Lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, frågor och svar

Medlen som är 75 miljoner kronor till kommunerna och 5,5 miljoner kronor till regionerna fördelas på antalet serveringsställen med minst en anställd. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande regioner har dock en viss övervikt jämfört med övriga kommuner och regioner.

SKR har i sitt remissyttrande framhållit att ersättningen inte täcker de tillsynsinsatser som ofta behöver göras på kvällar och helger. SKR har även framhållit att medlen behöver komma kommunerna till del tidigt.

Av regeringens uppdrag till Kammarkollegiet framgår att utbetalningarna till kommunerna ska göras under oktober månad.

Utbetalning av medel till kommuner, regioner och länsstyrelser för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (PDF, nytt fönster)

Rekvisitioner ska ske till Kammarkollegiet senast den 30 september 2020. Kammarkollegiet vill att kommunernas rekvisitioner skickas till bidrag@kammarkollegiet.se senast den 30 september och önskar att de är digitalt signerade alternativt underskrivna och scannade.

Statsbidrag till kommuner med anledning av Covid 19, Kammarkollegiet

82 miljoner för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, pressmeddelande regeringen

Serveringsställen

För de som driver serveringsställen är den stora skillnaden att lagen, till skillnad mot föreskrifterna inte tar sikte på verksamheter som är anmälningspliktiga enligt Livsmedelsverkets föreskrifter utan på ”serveringsställen”.

Med serveringsställe avses i den nya lagen en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmän-heten och där möjlighet ges till förtäring på stället, se 2 §.

Det spelar ingen roll för tillsynen om ett serveringsställe har ett serveringstillstånd enligt alkohollagen. Ordet näringsverksamhet tar sikte på att syftet med verksamheten är att den ska gå med vinst. En ideell organisation som till exempel serverar gratis mat och dryck till människor i hemlöshet omfattas inte av lagen (prop. s. 41).

De inrättningar som inte serverar mat och dryck till allmänheten utan enbart till en på förhand bestämd krets människor som deltar i en verksamhet som är knuten till inrättningen, till exempel personalrestauranger och skolmatsalar omfattas inte heller av lagen (prop. s. 41). Verksamheter där det inte ges möjlighet till förtäring på stället omfattas inte, exempelvis vissa glasskiosker, food trucks och take away-ställen där det saknas sittplatser och bord (prop. s 17).

Kommuner

För kommunen är den stora skillnaden att kommunens nämnd för miljö- och hälsoskyddsfrågor pekats ut som ansvarig tillsynsmyndighet för den nya lagen. Det innebär att den kommunala nämnden både utför inspektioner och fattar beslut om att serveringsställen måste vidta åtgärder eller stänga.

Nämnden ska inte ta betalt av verksamhetsutövaren för tillsynen av serveringsställena. Kommunerna ska i stället ersättas genom statsbidrag, fördelat på antal serveringsställen i kommunen som har minst en anställd.

Reglemente med mera

Eftersom tillsynsansvaret enligt den nya lagen har lagts på den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet behöver kommuner som utgångspunkt inte ändra reglementen för att fördela uppdraget. För de som samverkar om miljö- och hälsoskyddsfrågor genom kommunalförbund, se vidare nedan.

Delegationsordning

Eftersom beslut enligt den nya lagen kan komma att behöva fattas snabbt efter lagens ikraftträdande bör nämnden fatta beslut om att delegera beslutanderätten i flera frågor. SKR har tagit fram ett underlag för delegationsordning. Underlaget har uppdaterats (8 juni) till propositionen 2019/20:172. Det uppdaterade underlaget bygger på att begreppet ”förbud” lagts till i lagtexten.

Uppdaterat underlag för delegationsordningen (PDF, nytt fönster)

Eftersom nämndens beslut om antagande av delegationsordning behöver fattas efter att riksdagen har beslutat om den nya lagen uppstår problem för de kommuner som efter den 17 juni inte har något ytterligare nämndsammanträde innan sommaruppehållet. Frågan kan naturligtvis lösas genom ett extra sammanträde för antagande av delegationsordning. Fråga har uppkommit om nämnden även kan ge ordföranden rätten att fatta beslut om ny delegationsordning, eller hur problemen med kort tid från beslut till ikraftträdande annars kan lösas.

Regler om delegering av ärenden till förtroendevalda finns i 6 kap. kommunallagen (KL). Reglerna innehåller bland annat ett förbud mot delegering av vissa ärenden/ärendegrupper, se 6 kap 38 §.

Antagande av delegationsordning bör anses utgöra ett sådant ärende som omfattas av delegeringsförbud enligt paragrafens första punkt – ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett delegeringsuppdrag till ordföranden som omfattar rätten att besluta om en delegationsordning utan avgränsningar skulle nämligen innebära att nämnden avhänder sig kontrollen över utövandet av sin egen beslutanderätt.

Vi gör bedömningen att det inte är lämpligt att utnyttja rätten att delegera beslut i brådskande ärende på ett sådant sätt att nämnden avvaktar med att fatta beslut i frågan om delegationsordning tills ärendet brådskar. En sådan lösning innebär nämligen ett kringgående av syftet bakom delegeringsförbudet.

För att hantera utmaningen med den korta tidsperioden när beslut om antagande av lagens väntas (17 juni) och dess ikraftträdande (1 juli) kan i stället ett komplett förslag till delegationsordning avseende ärendetyper och med angivna delegater presenteras för nämnden vid nämndsammanträde redan innan lagen har trätt i kraft.

Nämnden kan vid det sammanträdet besluta ge ordföranden eller, vid dennes förfall, vice ordföranden i uppdrag att besluta om vid vilken tidpunkt delegationsordningen ska börja gälla. Ett sådant uppdrag bör inte omfattas av delegationsförbud, eftersom nämnden redan har tagit ställning till det principiella momentet genom godkännandet av delegationsordningen.

Genom att utforma delegationsuppdraget på detta sätt överensstämmer det också med bestämmelsen i 6 kap. 23 § andra stycket KL som stadgar att ordföranden ska kalla till sammanträde med nämnden om denne anser att det behövs. Om den lagtext som slutligen antas av riksdagen avviker från vad som anges i propositionen på ett sätt som gör att den godkända delegationsordningen inte kan användas bör nämnden kallas till ett extra sammanträde för att godkänna en ny delegationsordning.

Ett delegationsuppdrag för ordföranden att besluta om ikraftträdande av en delegationsordning som redan redovisats för nämnden kan utformas enligt nedan.

"För det fall riksdagen beslutar anta förslaget till en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen i prop. 2019/20:172 ges ordföranden, eller vid dennes förfall, vice ordföranden, rätt att fatta beslut om att bilagd delegationsordning ska börja gälla, dock tidigast vid tiden för lagens ikraftträdande."

Samverkan

Om kommuner vill samverka om tillsynen enligt den nya lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, till exempel för att klara semesterbemanning, behöver kommunerna upprätta ett avtal och besluta om samverkan. Mer om avtalssamverkan, och vilka kommunala organ som kan fatta beslut om samverkan finns att läsa i SKR:s skrift Kommunal avtalssamverkan I – Prövning och tillsyn, särskilt avsnitt 4.3.

Kommunal avtalssamverkan I – Prövning och tillsyn (PDF, nytt fönster)

Svaret på frågan beror på hur det ansvar som har lagts på förbundet uttrycks i förbundsordningen och behöver därför avgöras från fall till fall.

I de fall en förbundsordning till exempel förskriver att förbundet ska fullgöra medlemskommunernas myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att förbundet även fullgör även de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunala miljönämnder anser SKR att det bör betraktas som tillräckligt tydligt att även uppgifter som inte utgör miljö- och hälsoskydd, men enligt lag ska hanteras av nämnd med ansvar för dessa frågor, åvilar miljöförbundet redan genom förbundsordningen.

Om förbundsordningen i stället till exempel innehåller en uppräkning av lagar som ska hanteras av förbundet behöver även uppgiften att hantera tillsyn enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen fördelas särskilt. Om förbundet enligt förbundsordningen endast ska utföra uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet täcker formuleringen, enligt SKR:s bedömning inte det nya tillsynsuppdraget om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Av 9 kap. 2 § 2 st kommunallagen framgår att när ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.

SKR har tagit fram ett underlag för delegationsordning och uppdaterat detta (8 juni).

SKR:s underlag för delagationsordningen, uppdaterad version (PDF, nytt fönster)

Länsstyrelsen i Stockholm har fått ett uppdrag att nationellt hålla samman länsstyrelsernas arbete med tillsynsvägledning. Där pågår ett arbete med att ta fram olika typer av information och underlag, till exempel för inspektionsrapporter och beslut. Länsstyrelserna kommer även ta fram material som riktar sig till näringsidkare om den nya lagen. SKR medverkar tillsammans med Folkhälsomyndigheten i det här arbetet.

Information och kommande material kan du hitta på länsstyrelsens webbplats i respektive län.

Webbmöte om den tillfälliga lagen 16 juni

SKR kommer tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholm att hålla ett webbmöte om lagen den 16 juni.

Webbmöte om lag gällande tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringställen

Ett serveringsställe definieras enligt lagens 2 § som

• en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet,
• som består i att servera mat eller dryck till allmänheten, och
• där möjlighet ges till förtäring på stället.

Alla tre förutsättningarna ska vara uppfyllda för att en viss verksamhet ska omfattas av kommunens tillsyn enligt den nya lagen. Som exempel på serveringsställen som omfattas av lagen anges i förarbetena bl.a. restauranger, barer, pubar, caféer och konditorier, prop. 2019/20:172 s. 41. Kommunen har inte tillsyn över privata fester till exempel bröllop om de inte sker på ett serveringsställe, se ovan.

Det bör dock noteras att serveringsställen som normalt är öppna för allmänheten men som kan abonneras omfattas av den nya lagen också vid de tillfällen som stället är bokat av ett slutet sällskap, även om det just vid tiden för bokningen inte är tillgängligt för allmänheten (prop. 2019/20:172 s. 17). Även serveringsställen som enbart abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap omfattas av lagen, exempelvis festvåningar (prop. 2019/20:172 s. 28 och 41).

Av definitionen av begreppet ”serveringsställe” framgår att renodlad cateringverksamhet, dvs. verksamhet där någon bereder mat på en viss plats i syfte att transportera den för förtäring av någon annan, på någon annan plats inte omfattas av kommunens tillsyn enligt den nya lagen.

Kommunen har inte tillsyn över trängsel på stränder, bassängbad, parker, gator, andra allmänna platser eller privata områden som inte utgör serveringsställen.

För sådana platser gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 med mera. (HSLF-FS 2020:12 med ändringar till och med HSLF-FS 2020:31) dels för den enskilde som vistas på platsen (se under rubriken Personligt ansvar), dels för den som är verksamhetsutövare (se under rubriken Verksamheter). Det finns ingen tillsynsmyndighet för dessa föreskrifter.

Om det på en viss plats, som i sig inte omfattas av den tillsynsansvaret, finns ett serveringsställe omfattas dock själva serveringsstället däremot av kommunens tillsyn enligt den nya lagen. Men då enbart den yta som serveringsstället omfattar.

I den mån kommunen driver ett serveringsställe eller någon annan verksamhet gäller samma förutsättningar som för privat driven verksamhet.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

Får det bara vara 50 gäster på ett serveringsställe?

Polismyndigheten ansvar för efterlevnaden av förbudet mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med mer än 50 deltagare, det så kallade ”50-förbudet”, som återfinns i förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (förbudsförordningen). Förbudet omfattar inte löpande verksamhet.

Kommunens tillsyn enligt den nya lagen omfattar inte 50-förbudet. För ett serveringsställe med normal verksamhet gäller ingen generell övre gräns för antalet besökare på grund av förbudsförordningen.

Om det på serveringsstället anordnas en konsert, uppträdande, danstillställning eller liknande evenemang kan denna dock träffas av förbudet. Kommunen kan dock inte ingripa med stöd av den nya lagen enbart på den grunden att det är mer än 50 deltagare vid ett sådant evenemang, det är enbart en fråga för Polismyndigheten.

Så påverkas kultur- och fritidsverksamhet av förbudet mot större sammankomster och tillställningar

I den mån en viss verksamhet eller företeelse omfattas av kommunal tillsyn enligt annan lagstiftning, exempelvis livsmedel, hälsoskydd, tobak och liknande produkter eller alkohol ska framhållas att omfattningen av den tillsynen även fortsättningsvis följer av respektive lagstiftningskomplex.

Det innebär att sådan tillsyn inte kan omfatta frågor om till exempel trängsel motsvarande vad som regleras i den nya lagen. Ett ingripande som grundar sig på någon av de nyssnämnda lagstiftningarna kan alltså, i dagsläget, inte göras med hänvisning till trängselaspekter.

Det finns inga specificerade krav på omfattningen av tillsynen enligt den nya lagen. Den är däremot ett viktigt led i samhällets åtgärder för att minska smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Sjukdomen är allmänfarlig och samhällsfarlig och det finns fortfarande mycket begränsad information om viruset och om hur sjukdomen utvecklar sig och påverkar hälsan. Regeringen lyfter i förarbetena till den nya lagen fram behovet av att agera långsiktigt för att undvika en potentiell andra våg av smittspridning under sommaren eller hösten, för att på så vis minska sjukdomens påverkan på samhället. Långsiktighet är även viktigt då det ännu saknas botemedel och vaccin mot covid-19. Även om det pågår studier med läkemedel som möjligen kan sakta ner eller lindra sjukdomsförloppet är det nödvändigt att vidta åtgärder som bromsar smittspridningen av det virus som orsakar covid-19 för att rädda både liv och hälsa. (Prop. 2019/20:172 s. 12.)

Det finns heller inga specificerade krav på tillsynsorganisationens tillgänglighet enligt den nya lagen. Tillsynsorganisationen behöver finnas tillgänglig hela sommaren men tillgängligheten innebär, som SKR ser det, inte krav på en dygnet-runt-beredskap för hantering av klagomål eller beslut om ingripanden enligt lagen.

När serveringsställen har belagts med förbud mot att bedriva verksamhet behöver det finnas beredskap för att så snart som möjligt ta ställning till om verksamhetsutövaren vidtagit åtgärder så att förbudet att bedriva verksamheten kan återkallas. Sådan inspektion bör, om möjligt, hållas följande vardag efter att verksamhetsutövaren har meddelat att denne vidtagit åtgärder för att uppfylla följa föreläggandet.

Till skillnad från många andra regleringar om tillsyn och kontroll innehåller den nya lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen inga bestämmelser om tillsynsplaner eller behovsbedömningar. Att arbeta med tillsynsplaner och behovsbedömningar – om än förenklat – på samma sätt som för andra tillsynsområden är ett bra sätt att planera och organisera verksamheten även inom det nya området och bidrar till en uthållig tillsynsorganisation som klarar av att leva upp till lagstiftarens intentioner.

Det innebär att tillsynen föregås av en planeringsfas som dels syftar till att tillsynen ska vara effektiv ur resurshänseende och dels vara verkningsfull i förhållande till de syften som anges i lagen.

Undermålig planering och bristfälliga rutiner riskerar att göra tillsynen ineffektiv och dessutom leda till negativ påverkan på andra samhällsaktörer i form av ökad påfrestning hos hälso- och sjukvården, ökat väglednings- och uppföljningsbehov från länsstyrelserna och ökad belastning på smittskyddsläkarna och Folkhälsomyndigheten i form av rådgivnings- och upplysningsbehov.

Behovsbedömning

Behovet av tillsyn inom området avgörs ytterst av smittspridningen regionalt och i viss mån även nationellt. Av lagens förarbeten framgår att fokus för tillsynen behöver ligga på sommaren då antalet besökare på serveringsställen ökar.

Behovet av tillsyn kan variera lokalt, och tidsmässigt. Precis som inom andra områden omfattar tillsynen annat än rena inspektioner på plats, t.ex. telefonkontakter och digitala möten.

Av propositionen (s. 21) framgår även att det inte kan uteslutas att smittspridningen i samhället kommer att vara fortsatt hög under en längre tid eller att smittspridningen ökar under en andra våg senare under året. Det finns därför, enligt regeringen, behov av en mer långsiktigt hållbar tillsynsorganisation.

Vilket behov av tillgänglighet och intensitet som kan ställas på tillsynsorganisationen under sommaren kan alltså variera med smittspridningen som i sin tur kan antas vara beroende av vädret och därmed i vilken mån människor rör sig i samhället.

Kommuner som räknar med ett stort antal besökare på serveringsställen under sommarmånaderna behöver ha en högre nivå av beredskap än andra kommuner.

Balans mellan behov, ambitionsnivå och prioriteringar

För att tillsynen ska vara uthållig behöver den planeras med hänsyn till behov, men också till personella och ekonomiska resurser. SKR bedömer att den aviserade statliga ersättningen inte kommer att räcka för att bedriva intensiv tillsyn året ut.

Intensiv tillsyn, fokuserad på kvällar och helger och som dessutom sker under normal semesterperiod ställer höga krav på organisationerna och skapar behov av en tydlig prioritering mellan objekt inom tillsynsuppdraget. Det finns inget krav på att alla serveringsställen i kommunen ska besökas. De objekt som behöver prioriteras är de där nämnden bedömer att det finns högst risk för smittspridning. Bedömningen behöver göras utifrån flera aspekter; risk för trängsel under viss tid under året, val mellan olika typer av serveringsställen och tid på dygnet.

Tid på året

Fokus bör ligga på sommarmånaderna men kapacitet kan behövas även under hösten.

Prioriterade serveringsställen

Nedanstående aspekter kan utgöra en utgångspunkt vid bedömningen av vilka serveringsställen som bör prioriteras i tillsynen.

Stora serveringsställen och serveringsställen med stort antal besökare

Ett stort serveringsställe eller ett sådant med ett stort antal besökare skapar en större risk för att ett större antal människor samtidigt samlats eller att människor från olika områden möts. Detta är en faktor som driver smittspridningen. Exempel på sådana serveringsställen kan vara så kallade vägkrogar och snabbmatsrestauranger intill livligt trafikerade vägar.

Tidigare erfarenheter vid arbetet med den så kallade restaurangföreskriften och klagomål

Serveringsställen som har fått anmärkningar ur ett smittskyddsperspektiv under tiden som kommunerna och smittskyddsläkarna har arbetat med uppföljning av den så kallde restaurangföreskriften bör prioriteras som en uppföljning av det arbetet, men med stöd av den nya lagen.

Detsamma gäller serveringsställen med hög förekomst av inkommande klagomål avseende trängsel.

Serveringsställen med serveringstillstånd

Serveringsställen som serverar alkohol, och särskilt i kombination med öppettider som omfattar kvällen/natten har erfarenhetsmässigt oftare problem med trängsel än andra serveringsställen (baserat på uppföljningen av Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd [2020:9] som tas upp i prop. 2019/20:172 s. 12).

Öppettider som omfattar kväll/natt

Öppettiderna i sig kan vara en faktor som gör att ett visst serveringsställe behöver prioriteras. Det beror på att besökare på ett serveringsställe i större utsträckning kan antas ha konsumerat alkohol på kvällen/natten än på dagen. Detta medför en ökad risk för trängsel, även om aktuellt serveringsställe inte erbjuder alkohol.

Visning av sportevenemang

Serveringsställen som visar särskilda populära sportevenemang kan behöva prioriteras då evenemanget i sig kan leda till ett högt besökstryck, och därmed riskerar ge upphov till trängsel.

De övergripande syftena med kommunens planering för klagomålshantering bör vara

• att ett visst klagomål så fort som möjligt kommer till rätt tillsynsmyndighet,
• att synpunkter på kommunala verksamheter som saknar tillsynsansvar kommer till rätt förvaltning,
• att obefogade klagomål så snart som det är möjligt avskrivs från vidare handläggning, och
• att befogande klagomål inom ramen för kommunens tillsynsansvar hanteras på ett effektivt sätt och kan ligga till grund för kommunens riskbedömning.

Erfarenhetsmässigt finns en relativt låg kännedom hos allmänheten om fördelningen av tillsynsansvaret för olika typer av föreskrifter, se ovan. Mot denna bakgrund bör planeringen som minst innefatta olika typer av informationsinsatser riktade till olika målgrupper (allmänhet, näringsidkare etc.) och med innehåll anpassat för respektive målgrupp. Insatserna bör planeras för att uppnå de övergripande syften som anges inledningsvis. Exempel på sådana insatser kan vara:

• Information riktad till allmänheten i brett tillgängliga kanaler, t.ex. webbplatser och lokaltidningar.
• Riktade utskick till lokala näringsidkare.
• Standardiserade svar för inkommande klagomål, oavsett om de inkommer via e-post, telefon, webbformulär, brev eller liknande. Ett sådant svar kan exempelvis utformas enligt nedanstående.

Kommunen ansvarar från och med den 1 juli för tillsyn över serveringsställen enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Tillsynen omfattar enbart inrättningar där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället (till exempel restauranger, barer, pubar, caféer och konditorier). Detta innebär att exempelvis följande verksamheter inte omfattas av tillsynsansvaret:

• Bad och badplatser
• Verksamheter som enbart erbjuder mat eller dryck för avhämtning
• Folksamlingar på gator, torg, i parker eller friluftsområden.

För synpunkter som gäller folksamlingar kan du vända dig till Polismyndigheten.

I andra fall kan du vända dig direkt till den som driver verksamheten. Om din synpunkt gäller en verksamhet där kommunen ansvarar för tillsynen så kommer ditt meddelande att vidarebefordras till rätt instans för handläggning. Avser din synpunkt en kommunal verksamhet som inte omfattas av tillsyn vidarebefordras den dit för kännedom.

Observera att alla synpunkter inte kommer att föranleda ett svar från kommunen.

Tidig bedömning skapar förutsättningar för uthållighet

Nedanstående åtgärder är exempel på hur kommunen kan agera för att möjliggöra en så resurseffektiv hantering av klagomålsärenden som möjligt.

• Utbilda personal i växel, kontaktcenter och liknande för att direkt kunna hänvisa till rätt myndighet.
• Etablera rutiner som säkerställer snabb initial bedömning av inkommande klagomål.
• Etablera processer för de olika momenten i handläggning av ärenden enligt den nya lagen.

Mer information och underlag för tillsynsprocessen finns på Länsstyrelsen Stockholms län webbplats och på respektive länsstyrelses webbplats

Smittskydd på serveringsställen – fakta, råd och vägledning, Länsstyrelsen