats in av Rädda Barnens ungdomsförbund.

Förslag till åtgärder och förändringar

När du tar fram förslag till insatser, åtgärder eller förändringar kan du tänka:

  • Vilka arbetssätt/insatser vill vi behålla?
  • Vilka insatser/arbetssätt behöver vi utveckla?
  • Vilka nya arbetssätt/insatser vill vi föreslå?
  • Vilka insatser och arbetssätt ska vi ta bort/sluta med?

Exempel på förslag från Arvika och Vetlandas barnkonsekvensanalyser:

Socialtjänst

  • Införa ny organisation genom två linjers socialtjänst (Arvika)
  • Förstärka och marknadsföra fritidsbankens verksamhet (Arvika)
  • Öka kunskapen om socialtjänsten bland barn och unga (Vetlanda)
  • Ungdomshus med lättillgängligt stöd (Vetlanda)

Skola:

  • Erbjuda stöd till elever för stresshantering och tidsplanering (Arvika)
  • Utveckla samverkan mellan lärare, vårdnadshavare, elevhälsopersonal, socialtjänst, och BUP (Arvika)
  • Utveckla förskola och skolan som arena för föräldraskapsprogram (Vetlanda)
  • Skolsociala team i lägre åldrar (Vetlanda)

Analys och bedömning

För varje förslag till förändring/åtgärd beskriv:

  • Vilka konsekvenser får det för olika grupper av flickor, pojkar, barn med annan könsidentitet?
  • Vilken effekt får det (vilka mål uppnås)?
  • Finns forskning och beprövad erfarenhet som stödjer förslaget?
  • Tillgodoses rättigheterna i barnkonventionen?
  • Hur har barn och ungas åsikter beaktats? (Tar förslaget hänsyn till åsikterna hos pojkar, flickor och barn med annan könsidentitet?)
  • Finns det andra intressen än barnets bästa som kan väga tyngre? Om ja, finns det något annat vi kan göra för att kompensera?

Förslag till beslut

Under det här avsnittet listar du de insatser och åtgärder du föreslår att kommunledningen ska fatta beslut om.

Kommunledningens slutgiltiga beslut behöver inte vara de förslag som är till barnets bästa om andra intressen väger tyngre. Skäl som väger tyngre kan till exempel handla om ekonomiska resurser, kompetensförsörjning och lokaler.

Om inte barnets bästa blir utslagsgivande behöver intresseavvägningen beskrivas och om det är möjligt bör kommunledningen besluta om kompensatoriska åtgärder.

Uppföljning

Beskriv när och hur besluten ska följas upp, och om barn och unga involveras i uppföljningen. Återkoppla till barn och unga hur deras åsikter har beaktats.

Undersök om det ska upprättas en särskild handlingsplan.


Så kan du lägga upp arbetet

Beslut och förberedelser

Innan du börjar behöver du ha ett beslut från kommunledning. Kommunledningen behöver utse en projektledning och en arbetsgrupp som har mandat att genomföra barnkonsekvensanalysen och ta fram förslag till beslut.

Projektledning kan vara en projektledare eller en liten grupp. Projektledningen organiserar, dokumenterar och driver utredningen.

Arbetsgruppen hjälper till med kartläggning, analys och är bollplank. Arbetsgruppen bör representera olika verksamheter i kommunen som möter barn och unga, direkt eller indirekt. Andra aktörer, som till exempel civilsamhälle, polis, region, kan involveras i ett senare skede.

Träffar och workshops

Projektledningen kan lägga upp arbetet i fem träffar (heldagar) för arbetsgruppen. Vid träffarna ger projektledningen information, genomför workshops och fördelar arbetsuppgifter till arbetsgruppen.

Efter sista träffen tar projektledningen fram ett förslag till bedömning av barnets bästa till kommunledningen och sammanställer barnkonsekvensanalysen (använd gärna mallen för utredning).

Checklista för projektledning

Checklistan är till för dig som ska hålla i träffarna och projektleda arbetet med att ta fram en barnkonsekvensanalys utifrån modellen.

Checklista Projektledning – Barnkonsekvensanalys SoL (PDF) Pdf, 289 kB.

Checklistan beskriver:

  • roller, ansvar och övergripande planering
  • upplägget för träff 1-5 (informationspass som du som projektledning håller i samt workshops för arbetsgruppen)
  • förberedelser och arbetsuppgifter mellan träffarna för arbetsgrupp och projektledning
  • en översikt över arbetsgruppens arbetsuppgifter (sist i dokumentet)


Träff 1. Information och planering

Syftet med träff 1 är att skapa en gemensam bild av arbetet. Projektledningen berättar om nya socialtjänstlagen, om barnkonventionen och vad det innebär att genomföra en barnkonsekvensanalys. Arbetsgruppen förbereds även att kartlägga nuläget till nästa träff.

Till träffen finns en presentation, samt frågor att skriva ut för diskussion i workshops.

Presentation Träff 1 (PPT) Powerpoint, 2 MB.

Workshop 1. Träff 1 – Gemensam bild av arbetet (PDF) Pdf, 72 kB.

Workshop 2. Träff 1 – Vad vet vi om nuläget? (PDF) Pdf, 120 kB.

Workshop 2. Träff 1– Hur ska vi samla in information om nuläget? (PDF) Pdf, 122 kB.

Träff 2. Beskriva nuläge, samla in barns åsikter

På träff 2 delar arbetsgruppen med sig av nuläget i verksamheterna och får möjlighet att dela erfarenheter. Projektledningen berättar om grundprinciperna i barnkonventionen och förbereder arbetsgruppen att samla in åsikter från barn och unga.

Till träffen finns en presentation, samt frågor att skriva ut för diskussion i workshops.

Presentation Träff 2 (PPT) Powerpoint, 977 kB.

Workshop 1 Träff 2 – Skatta nuläget (PDF) Pdf, 111 kB.

Workshop 2 Träff 2 – Förbereda insamling av barns åsikter (PDF) Pdf, 129 kB.

Träff 3. Statistik barn och unga, analys nuläge

På träff 3 ger projektledningen en bild av barn och ungas levnadsförhållanden i kommunen. Arbetsgruppen får analysera nuläget och diskutera uppdraget att samla in barns åsikter. Arbetsgruppen förbereds att ta fram behovsanalyser till nästa träff.

Till träffen finns en presentation, samt frågor att skriva ut för diskussion i workshops.

Presentation Träff 3 (PPT) Powerpoint, 822 kB.

Workshop 1 Träff 3 – Dela erfarenheter om nuläge (PDF) Pdf, 72 kB.

Workshop 2 Träff 3 – Dela erfarenheter om insamling barns åsikter (PDF) Pdf, 61 kB.

Träff 4. Behovsanalys och beaktande av barns åsikter

På träff 4 redovisar arbetsgruppen sina behovsanalyser och får möjlighet att dela erfarenheter om behov och hur barn och ungas åsikter beaktats i analysen. Arbetsgruppen förbereds att ta fram förslag till åtgärder (insatser/förändringar) och skicka in dem till projektledningen inför nästa träff.

Till träffen finns en presentation, samt frågor att skriva ut för diskussion i workshops.

Presentation Träff 4 (PPT) Powerpoint, 790 kB.

Workshop 1 Träff 4 – Behov och beaktande av barns åsikter (PDF) Pdf, 85 kB.

Workshop 2 Träff 4 – Förbereda att ta fram förslag (PDF) Pdf, 119 kB.

Träff 5. Förslag till åtgärder och förändringar

På träff 5 redovisar projektledningen de förslag som verksamheterna har tagit fram. Arbetsgruppen får analysera förslagens konsekvenser och beakta barns åsikter. Arbetsgruppen får även diskutera uppföljning. Efter träffen skickar arbetsgruppen in sina förslag med analys till projektledningen som sammanställer den färdiga barnkonsekvensanalysen.

Till träffen finns en presentation, samt frågor att skriva ut för diskussion i workshops.

Presentation Träff 5 (PPT) Powerpoint, 785 kB.

Workshop Träff 5 – Förslagens konsekvenser (PDF) Pdf, 97 kB.

Workshop Träff 5 – Förslagens konsekvenser – redigerbar (Word) Word, 59 kB.

 

Pilotkommunernas barnkonsekvensanalyser

Kika gärna på Arvika och Vetlandas analyser! Arvika har även inkluderat äldre, samt vuxna och barn inom LSS.

Barn- till äldrekonsekvensanalys, Arvika kommun

Barnkonsekvensanalys, Vetlanda kommun

Artikel Vetlanda: Ny rapport ger bredare bild av vad barn och unga behöver

Mer om barnkonsekvensanalyser

Rapport: Barnkonsekvensanalys – stödmaterial fördjupad bedömning barnets bästa

Barnkonsekvensanalys skr.se

 

Informationsansvarig

  • Marie Lundin Karphammar
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.