Publicerad 13 september 2022

Varje självmord är ett för mycket

I Sverige tar nära 1 500 människor sitt liv varje år. Det är svårgripbart, statistiken är närmast svindlande. Den psykiska hälsan är en ödesfråga som kräver ännu mer av vår uppmärksamhet. Det är vi alla överens om.

Staffan Isling

Utöver de nästan 1 500 människor som begår självmord varje år, gör ytterligare minst 15 000 personer försök att avsluta sitt liv. Det faktiska antalet är sannolikt ännu fler då en betydande del av självmordsförsöken aldrig kommer till samhällets kännedom genom kontakter med exempelvis vård, socialtjänst eller polis. Bland 15-24-åringar och bland män 25-44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken. Det är hisnande siffror som vi måste ta på allvar och kraftsamla emot. Varje självmord är ett för mycket.

Sverige har en antagen nollvision och det behövs ytterligare krafttag för att komma närmare den. Suicidprevention och psykisk hälsa är en fråga för hela samhället. Alla människor känner av oro någon gång i sitt liv och för en del kommer känslorna av oro alldeles för nära och blir destruktiva. Att våga prata om självmord och självmordstankar är centralt om vi ska kunna öka medvetenheten om problemet och hitta lösningar för att hantera det.

Psykisk hälsa har under många år varit en prioriterad fråga på SKR. Vi har en pågående överenskommelse med regeringen och ett initiativ som heter Kraftsamling för psykisk hälsa. Inom ramen för denna kraftsamling finns olika temaområden och ett av dem handlar om just Suicidprevention. Under hösten bjuder temaområdet med jämna mellanrum in till öppna samordningsmöten, varav det första för hösten äger rum den 12 oktober. Jag hoppas att så många som möjligt vill vara med då.

Suicidprevention är inte bara en fråga för psykiatrin eller sjukvården, det behöver finnas som en integrerad del i många av kommunernas och regionernas verksamheter. Det behövs tidiga, grundläggande och trygghetsskapande insatser för barn och unga men även för vuxna. Skolan har ett viktigt ansvar för att identifiera barn och unga som inte mår bra och för vuxna som kämpar med psykisk ohälsa bär arbetsgivaren ett liknande ansvar.

Det händer också en hel del runt om i landet och allt fler kommuner tar fram handlingsplaner för suicidprevention. I Storuman har kommunen upprättat en samordningsgrupp tillsammans med polisen och Region Västerbotten, som arbetar mot psykisk ohälsa och för att förebygga suicid. Som en del av satsningen har man implementerat skolprogrammet YAM (Youth Aware of Mental Health) i grundskolans senare år och utbildar kommunens personal i första hjälpen i psykisk ohälsa.

I Region Örebro har man inrättat en mobil resurs för suicidprevention som visat resultat i rätt riktning. Bland annat har resursen i uppdrag att arbeta med uppföljning av patienter efter suicidförsök, att stödja anhöriga och efterlevande samt att utbilda och ge konsultationer inom suicidriskbedömning och suicidologi.

För individen är det viktigt att veta att det finns hjälp att få. Ett antal stöd- och krislinjer finns uppbyggda och flera av de organisationer som står bakom dem deltar inom ramen för Kraftsamling för psykisk hälsa. Mind och Suicide Zero är två av dessa. Vi får inte heller glömma bort vikten av ett fungerande efterlevandestöd. Det är vedertaget att närstående till någon som tagit sitt liv har en högre risk för suicid.

Och du, om du är orolig för någon i din närhet som inte mår bra – ha modet att fråga hur personen mår och ta tiden att verkligen lyssna på svaret. Det är viktigt att vi vågar bryta tystnaden och stigmat kring självmord, att vi kan samtala om tanken på att inte längre vara kvar, att inte leva vidare. Att lyssna och att samtala är bra på så många sätt, och kan bidra till att hålla hoppet uppe. Kanske till och med bidra till att hitta en väg framåt och se en lösning som man inte trodde fanns.

Jag lånar några ord av Ing-Marie Wieselgren – som jag så ofta gör nu – eftersom de passar både i arbetet för att motverka självmord och i dessa dagar när framtiden utformas efter söndagens val:

Det är i samtalen om livet som vi kan mötas, som förtroende kan byggas. Då kan vi vända och vrida på frågor och hitta lösningar som spelar roll för människor här och nu. Då kan vi hjälpas åt att hålla hoppet uppe om en bättre värld, ett bättre liv, en bättre dag”.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR