Publicerad: 25 november 2020

Lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, frågor och svar

En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen trädde ikraft den 1 juli 2020. Regeringen har nu föreslagit att Riksdagen ska besluta att lagen förlängs fem månader, till och med den 31 maj 2021.

Folkhälsomyndigheten har den 29 oktober beslutat om nya föreskrifter till lagen. Föreskrifterna trädde i kraft den 3 november. I korthet innebär den nya föreskriften att verksamheten ska organiseras så att alla sitter ner vid konserter, idrottsevenemang och liknande på eller invid ett serveringsställe, att sällskap får bestå av max åtta personer – den som driver serveringsstället ska dela upp större grupper i sällskap om max åtta personer. 

Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Regeringens proposition om tillfällig lag gällande smittskyddsåtgärder på serveringsställen (PDF, nytt fönster)

Lag (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Förordning (2020:527) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

SKR:s underlag för delegationsordning har uppdaterats (8 juni) för att stämma överens med propositionens förslag till lagtext.

Uppdaterad version av SKR:s underlag för delegationsordning (PDF, nytt fönster)

"Trubadurundantaget" avskaffas

Ordningslagens deltagarbegränsningar i relation till lagen om tillfälliga smittskydds­åtgärder på serveringsställen

Regeringen har den 20 november beslutat om en ändring i den så kallade förbudsförordningen, förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som träder i kraft den 24 november 2020. Ändringarna innebär att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare tills vidare inte får hållas inom Sverige.

Ändringarna innebär även att det så kallade trubadurundantaget som möjliggjorde sammankomster och offentliga tillställningar – med undantag för danstillställningar – på serveringsställen avskaffas.

Vägledning i tillsynsuppdraget

Länsstyrelserna genom Länsstyrelsen i Stockholms län har ett tillsynsvägledningsuppdrag avseende lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Här hittar du mer information.

Smittskydd på serveringsställen – fakta, råd och vägledning, Länsstyrelsen Stockholm

Frågor och svar om den nya lagen och om kommunernas tillsyn

Hur beräknas ersättningen för tillsynsuppdraget och när betalas den ut?

Medlen som är 75 miljoner kronor till kommunerna och 5,5 miljoner kronor till regionerna fördelas på antalet serveringsställen med minst en anställd. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande regioner har dock en viss övervikt jämfört med övriga kommuner och regioner.

SKR har i sitt remissyttrande framhållit att ersättningen inte täcker de tillsynsinsatser som ofta behöver göras på kvällar och helger. SKR har även framhållit att medlen behöver komma kommunerna till del tidigt.

Av regeringens uppdrag till Kammarkollegiet framgår att utbetalningarna till kommunerna ska göras under oktober månad.

Utbetalning av medel till kommuner, regioner och länsstyrelser för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (PDF, nytt fönster)

Rekvisitioner ska ske till Kammarkollegiet senast den 30 september 2020. Kammarkollegiet vill att kommunernas rekvisitioner skickas till bidrag@kammarkollegiet.se senast den 30 september och önskar att de är digitalt signerade alternativt underskrivna och scannade.

Statsbidrag till kommuner med anledning av Covid 19, Kammarkollegiet

82 miljoner för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, pressmeddelande regeringen

Vilka är skillnaderna mellan lagen och Folkhälsomyndighetens föreskrifter om restauranger, barer och caféer (HLSF-FS 2020:9) som gäller i dag?

Serveringsställen

För de som driver serveringsställen är den stora skillnaden att lagen, till skillnad mot föreskrifterna inte tar sikte på verksamheter som är anmälningspliktiga enligt Livsmedelsverkets föreskrifter utan på ”serveringsställen”.

Med serveringsställe avses i den nya lagen en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmän-heten och där möjlighet ges till förtäring på stället, se 2 §.

Det spelar ingen roll för tillsynen om ett serveringsställe har ett serveringstillstånd enligt alkohollagen. Ordet näringsverksamhet tar sikte på att syftet med verksamheten är att den ska gå med vinst. En ideell organisation som till exempel serverar gratis mat och dryck till människor i hemlöshet omfattas inte av lagen (prop. s. 41).

De inrättningar som inte serverar mat och dryck till allmänheten utan enbart till en på förhand bestämd krets människor som deltar i en verksamhet som är knuten till inrättningen, till exempel personalrestauranger och skolmatsalar omfattas inte heller av lagen (prop. s. 41). Verksamheter där det inte ges möjlighet till förtäring på stället omfattas inte, exempelvis vissa glasskiosker, food trucks och take away-ställen där det saknas sittplatser och bord (prop. s 17).

Kommuner

För kommunen är den stora skillnaden att kommunens nämnd för miljö- och hälsoskyddsfrågor pekats ut som ansvarig tillsynsmyndighet för den nya lagen. Det innebär att den kommunala nämnden både utför inspektioner och fattar beslut om att serveringsställen måste vidta åtgärder eller stänga.

Nämnden ska inte ta betalt av verksamhetsutövaren för tillsynen av serveringsställena. Kommunerna ska i stället ersättas genom statsbidrag, fördelat på antal serveringsställen i kommunen som har minst en anställd.

Vilka beslut behöver kommunerna fatta inför att den nya lagen börjar gälla?

Reglemente med mera

Eftersom tillsynsansvaret enligt den nya lagen har lagts på den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet behöver kommuner som utgångspunkt inte ändra reglementen för att fördela uppdraget. För de som samverkar om miljö- och hälsoskyddsfrågor genom kommunalförbund, se vidare nedan.

Delegationsordning

Eftersom beslut enligt den nya lagen kan komma att behöva fattas snabbt efter lagens ikraftträdande bör nämnden fatta beslut om att delegera beslutanderätten i flera frågor. SKR har tagit fram ett underlag för delegationsordning. Underlaget har uppdaterats (8 juni) till propositionen 2019/20:172. Det uppdaterade underlaget bygger på att begreppet ”förbud” lagts till i lagtexten.

Uppdaterat underlag för delegationsordningen (PDF, nytt fönster)

Eftersom nämndens beslut om antagande av delegationsordning behöver fattas efter att riksdagen har beslutat om den nya lagen uppstår problem för de kommuner som efter den 17 juni inte har något ytterligare nämndsammanträde innan sommaruppehållet. Frågan kan naturligtvis lösas genom ett extra sammanträde för antagande av delegationsordning. Fråga har uppkommit om nämnden även kan ge ordföranden rätten att fatta beslut om ny delegationsordning, eller hur problemen med kort tid från beslut till ikraftträdande annars kan lösas.

Kan nämnden delegera beslutet att anta delegationsordning till ordföranden, till exempel eftersom ärendet brådskar?

Regler om delegering av ärenden till förtroendevalda finns i 6 kap. kommunallagen (KL). Reglerna innehåller bland annat ett förbud mot delegering av vissa ärenden/ärendegrupper, se 6 kap 38 §.

Antagande av delegationsordning bör anses utgöra ett sådant ärende som omfattas av delegeringsförbud enligt paragrafens första punkt – ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett delegeringsuppdrag till ordföranden som omfattar rätten att besluta om en delegationsordning utan avgränsningar skulle nämligen innebära att nämnden avhänder sig kontrollen över utövandet av sin egen beslutanderätt.

Vi gör bedömningen att det inte är lämpligt att utnyttja rätten att delegera beslut i brådskande ärende på ett sådant sätt att nämnden avvaktar med att fatta beslut i frågan om delegationsordning tills ärendet brådskar. En sådan lösning innebär nämligen ett kringgående av syftet bakom delegeringsförbudet.

För att hantera utmaningen med den korta tidsperioden när beslut om antagande av lagens väntas (17 juni) och dess ikraftträdande (1 juli) kan i stället ett komplett förslag till delegationsordning avseende ärendetyper och med angivna delegater presenteras för nämnden vid nämndsammanträde redan innan lagen har trätt i kraft.

Nämnden kan vid det sammanträdet besluta ge ordföranden eller, vid dennes förfall, vice ordföranden i uppdrag att besluta om vid vilken tidpunkt delegationsordningen ska börja gälla. Ett sådant uppdrag bör inte omfattas av delegationsförbud, eftersom nämnden redan har tagit ställning till det principiella momentet genom godkännandet av delegationsordningen.

Genom att utforma delegationsuppdraget på detta sätt överensstämmer det också med bestämmelsen i 6 kap. 23 § andra stycket KL som stadgar att ordföranden ska kalla till sammanträde med nämnden om denne anser att det behövs. Om den lagtext som slutligen antas av riksdagen avviker från vad som anges i propositionen på ett sätt som gör att den godkända delegationsordningen inte kan användas bör nämnden kallas till ett extra sammanträde för att godkänna en ny delegationsordning.

Ett delegationsuppdrag för ordföranden att besluta om ikraftträdande av en delegationsordning som redan redovisats för nämnden kan utformas enligt nedan.

"För det fall riksdagen beslutar anta förslaget till en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen i prop. 2019/20:172 ges ordföranden, eller vid dennes förfall, vice ordföranden, rätt att fatta beslut om att bilagd delegationsordning ska börja gälla, dock tidigast vid tiden för lagens ikraftträdande."

Samverkan

Om kommuner vill samverka om tillsynen enligt den nya lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, till exempel för att klara semesterbemanning, behöver kommunerna upprätta ett avtal och besluta om samverkan. Mer om avtalssamverkan, och vilka kommunala organ som kan fatta beslut om samverkan finns att läsa i SKR:s skrift Kommunal avtalssamverkan I – Prövning och tillsyn, särskilt avsnitt 4.3.

Kommunal avtalssamverkan I – Prövning och tillsyn (PDF, nytt fönster)

Vad gäller för kommuner som samverkar om miljö- och hälsotillsyn i ett kommunalförbund och således inte har en nämnd som hanterar miljö- och hälsoskyddsfrågor?

Svaret på frågan beror på hur det ansvar som har lagts på förbundet uttrycks i förbundsordningen och behöver därför avgöras från fall till fall.

I de fall en förbundsordning till exempel förskriver att förbundet ska fullgöra medlemskommunernas myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att förbundet även fullgör även de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunala miljönämnder anser SKR att det bör betraktas som tillräckligt tydligt att även uppgifter som inte utgör miljö- och hälsoskydd, men enligt lag ska hanteras av nämnd med ansvar för dessa frågor, åvilar miljöförbundet redan genom förbundsordningen.

Om förbundsordningen i stället till exempel innehåller en uppräkning av lagar som ska hanteras av förbundet behöver även uppgiften att hantera tillsyn enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen fördelas särskilt. Om förbundet enligt förbundsordningen endast ska utföra uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet täcker formuleringen, enligt SKR:s bedömning inte det nya tillsynsuppdraget om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Av 9 kap. 2 § 2 st kommunallagen framgår att när ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.

Kommer det att tas fram något mer material, till exempel underlag för beslut och vägledning enligt nya lagen?

SKR har tagit fram ett underlag för delegationsordning och uppdaterat detta (8 juni).

SKR:s underlag för delagationsordningen, uppdaterad version (PDF, nytt fönster)

Länsstyrelsen i Stockholm har fått ett uppdrag att nationellt hålla samman länsstyrelsernas arbete med tillsynsvägledning. Där pågår ett arbete med att ta fram olika typer av information och underlag, till exempel för inspektionsrapporter och beslut. Länsstyrelserna kommer även ta fram material som riktar sig till näringsidkare om den nya lagen. SKR medverkar tillsammans med Folkhälsomyndigheten i det här arbetet.

Information och kommande material kan du hitta på länsstyrelsens webbplats i respektive län.

Webbmöte om den tillfälliga lagen 16 juni

SKR kommer tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholm att hålla ett webbmöte om lagen den 16 juni.

Webbmöte om lag gällande tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringställen

Vad är ett serveringsställe enligt lagen och hur avgränsas det mot annan verksamhet som erbjuder mat och/eller dryck?

Ett serveringsställe definieras enligt lagens 2 § som

  • en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet,
  • som består i att servera mat eller dryck till allmänheten, och
  • där möjlighet ges till förtäring på stället.

Alla tre förutsättningarna ska vara uppfyllda för att en viss verksamhet ska omfattas av kommunens tillsyn enligt den nya lagen. Som exempel på serveringsställen som omfattas av lagen anges i förarbetena bl.a. restauranger, barer, pubar, caféer och konditorier, prop. 2019/20:172 s. 41. Kommunen har inte tillsyn över privata fester till exempel bröllop om de inte sker på ett serveringsställe, se ovan.

Det bör dock noteras att serveringsställen som normalt är öppna för allmänheten men som kan abonneras omfattas av den nya lagen också vid de tillfällen som stället är bokat av ett slutet sällskap, även om det just vid tiden för bokningen inte är tillgängligt för allmänheten (prop. 2019/20:172 s. 17). Även serveringsställen som enbart abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap omfattas av lagen, exempelvis festvåningar (prop. 2019/20:172 s. 28 och 41).

Av definitionen av begreppet ”serveringsställe” framgår att renodlad cateringverksamhet, dvs. verksamhet där någon bereder mat på en viss plats i syfte att transportera den för förtäring av någon annan, på någon annan plats inte omfattas av kommunens tillsyn enligt den nya lagen.

Vilka verksamheter och platser omfattas inte av kommunens tillsynsansvar enligt den nya lagen och vad gäller då?

Kommunen har inte tillsyn över trängsel på stränder, bassängbad, parker, gator, andra allmänna platser eller privata områden som inte utgör serveringsställen.

För sådana platser gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 med mera. (HSLF-FS 2020:12 med ändringar till och med HSLF-FS 2020:31) dels för den enskilde som vistas på platsen (se under rubriken Personligt ansvar), dels för den som är verksamhetsutövare (se under rubriken Verksamheter). Det finns ingen tillsynsmyndighet för dessa föreskrifter.

Om det på en viss plats, som i sig inte omfattas av den tillsynsansvaret, finns ett serveringsställe omfattas dock själva serveringsstället däremot av kommunens tillsyn enligt den nya lagen. Men då enbart den yta som serveringsstället omfattar.

I den mån kommunen driver ett serveringsställe eller någon annan verksamhet gäller samma förutsättningar som för privat driven verksamhet.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.Så påverkas kultur- och fritidsverksamhet av förbudet mot större sammankomster och tillställningar

Kan kommunen ta med trängelfrågor i tillsyn enligt annan lagstiftning?

I den mån en viss verksamhet eller företeelse omfattas av kommunal tillsyn enligt annan lagstiftning, exempelvis livsmedel, hälsoskydd, tobak och liknande produkter eller alkohol ska framhållas att omfattningen av den tillsynen även fortsättningsvis följer av respektive lagstiftningskomplex.

Det innebär att sådan tillsyn inte kan omfatta frågor om till exempel trängsel motsvarande vad som regleras i den nya lagen. Ett ingripande som grundar sig på någon av de nyssnämnda lagstiftningarna kan alltså, i dagsläget, inte göras med hänvisning till trängselaspekter.

Vilka krav finns på tillsynens omfattning och tillgänglighet?

Det finns inga specificerade krav på omfattningen av tillsynen enligt den nya lagen. Den är däremot ett viktigt led i samhällets åtgärder för att minska smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Sjukdomen är allmänfarlig och samhällsfarlig och det finns fortfarande mycket begränsad information om viruset och om hur sjukdomen utvecklar sig och påverkar hälsan. Regeringen lyfter i förarbetena till den nya lagen fram behovet av att agera långsiktigt för att undvika en potentiell andra våg av smittspridning under sommaren eller hösten, för att på så vis minska sjukdomens påverkan på samhället. Långsiktighet är även viktigt då det ännu saknas botemedel och vaccin mot covid-19. Även om det pågår studier med läkemedel som möjligen kan sakta ner eller lindra sjukdomsförloppet är det nödvändigt att vidta åtgärder som bromsar smittspridningen av det virus som orsakar covid-19 för att rädda både liv och hälsa. (Prop. 2019/20:172 s. 12.)

Det finns heller inga specificerade krav på tillsynsorganisationens tillgänglighet enligt den nya lagen. Tillsynsorganisationen behöver finnas tillgänglig hela sommaren men tillgängligheten innebär, som SKR ser det, inte krav på en dygnet-runt-beredskap för hantering av klagomål eller beslut om ingripanden enligt lagen.

När serveringsställen har belagts med förbud mot att bedriva verksamhet behöver det finnas beredskap för att så snart som möjligt ta ställning till om verksamhetsutövaren vidtagit åtgärder så att förbudet att bedriva verksamheten kan återkallas. Sådan inspektion bör, om möjligt, hållas följande vardag efter att verksamhetsutövaren har meddelat att denne vidtagit åtgärder för att uppfylla följa föreläggandet.

Hur kan kommunen planera för att hantera klagomål enligt den nya lagen?

De övergripande syftena med kommunens planering för klagomålshantering bör vara

  • att ett visst klagomål så fort som möjligt kommer till rätt tillsynsmyndighet,
  • att synpunkter på kommunala verksamheter som saknar tillsynsansvar kommer till rätt förvaltning,
  • att obefogade klagomål så snart som det är möjligt avskrivs från vidare handläggning, och
  • att befogande klagomål inom ramen för kommunens tillsynsansvar hanteras på ett effektivt sätt och kan ligga till grund för kommunens riskbedömning.

Erfarenhetsmässigt finns en relativt låg kännedom hos allmänheten om fördelningen av tillsynsansvaret för olika typer av föreskrifter, se ovan. Mot denna bakgrund bör planeringen som minst innefatta olika typer av informationsinsatser riktade till olika målgrupper (allmänhet, näringsidkare etc.) och med innehåll anpassat för respektive målgrupp. Insatserna bör planeras för att uppnå de övergripande syften som anges inledningsvis. Exempel på sådana insatser kan vara:

  • Information riktad till allmänheten i brett tillgängliga kanaler, t.ex. webbplatser och lokaltidningar.
  • Riktade utskick till lokala näringsidkare.
  • Standardiserade svar för inkommande klagomål, oavsett om de inkommer via e-post, telefon, webbformulär, brev eller liknande. Ett sådant svar kan exempelvis utformas enligt nedanstående.

Kommunen ansvarar från och med den 1 juli för tillsyn över serveringsställen enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Tillsynen omfattar enbart inrättningar där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället (till exempel restauranger, barer, pubar, caféer och konditorier). Detta innebär att exempelvis följande verksamheter inte omfattas av tillsynsansvaret:

  • Bad och badplatser
  • Verksamheter som enbart erbjuder mat eller dryck för avhämtning
  • Folksamlingar på gator, torg, i parker eller friluftsområden.

För synpunkter som gäller folksamlingar kan du vända dig till Polismyndigheten.

I andra fall kan du vända dig direkt till den som driver verksamheten. Om din synpunkt gäller en verksamhet där kommunen ansvarar för tillsynen så kommer ditt meddelande att vidarebefordras till rätt instans för handläggning. Avser din synpunkt en kommunal verksamhet som inte omfattas av tillsyn vidarebefordras den dit för kännedom.

Observera att alla synpunkter inte kommer att föranleda ett svar från kommunen.

Tidig bedömning skapar förutsättningar för uthållighet

Nedanstående åtgärder är exempel på hur kommunen kan agera för att möjliggöra en så resurseffektiv hantering av klagomålsärenden som möjligt.

  • Utbilda personal i växel, kontaktcenter och liknande för att direkt kunna hänvisa till rätt myndighet.
  • Etablera rutiner som säkerställer snabb initial bedömning av inkommande klagomål.
  • Etablera processer för de olika momenten i handläggning av ärenden enligt den nya lagen.

Var finns det mer information att få?

Mer information och underlag för tillsynsprocessen finns på Länsstyrelsen Stockholms län webbplats och på respektive länsstyrelses webbplats

Smittskydd på serveringsställen – fakta, råd och vägledning, Länsstyrelsen

Läs vidare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!