Fler komplexa analyser av stora skatteskillnader behövs

Utjämningssystemet och kommunalskatterna är onekligen i ropet. Bara sedan oktober har tre undersökningar presenterats. Trots det har svaret på skillnaderna i skattesatser ännu inte helt kunnat ringas in.

Hösten 2019 föreslog Riksrevisionen att öka omfördelningen till 10 miljarder kronor. Sedan föreslog Kommunutredningen att regeringen bland annat bör överväga ett riktat statsbidrag till högskattekommuner för att sänka skatten. Under året införs en skattereduktion för boende i glest befolkade områden. Och nu föreslår Kommuninvest att införa ett tillägg för att sänka skattesatsen i småkommuner.

Mer kvalitativa analyser behövs

Betydande skattesatsskillnader är inte önskvärda i sig, men den mest centrala frågan är vad som orsakar skillnaderna. Både Riksrevisionen och Kommuninvest har analyserat skillnaderna utifrån SKR:s nettokostnadsavvikelse (skillnaden mellan kommunernas faktiska kostnad för olika kärnverksamheter och dess behov enligt kostnadsutjämningen). Problemet med metoden är att man inte kan särskilja vad som kan bero på skillnader i förutsättningar eller vad som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.

Det vore därför önskvärt att kommande analyser i ämnet är mer kvalitativt inriktade och exempelvis även tittar på variationer i kommunernas utbud och ambitionsnivå.

Arbetstillfällen påverkar skattesatsen

En hypotes kan vara att invånarnas förväntningar på kommunen skiljer sig och ju mindre marknaden är desto större ansvar behöver kommunen ta. En indikator kan vara kommunernas och regionernas ställning på den lokala arbetsmarknaden, då den varierar kraftigt. Andelen av befolkningen som bor i kommunen och som dessutom är anställda i samma kommun eller region varierar mellan 7-39 procent (privata utförare är inte inkluderade).

Kommunens del av arbetstillfällena har också ett tydligt samband med kommunalskatten. Om en hög andel av arbetstillfällena finns i den egna kommunen eller regionen, är också skattesatserna ofta höga. Det är en av förklaringarna till hela 48 procent av skillnaderna i skattesats.

Diagram som visar kommunal skattesats kontra förvärvsarbetande i kommun/-regionsektor, nattbefolkning.

Statistik från Kolada. Prickarna representerar 290 kommuner.

Diagrammet förvärvsarbetare i kommuner (PNG, nytt fönster)

När kommunen är den dominerande lokala aktören ökar sannolikt förväntningarna på kommunen. Besparingar och neddragningar av antalet anställda kan också försvåras, eftersom kommunens agerande får större betydelse för lokalsamhällets utveckling än i kommuner där marknaden är större.

Ett förutsägbart system är viktigt

Kommuninvest menar att ett särskilt småkommunstillägg är att föredra framför ändringar i kostnadsutjämningen eftersom en ny utredning skulle ta tid. Kommuninvest hänvisar till den norska modellen med ett liknande småkommuntillägg.

Vi förstår att många vill ha snabba förändringar och att justeringar i utjämningssystemen borde kunna gå snabbare. Styrkan med utjämningen är dock att ställa olika behov och önskemål mot varandra för att få en mer mångsidig belysning av de skiftande förutsättningarna. Det kan tilläggas att Norge även har separata bidrag till Sydnorge, Nord-Norge, storstäder och regioncenter. Vi måste också kunna ha ett system som är stabilt och förutsägbart över tid. Risken med olika bidrag vid sidan om är att de blir tillfälliga och inte är kopplade till de enskilda kommunernas behov.

Det är slutligen också värt att notera att det är regionerna – och inte kommunerna - som har stått för den största delen av skattehöjningen under 2000-talet. Trots det finns många rapporter om kommunala skillnader, men väldigt få som analyserar regionernas situation. Det finns helt klart många outforskade centrala områden för att förklara skatteskillnader både i kommuner och regioner.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    • 2020-06-22
      Ett ekonomiskt dramatiskt och osäkert halvår
      Nu är det snart dags att lägga det första halvåret av 2020-talet till handlingarna. Vem hade kunnat ana att inledningen av decenniet skulle bli så dramatiskt och annorlunda.
      Kommuner och regioner har jobbat för högtryck med att hantera konsekvenserna av pandemin. Till exempel ökade antalet samtal till 1177 från de vanliga 20 000 samtalen per dag till som mest 160 000, regionerna mer än fördubblade intensivvårdsplatserna och de digitala mötena ökade med flera 100 procent under pandemins första veckor.

      Pandemin har också satt sina spår i de ekonomiska förutsättningarna. Osäkerheten är stor om hur resultaten i årsredovisningar kommer att se ut när år 2020 ska summeras. Normalt sett brukar regionerna ha lite sämre ekonomi än kommunerna och den här gången kommer skillnaderna att vara ännu större. Det märks inte minst i prognoserna för 2020, som SCB presenterade den 16:e juni.
      En region har positivt resultatBara en region prognosticerar ett positivt resultat av de 16 regioner som lämnat in en prognos (om man utgår från Region Stockholms koncernresultat). För kommunernas del är det en tredjedel som räknar med ett negativt resultat av de 263 kommuner som lämnade en prognos får året. Vid samma tillfälle 2019 var det hela 40 procent som räknade med underskott. Osäkerheten är ju dock mycket stor för utvecklingen i den egna regionen eller kommunen, hur skatteunderlaget slutligen utvecklar sig och hur stor ersättning kommuner och regioner kan räkna med för ökade kostnader och minskade intäkter.Stor osäkerhet kring prognosDet fanns en del som ifrågasatte om SKR kanske var för optimistiska när vi i aprils skatteunderlagsprognos räknade med att BNP ”bara” skulle falla med 4,1 procent i år. Men många av de prognosmakare som räknade med ett betydligt större tapp i BNP har nu snarare styrt om till ett scenario som mer liknar det vi skissade på. Skatteintäkterna är dock främst beroende av arbetade timmar. Det har blivit relativt tydligt att pandemins första månader bjöd på höga sjukskrivningstal och långa perioder med frånvaro på grund av vård av barn. Så var vi slutligen hamnar är fortfarande behäftat med stor osäkerhet.Klart ansökningsförfarande för merkostnaderSKR har under våren lyft fram ett stort antal åtgärder som har behövts för att kommuner och regioner ska hantera pandemins konsekvenser – inte minst ekonomiskt. Något som varit viktigt är bland annat ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Nu är det klart hur det ska gå till att ansöka om stöd från de fem avsatta miljarder kronorna. En första version av frågor och svar finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats.
      Stadsbidrag till följd av covid -19 SocialstyrelsenFramtiden är fortfarande ekonomiskt utmanandeMitt i rådande pandemin måste vi också blicka framåt mot den kvarstående underliggande utmaningen med att finansiera välfärden och hitta tillräckligt med medarbetare med rätt kompetens. Jag sitter med i referensgruppen till Välfärdskommittén, som ska leda till åtgärder för att stärka välfärden. På dagordningen finns både styrnings- och ledningsfrågor, kompetensförsörjning och digitaliseringsfrågor.En del av utmaningarna kommer vi kanske tillrätta med genom att ta tillvara på de positiva förändringar, som behövts genomföras under pandemin. En klar framgång under pandemin är att Sverige har så starka offentliga finanser. På lång sikt är dock trenden att kommunernas del av den offentliga sektorns konsoliderade skuld ökar och att statens minskar – även om statens skuld momentant ökar mycket i samband med pandemin. Ytterligare en fråga som vi ekonomer behöver hantera, är att livslängdsantagandena för pensionskostnaderna behöver uppdateras nästa år. Då anställda i kommuner och regioner lever längre än i nuvarande beräkningar, kommer en revidering av livslängden att öka pensionsskulden.

      Men innan vi tar nya tag om de kommande ekonomiska utmaningarna hoppas jag att alla får en trevlig sommar och att ni och era anhöriga får vara friska och krya.

      Och om inte förr så ses vi i augusti när jag återtar mitt bloggande. Till dess: tänk på att hålla social närhet och fysisk distans.

      Läs mer
    • 2020-06-09
      Diagram som visar kommunal skattesats kontra förvärvsarbetande i kommun/-regionsektor, nattbefolkning.
      Fler komplexa analyser av stora skatteskillnader behövs
      Utjämningssystemet och kommunalskatterna är onekligen i ropet. Bara sedan oktober har tre undersökningar presenterats. Trots det har svaret på skillnaderna i skattesatser ännu inte helt kunnat ringas in.
      Hösten 2019 föreslog Riksrevisionen att öka omfördelningen till 10 miljarder kronor. Sedan föreslog Kommunutredningen att regeringen bland annat bör överväga ett riktat statsbidrag till högskattekommuner för att sänka skatten. Under året införs en skattereduktion för boende i glest befolkade områden. Och nu föreslår Kommuninvest att införa ett tillägg för att sänka skattesatsen i småkommuner.Mer kvalitativa analyser behövsBetydande skattesatsskillnader är inte önskvärda i sig, men den mest centrala frågan är vad som orsakar skillnaderna. Både Riksrevisionen och Kommuninvest har analyserat skillnaderna utifrån SKR:s nettokostnadsavvikelse (skillnaden mellan kommunernas faktiska kostnad för olika kärnverksamheter och dess behov enligt kostnadsutjämningen). Problemet med metoden är att man inte kan särskilja vad som kan bero på skillnader i förutsättningar eller vad som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.Det vore därför önskvärt att kommande analyser i ämnet är mer kvalitativt inriktade och exempelvis även tittar på variationer i kommunernas utbud och ambitionsnivå.Arbetstillfällen påverkar skattesatsen
      En hypotes kan vara att invånarnas förväntningar på kommunen skiljer sig och ju mindre marknaden är desto större ansvar behöver kommunen ta. En indikator kan vara kommunernas och regionernas ställning på den lokala arbetsmarknaden, då den varierar kraftigt. Andelen av befolkningen som bor i kommunen och som dessutom är anställda i samma kommun eller region varierar mellan 7-39 procent (privata utförare är inte inkluderade).Kommunens del av arbetstillfällena har också ett tydligt samband med kommunalskatten. Om en hög andel av arbetstillfällena finns i den egna kommunen eller regionen, är också skattesatserna ofta höga. Det är en av förklaringarna till hela 48 procent av skillnaderna i skattesats.
      Läs mer
    • 2020-06-01
      Nya arbetssätt och digitalisering är en nödvändighet
      Långtidsutredningen visar att en av de största utmaningarna framöver blir att få arbetskraften att räcka till. Det gör det nödvändigt att anpassa utbildningssystemet till framtida yrkesbehov, hitta nya arbetssätt och skynda på bredbandsutbyggnaden i hela landet.

      Även under coronapandemin som behöver hanteras här och nu, måste blicken också lyftas mot framtiden. Det kommer jag ägna dagens blogg åt: den offentligt finansierade ekonomin fram till 2035. Det är nämligen det regeringens långtidsutredning 2019 (LU) handlar om. Jag hade möjlighet att kommentera utredningen redan när den presenterades i december och i fredags beslutade SKR:s styrelse om yttrandet till utredningen.Regeringens långtidsutredning 2019SKR remissvar långtidsutredningOjämlikheter i inkomster ökarLångtidsutredningen fokuserar den här gången på ojämlikheter och visar att inkomstskillnaderna har ökat mellan 1995 och 2017. Den tiondel av befolkningen med lägst inkomst har ökat sin inkomst med 46 procent sedan 1995. Den procent med de högsta inkomsterna har under samma period ökat sina inkomster med mer än 330 procent. I utredningen räknar man med att utvecklingen håller i sig även kommande år, om än inte lika snabbt som hittills.Att inkomstskillnaderna har ökat beror inte på lönen från arbete, utan på att de som har tjänat mest har haft stora inkomster från kapital och ökade värden på tillgångar, exempelvis fastigheter. Reglerna inom lagen för fåmansbeskattning har också gjort att många företagare i högre grad tagit ut vinst istället för lön. Det har gjort att kommuner och regioner årligen har tappat 8 miljarder kronor i skatteintäkter samtidigt som staten har fått in mer skatt. Det här är något som SKR anser att kommuner och regioner bör kompenseras för.Ökade statsbidrag och brist på arbetskraft
      I långtidsutredningen konstateras att den demografiska utmaningen innebär att välfärden behöver utökade statsbidrag från dagens 2,2 till 3,8 % av BNP år 2035. Beräkningen utgår ifrån att välfärdstjänsterna håller en oförändrad standard fram till år 2035. Vi ser dock att efterfrågan på att till exempel hälso- och sjukvård och äldreomsorg ökar i snabbare takt än befolkningen. Efterfrågan på mer personal inom äldreomsorg och sjukvård blir allt större i takt med möjligheterna att bota fler sjukdomar längre upp i åldrarna. Om välfärdstjänsterna endast ska utvecklas i takt med demografin blir kraven på effektiviseringar och användande av ny teknik stora. En förändringstakt som kan vara svår att upprätthålla under så lång tid.Den största utmaningen för välfärdssektorn är, enligt utredningen, att få tillgång till den utbildade arbetskraft som sektorn behöver – att få arbetskraften att räcka till. De närmaste 15 åren behöver nästan hälften av den beräknade ökningen i sysselsättning gå till kommunsektorn. Särskilt stora blir utmaningarna i landsbygdskommunerna och därför måste utbildningssystemet bättre anpassas till de framtida yrkesbehoven. Att få fler engagerade medarbetare till välfärden är nödvändigt. Till exempel behöver möjligheterna att byta yrkesbana för personer mitt i livet förbättras.Ta tillvara digitaliseringens möjligheterDet räcker alltså inte med mer resurser framöver. Kommuner och regioner behöver också effektivisera verksamheten genom nya arbetssätt och digitala tjänster. Digitalisering av kommunala verksamheter är ett viktigt medel för att hantera den stora demografiska utmaning som kommuner och regioner har kommande år, både kompetensmässigt och ekonomiskt. Det handlar även om att kunna möta invånarnas förväntningar på samhällsservice.SKR lyfter ofta hur viktigt det är att staten har ett tydligt åtagande för bredbandsinfrastrukturen i hela landet och att det betraktas som en samhällsbärande infrastruktur liknande synen på transportinfrastrukturen. Det är sagt att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband om fem år, men det går för långsamt. Den marknadsstyrda modellen för bredbandsutbyggnad fungerar inte i hela landet och den återstående utbyggnaden är beroende av offentliga stöd. Sedan måste sektorn tillsammans med staten komma överens om vilken övrig digital infrastruktur som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara.
      Läs mer
    • 2020-05-20
      Ytterligare medel till kommuner och regioner
      Nu har det gått drygt en vecka sedan vår Ekonomirapport presenterades. Sedan dess har staten varit snabbfotad.
      Staten har lovat att kompensera kommunernas och regionernas merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Kollektivtrafiken har fått löfte om 3 miljarder kronor för att kompensera intäktstapp. I måndags kom besked om en ökning av de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor för 2020, varav 3 miljarder till kommunerna och 3 miljarder till regionerna.Historiskt stort statligt stödDet stöd som staten gett till kommuner och regioner är enorma i sin omfattning. Bara under 2020 har statsbidragen ökat med 28,5 miljarder kronor för i år. Men så innebär pandemin också historiskt stora ekonomiska konsekvenser och påverkan på hela samhället. Det här är en situation som ingen hade kunnat förutse och vara förberedd på – den har krävt något alldeles extra av kommuner och regioner.Planeringsförutsättningar krävs för nästa årNågot som är ännu viktigare är att få planeringsförutsättningarna på plats för nästa år. Kommuner och regioner har redan påbörjat sitt budgetarbete för 2021. Regeringen och samarbetspartierna har lovat att de senast i samband med höstens budgetproposition ska återkomma med ytterligare besked om kommande år. Ju förr desto bättre, även om vi har ovissa tider med stora utmaningar, att veta förutsättningarna framåt.Nu önskar jag att ni alla ska få en fin Kristi himmelsfärdshelg, vare sig ni arbetar eller har möjlighet att få några dagars avkopplande ledighet.Sköt om er!
      Läs mer
    • 2020-05-13
      Önskelistan delvis uppfylld
      Efter att Ekonomirapporten presenterades i måndags har det kommit positiv respons och förståelse för behovet av resurser hos kommuner och regioner. Sektorn behöver ytterligare tillskott för att hantera både pandemin och välfärden.
      Nu har vi äntligen presenterat vårens Ekonomirapport. En extremt svår rapport att få ihop då vi arbetat mot ett rörligt mål. Det har varit ständigt nya siffror om varsel och nya satsningar från regeringen och samarbetspartierna i syfte att motverka krisen. Till slut blev 30 april någon typ av stoppdatum för nya beräkningar. Ytterligare svårigheter har bestått i att vi själva på SKR infört enkätstopp, vilket innebar att vi fick fiska upp information på annat sätt om vad som händer just nu i kommuner och regioner.Tydlighet och relevans viktigtVår strävan efter att vara aktuella och relevanta gav tydligt resultat. Vi hade en stor mediebevakning när vi presenterade Ekonomirapporten och har fått positiv respons och förståelse för behov av resurser från både regeringen, samarbetspartierna och oppositionspartierna. Alla vill på bästa sätt stödja vår sektor i detta läge.Ekonomirapporten maj 2020 webbversionRekommendationerVi hade ett antal rekommendationer med i vår presentation av Ekonomirapporten. Dessa var:
      • Full kostnadstäckning för hälso- och sjukvårdskostnader för covid-19.
      • Finansiera underskott i kollektivtrafiken.
      • Öka statsbidragen 2021 med ytterligare 8 miljarder kronor och ersätt vårdskulden.
      • Stötta med investeringsstöd.
      • Betala ut riktade statsbidrag mer generellt.
      • Förbättra arbetsmarknadsområdet: feriejobb utanför kommun, mer yrkesvux, studiestartsmedel, förlängd etableringstid och snabbare matchning.
      • Höstbudget alternativ beredskap på förändringar i kommuner och regioner på grund av osäkerheten.
      3 miljarder till kollektivtrafikRedan i förrgår aviserade regeringen och samarbetspartierna att man avser att finansiera kollektivtrafiken med 3 miljarder utifrån intäktsbortfall. Det täcker visserligen bara tre månaders intäktsförluster, men det är tydligt att de rekommendationer vi förde fram tagits på allvar.Förordningen för ansökan om covid-19 medel till hälso- och sjukvård skrivs omI går kom ytterligare ett glädjebesked. Ett löfte att skriva om förordningen gällande att kommuner och regioner ska få full täckning för skäliga merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt äldre- och funktionshinderområdet. Första ansökningstidpunkten flyttas också fram till efter sommaren så att kommuner och regioner vet vilka merkostnader som staten anser vara skäliga. Detta ger betydligt bättre planeringsförutsättningar. Samtidigt höjs statsbidraget med 2 till 5 miljarder kronor. Detta kanske inte räcker, men med den skrivning som nu finns i förordningen borde det finnas möjlighet för staten att öka bidraget, när det går att göra en första bedömning om omfattningen av merkostnaderna.Nya platser till yrkesvuxYtterligare en punkt som vi förde fram har fått, åtminstone delvis positivt gensvar, punkten om arbetsmarknaden. Regeringen och samarbetspartierna aviserade i går 5000 fler platser på yrkesvux, samt fler platser på folkhögskola.Nu kan vi med glädje konstatera att regeringen hörsammat oss och checka av flera punkter på vår rekommendationslista!
      Läs mer
    • 2020-05-07
      På måndag kommer en av SKR:s viktigaste rapporter
      Den 11 maj är det åter dags att presentera Ekonomirapporten. Den här gången är rapporten fokuserad på coronavirusets konsekvenser för ekonomin i kommuner och regioner.
      Jag har påtalat det tidigare och gör det igen: det ekonomiska läget är mycket osäkert just nu på grund av den pågående pandemin. Det visar inte minst de stora skillnaderna i prognoser, som vi nu tar del av från olika bedömare. Mitt under dessa rådande tider väljer vi ändå att presentera vårens Ekonomirapport. Jag anser att det är viktigt att vi gör beräkningar och analyser utifrån ett scenario för att kunna dra slutsatser om vilka åtgärder som minst behöver vidtas.I detta nu sitter jag, ekonomer och sakexperter på SKR in i det sista med rapporten som sätter fokus på den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen och kommunernas och regionernas ekonomiska utmaningar. Följ direktsändningen när jag och SKR:s ordförande Anders Knape presenterar rapporten, den 11 maj, klockan 10.30.Självklart kommer du också att kunna läsa rapporten i sin helhet på skr.se. Du är även välkommen att kontakta mig eller någon av mina medarbetare om du har frågor kring innehållet.Presentation av Ekonomirapport webbsändning 11 maj (nytt fönster)
      Läs mer
    • 2020-04-30
      En historisk låg ökning av skatteunderlaget
      Det reala skatteunderlaget minskar för första gången sedan IT-kraschen. Verksamheter ställer om i rekordfart och samarbeten ökar. Det kommer ta tid innan allt är som vanligt igen.
      Sveriges Kommuner och Regioner presenterade igår en ny skatteunderlagsprognos. Under mina tio år på SKR har läget aldrig varit så osäkert. När ekonomins utveckling beror på virusets spridning känns det som att det mesta ligger utanför vår kontroll. Det enda som går att kontrollera i nuläget är att hålla god handhygien, säkert avstånd och försöka skydda sig.Normalt sett brukar vår aprilbedömning för innevarande års skatteunderlag vara väldigt stabil. Under 2000-talet har skatteunderlaget ökat med i genomsnitt 4,08 procent per år och den genomsnittliga prognosen i april har varit på 4 procent i ökning för året. Den ökning vi räknar med nu är 0,9 procent, vilket är 1,5 procentenheter lägre än bedömningen vi gjorde i februari. Det är dock tydligt att ju osäkrare konjunkturläge desto större risk för avvikelser. De prognoser vi nu tar del av från olika bedömare visar också mycket stora skillnader.Något som även påverkar utvecklingen är statens satsningar på näringsliv och kommunsektor. I dag kom en satsning motsvarande 39 miljarder kronor till företag som tappat minst 30 procent av omsättningen under mars och april. Det är dock få av de kommunala bolagen som har möjlighet att ta del av satsningen, då de behöver räknas som affärsmässiga för att ingå.Ett ekonomiskt normalläge dröjerPrognosen för skatteunderlaget 2020 är historiskt låg. Underlaget minskar realt sett för första gången sedan IT-kraschen och lönesumman minskar för första gången sedan 90-talskrisen. På SKR bedömer vi att det kommer att ta flera år innan samhället är tillbaka i ett ekonomiskt normalläge. Och risken är stor att den ekonomiska krisen blir ännu djupare.Bedömningen vi gör i vår prognos är att samhället öppnar upp under andra halvåret och att vi då har en återhämtningsfas. Samtidigt säger Folkhälsomyndigheten att det är troligt att det kan komma en andra våg av pandemin och att utbredningen i landet är oförutsägbar.Åtgärder sätts in blixtsnabbtJag noterar hur verksamheterna i kommuner och regioner har ställts om i rekordfart, hur digitaliseringen har ökat snabbt och hur många som har hittat konstruktiva och bra lösningar för att hantera situationen. Kommunerna, regionerna och länsstyrelserna samverkar kring smittskyddsmateriel.Regionerna fick inom loppet av cirka en vecka fram samverkan kring IVA-platser och läkemedelsförsörjning. Socialstyrelsen tog snabbt fram en ny introduktionsutbildning för personal inom äldreomsorgen. Kommunerna samverkar med ideella organisationer kring matleveranser till äldre och kommuner och regioner försöker på olika sätt att stötta det lokala och regionala näringslivet. Detta är bara några exempel på hur vi arbetar tillsammans i krisen. Samtidigt vet vi att utmaningarna är stora och att inte minst regionernas ekonomi kommer att få en rejäl knäck i år.I Ekonomirapporten, som vi presenterar den 11 maj, kommer vi att skriva mer om kommunernas och regionernas ekonomiska situation, utmaningarna framåt och de konsekvenser som covid-19 ger.
      Läs mer
    • 2020-04-17
      De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 är ovissa
      Vårbudget, uteblivna skatteintäkter och ökat stöd till näringslivet. Det har varit några av veckans stora ekonomiska händelser som är helt relaterade till coronavirusets framfart.
      Ytterligare en vecka har förflutit med covid-19. En ny svensk tradition har börjat smyga sig in i hemmet genom att varje dag klockan 14 följa sändningen där myndighetschefer uppdaterar om läget och eventuella åtgärder till följd av coronavirusets smittspridning.På den ekonomisk-politiska fronten har regeringen i onsdags presenterat vårändringsbudgeten och vårpropositionen. Den här gången var de flesta satsningarna redan kända i förväg. Utöver de 5 miljarder kronor i generella statsbidrag, som aviserades i januari, får kommuner och regioner ytterligare 15 miljarder kronor. I regeringens stödpaket höjs också ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvården från 1 miljard till 3 miljarder kronor, vilket jag kommenterade i mitt förra blogginlägg.Staten behöver täcka skäliga merkostnaderUtökat stöd till näringslivetDet utökade stödet för korttidspermitteringar är en av de senaste större satsningarna, som regeringen och samarbetspartierna inkluderat i åtgärdspaket för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Det innebär att drabbade företag nu kan låta medarbetare gå ner till en 80-procentig permittering med statligt stöd. Det här bör rimligen rädda en hel del jobb och företag från konkurs, vilket i sig också skapar bättre förutsättningar för kommuner och regioners framtida finanser. Åtgärden gäller även för affärsmässiga kommunala bolag, vilket dock inte är helt enkelt att förstå vad det faktiskt innebär. Vi på SKR tolkar reglerna som att kommunala bolag omfattas, så länge verksamheten inte till huvuddelen finansieras med skattemedel. Ytterst avgörs frågan av Tillväxtverket, där man ansöker om stödet.

      En annan nyhet, som är glädjande, är att SBO (Statens Bostadsomvandling AB) får 300 miljoner kronor i tillskott för att fortsätta anpassa bostäder, på krympande bostadsmarknader, till att även äldre kan bo där.
      Prognoserna skiljer sig åtJag har, efter att vårbudgeten släpptes, i flera sammanhang kommenterat att det är högst tveksamt om de 15 miljarder kronorna ens kommer att täcka de minskade skatteintäkterna för kommunerna och regionerna under året. Staten bedömer att BNP i Sverige kommer att falla med 4 procent i år. Den prognos de gör över skatteunderlaget är relativt svår att genomskåda. Först ser den märkligt positiv ut, med en ökning av skatteunderlaget med 1,8 procent jämfört med 2019. Det kan jämföras med att Konjunkturinstitutet spår en ökning med 0,3 procent trots ett lägre fall av BNP. Orsaken till de olika bedömningarna är att staten har lagt in effekterna av att enskilda näringsidkare i 2019 års deklaration har rätt att skjuta upp skatten i upp till fem år. Då skulle skatteunderlaget öka långsammare redan för 2019.Skillnaden på statens prognos och SKR:s egen februariprognos är 9 miljarder kronor lägre skatteintäkter för 2019. Exakt hur länge näringsidkarna kommer att skjuta på skatten är lite svårt att bedöma.Stora utmaningar att göra prognoserDet förändrade regelverket för näringsidkare kommer inte att ge någon faktisk försämring på sikt, utan det kommer att ske en fördröjning av inbetalningarna. Hur det slutligen ska regleras för kommuner och regioner framgår inte av vårpropositionen. Staten brukar dock justera regeländringar av skatteunderlaget så att kommuner och regioner inte blir lidande. Det utgår vi ifrån att man gör även denna gång.

      Vi på SKR räknar just nu på hur skatteunderlaget och effekterna av covid-19 påverkar kommunernas och regionernas ekonomi. Det är sannerligen ett mycket mer svårbedömt uppdrag än vanligt. Många kommuner och regioner säger att de har stora utmaningar med att göra prognoser för året. En ekonomidirektör meddelade idag att svårigheten med prognoser också beror på att cheferna sitter i krismöten och ekonomerna tillverkar skyddsutrustning.
      Slutligen landar våra beräkningar i en skatteunderlagsprognos 29 april och i Ekonomirapporten som kommer 11 maj.

      Läs mer
    • 2020-04-09
      Staten behöver täcka skäliga merkostnader
      Regeringen har uttalat att hantering av covid-19 inte får begränsas av att kommuner och regioner saknar ekonomiska medel. Ändå är det nu högst oklart om merkostnader kommer att täckas upp av den utlovade ersättningen.
      Arbetet med att bekämpa coronaviruset pågår oförtrutet i kommuner och regioner. Regeringen och samarbetspartierna gav i förra veckan beskedet att anslaget för merkostnader för hanteringen av coronaviruset höjs från tidigare 1 miljard till 3 miljarder kronor. Den förordning, som nu har kommit och som styr ersättningsförfarandet, gör dock gällande att statsbidraget för merkostnader ges i mån av medel. Det finns därför ingen garanti för att kommuner och regioner får full kostnadstäckning för de merkostnader de har haft med anledning av covid-19. Ersättningen ska ansökas senast sista november och först därefter kommer Socialstyrelsen prioritera mellan de regioner och kommuner som har störst behov. Detaljregler i förordningen tyder också på att pappersarbetet kan bli allt annat än enkelt.Det var just så här vi inte ville ha det. Den nu beslutade förordningen är nästintill en kopia av det förfarande som gällde efter flyktingkrisen 2015. I hanteringen av utbetalningar till kommunerna var eftersläpningen enorm och osäkerheten kring om det ens skulle komma någon ersättning mycket stor. Den administrativa belastning var dessutom ineffektiv och alltför detaljerad.Ersättningsgaranti behövsVi på SKR anser därför att förordningen måste justeras och har skickat en hemställan om detta. Det behövs en garanti att staten ersätter kommuner och regioner för skäliga merkostnader till följd av covid-19 inom hela hälso- och sjukvården, inklusive tandvård och socialtjänst. Kommunerna och regionerna behöver också betydligt tidigare få signaler om att deras extrakostnader kommer att bli täckta, för att kunna göra en rimlig budgetplanering. Vi anser också att så mycket som möjligt av statens avsatta medel behöver betalas ut i år.

      Det vore betydligt bättre om kommuner och regioner istället tidigt får ett schablonbidrag som kan kompletteras med ansökningar i efterhand. Merkostnader bör granskas med hjälp av stickprovskontroller så att administrationen blir så liten som möjligt.
      Hemställan - ändring i förordning SFS 2020:293 (PDF, nytt fönster)Inget återrapporteringskrav på fem överenskommelserI dessa mörka tider kan vi dock glädja oss åt att regeringen och samarbetspartierna precis meddelat att man tar bort kraven på rapporten för fem överenskommelser under året. Det innebär att regioner och kommuner under året inte kommer att behöva rapportera in uppgifter om resultat av satsningarna inom:
      • jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider
      • patientsäkerhet - nationell kvalitetsregister
      • ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården
      • förstärkta insatser för kvinnors hälsa
      • god och nära vård
      • psykisk hälsa
      Efter påsken har vi också att se fram emot om vårändringsbudgeten kan ge oss mer klarhet i om staten kommer ge något mer välbehövligt stöd för kommuner och regioner.29 april är det sedan dags för SKR:s skatteunderlagsprognos och 11 maj kommer vårens ekonomirapport, som vi hoppas kan bidra till tydligare förutsättningarna för kommuner och regioner den närmaste tiden. Nu önskar jag alla en glad påsk och skänker en extra tanke till alla arbetande medarbetare i kommuner och regioner, som ger vård och omsorg till behövande.
      Läs mer
    • 2020-04-03
      Räcker gårdagens aviserade stödpaket till kommunsektorn?
      Regeringen har nu aviserat ett ytterligare stödpaket till kommuner och regioner. Det är välkommet och samtidigt svårt att veta om det är tillräckligt.
      I går kom efterlängtad information från regeringen och samarbetspartierna om att skjuta till ytterligare 15 miljarder kronor i år till kommuner och regioner för att hantera den rådande exceptionella situationen med coronaviruset. Det var även välkommet att regeringen redan nu ger besked om statsbidragsnivån för 2021 så att kommunsektorn kan ha förutsättningarna med sig in i budgetplaneringen. Utifrån beskedet skulle nivån bli 10 miljarder kronor lägre än för i år.
      Det kom också besked om att 2 miljarder kronor i tillgänglighetsöverenskommelsen ska betalas ut utan krav på uppföljning. Även ersättningen för extra kostnader till hälso- och sjukvården för covid-19 ökar från 1 till 3 miljarder kronor.Viktigt att minimera administrationenFörhoppningsvis kommer ersättningen för de extra sjukvårdskostnaderna att bli enkel och schabloniserad så att ingen region eller kommun blir förlorare. Det är under hanteringen av coronaviruset verkligen inte läge för kommuner och regioner att behöva lägga ned tid och kraft på att rekvirera riktade medel på detaljnivå.Konsekvenserna av ett sådant förfarande såg vi i samband med utbetalningen av ersättningar till kommunerna för migration och integration i samband med 2015 års flyktingvåg. Hanteringen av utbetalningarna sysselsatte under 2016 cirka 130 årsarbetskrafter på Migrationsverket och uppskattningsvis 490 årsarbetskrafter i kommunerna. Utbetalningarna drabbades av stor eftersläpning vilket skapade oklarheter och osäkerhet kring vilka merkostnader kommunerna skulle få ersättning för. Det är därför bra att staten har tagit lärdom av detta och nu försöker minimera administrationen.Oklart om pengarna räckerFrågan många nu ställer sig är om gårdagens aviserade medel kommer att räcka? Något enkelt svar finns inte. Det återstår att se. Det är bland annat avhängigt om konjunkturen faller i den takt som regeringen och andra bedömare nu utgår ifrån eller om konjunkturen faller ännu mer. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning från den 1 april kommer BNP att falla med 3,2 procent i år, vilket gör att skatteintäkterna ökar med endast 1/3 procent jämfört med 2019. Det är cirka 15 miljarder lägre än enligt SKR:s februariprognosen.Om stödpaketet också ska täcka uteblivna intäkter för kollektivtrafiken skulle svaret vara att det verkar inte troligt att pengarna räcker. Regionerna tappar i dagsläget intäkter på cirka 1 miljard kronor i månaden. Fördelningen av kollektivtrafiken är dessutom mycket ojämn mellan regionerna. I dag har också aviserats att tillskottet ska täcka merkostnader för lokala flygplatser, vilket gör det än svårare att tro att det ökade statsbidraget skulle räcka till.Regeringen har dock varit tydlig med att merkostnaderna, som uppstår för just hälso- och sjukvården i regioner och kommuner till följd av hanteringen av coronaviruset, ska få full kostnadstäckning. Och det är tydligt att regionerna, i synnerhet Region Stockholm som ligger före andra regioner i smittspridning, för närvarande har mycket höga merkostnader.Det är många faktorer som spelar in i bekämpningen av coronavirusets spridning. Det gäller att i det här läget fortsatt agera genomtänkt, snabbt och flexibelt. Och det är viktigt att ekonomin inte blir en begränsande faktor för hanteringen av en mycket exceptionell situation.
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter