Publicerad 7 juni 2022

Vem gynnas av en lokal demokrati som begränsar?

Välfärdens utmaningar kräver långsiktighet, men den statliga detaljstyrningen uppmuntrar kommuner och regioner till kortsiktiga och ryckiga insatser. Om vi river upp den statliga detaljstyrningen kan välfärden nå ännu högre höjder.

Staffan Isling

”Riktade statsbidrag gör den kommunala planeringen kortsiktig och ryckig. Man gör det man får bidrag för. Inte alltid det som behövs.” Så uttryckte en av landets kommun­styrelseordföranden sig i den rapport om statsbidrag och statlig styrning som vi publicerade redan förra året. Och det är fortfarande en bra beskrivning av hur de specialdestinerade statsbidragen påverkar välfärdsverksamheterna i kommunens vardag.

Nu har ännu en rapport slagit fast det som vi länge har känt till. I förra veckan lämnade nämligen Statskontoret över sin rapport om administrativa kostnader i kommuner och regioner till regeringen med slutsatsen att det behövs färre och enklare statsbidrag.

Samtidigt finns en debatt där det finns de som vill begränsa det lokala och regionala handlingsutrymmet och flytta fler beslut till staten. Inte sällan framförs centralisering som en enkel lösning på komplexa samhällsproblem – något som går helt på tvärs med alla rapporter och forskning som visar på att staten behöver sluta detaljstyra.

Statskontoret beskriver i sin rapport att de riktade statsbidragen orsakar en stor mängd administration som utgör en tung börda för kommuner och regioner. Dessutom leder de riktade bidragen till en kortsiktig och ryckig styrning, där kommunernas och regionernas verksamheter får svårt eller omöjligt att förutse vilka pengar man har att röra sig med ens i nästkommande budget.

Statskontorets årliga kartläggning av den statliga styrningen av kommuner och regioner som presenterades tidigare under våren visade att 21 nya statsbidrag riktade till kommunsektorn började gälla under 2021. Trots ett uttalat mål om att övergå mer till generella statsbidrag fortsätter alltså detaljstyrningen att öka i omfattning.

Statskontoret föreslår nu att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att presentera förslag på hur bidragen kan bli färre samt hur staten kan standardisera bidragen och förenkla den administrativa hanteringen. Myndigheten föreslår även att regeringen inför riktlinjer för hur staten introducerar riktade statsbidrag, i syfte att ge kommuner och regioner bättre planeringsförutsättningar och lägre administrativa merkostnader.

Statskontorets rapport pekar på samma problem som SKR har ropat om i åratal. Kommun- och regionledningarna brottas dagligen med utmaningarna som riktade statsbidrag medför. I slutändan är det medborgarna som drabbas när resurser som ska gå till kärnverksamhet hyvlas av kostnaderna för att söka och administrera bidragen.

Den tilltagande statliga detaljstyrningen är även en oroväckande trend för den lokala demokratin. Centraliseringen sker på bekostnad av det lokala inflytandet över politiken. Medborgarnas möjligheter att påverka beslut som handlar om dem och deras vardag kringskärs. Ansvarsutkrävandet försvåras och suddas ut i kanterna.

Den lokala och regionala självstyrelsen är en grundbult i den svenska förvaltningsmodellen, men den utmanas och inskränks i den faktiska tillämpningen. Det är hög tid att staten går från ord till handling, fasar ut den statliga detaljstyrningen och börjar rensa upp i den rika floran av riktade statsbidrag.

Ingen gynnas av en lokal demokrati som begränsas. Inom kort kommer vi på SKR också att publicera en antologi där åtta forskare ger sina olika perspektiv på det lokala självstyret.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR