Publicerad 30 augusti 2022

En modern socialtjänstlag nyckel för att minska våldet

En 15-årig pojke anhålls för att ha skjutit ihjäl en människa i ett köpcentrum i Malmö och ett litet barn och en förälder skottskadas på en lekplats i Eskilstuna. Jag påminns också om när en 12-årig flicka råkade bli offer i en gängkonflikt i Botkyrka för ett par år sedan. Unga människor faller offer för våldet eller utövar själva våld. Familjer, framtidsdrömmar, bostadsområden och hela samhället påverkas. Det är en farlig utveckling.

Staffan Isling

Behovet av fler poliser och att stärka rättsväsendet har diskuterats under en längre tid. Det är av stor betydelse. Men de räcker inte, vi måste också arbetar förebyggande. Det handlar om förutsättningar för barn och unga att leva tryggt tillsammans med sina föräldrar, att i tidig ålder ha kontakt med BVC, att förskola och skola fungerar, att fritiden upplevs som meningsfull för alla barn och unga och att de vuxna har arbeten att gå till. För detta finns en bred uppslutning idag.

Varje dag arbetar socialtjänstens medarbetare med precis detta. Socialtjänsten träffar de personer som har det tuffast i livet, de som är mest utsatta. De möter dem som utsätts för våld, påverkas av våldet, skapar våld och utövar våld. Socialtjänstens kunniga medarbetare vet att orsakerna bakom kriminalitet och våld ofta är flerfaldiga och komplexa. Det kan handla om arbetslöshet, skolfrånvaro, psykisk ohälsa, missbruk eller utanförskap. När utmaningarna är flera, så är inte heller lösningarna enkla.

1982 beslutade riksdagen om en ny socialtjänstlag – det är 40 år sedan. Den byggde på ett nytänk och var modern då, den har lagt grunden till den socialtjänst vi haft de senaste fyra decennierna. Men nu behöver den moderniseras.

Socialtjänsten måste få möjlighet och mandat att arbeta mer förbyggande. Ofta kan BVC, förskolan eller skolan redan i tidig ålder se behov av insatser. Socialtjänsten behöver därför större möjlighet att stödja barn och familjer, innan problemen hinner växa. Det görs bäst i samverkan med polis, skola och olika myndigheter.

Kommunerna vill göra mer och därför måste regelverken utvecklas. Det har också identifierades av flera utredningar, bland annat av Välfärdskommissionen och av Försöksverksamhetskommittén. För två år sedan lämnades dessutom ett väl genomarbetat förslag till en ny socialtjänstlag till regeringen och under sommaren har vi och andra uppmanat regeringen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till en ny socialtjänstlag. Det är ett viktigt initiativ att ta för en ny regering, oavsett hur den formeras.

En viktig faktor för att bryta utanförskap och förstärka tryggheten är att vuxna har ett arbete att gå till. Många kommuner genomför därför stora insatser för att stödja ökad sysselsättning. Här har vi också uppmanat statliga myndigheter, inte minst Arbetsförmedlingen, att öka sin närvaro på fler platser och i fler kommuner. På samma sätt behöver också Polisen finnas i dessa områden där utanförskap och segregation växer.

Det finns många bra exempel på förebyggande arbete i Sveriges kommuner. Inom ramen för det som kallas ”Familjen Helsingborg” vill elva kommuner testa en modell med kommunalt samordningsansvar för långtidsarbetslösa med ekonomiskt bistånd och för unga arbetslösa som saknar en gymnasieexamen. Samordningen skulle innebära att kommunerna, efter ett beslut från Arbetsförmedlingen, tar över ansvar för planering, koordinering och genomförande av insatser för den målgruppen. Det kan Försöksverksamhetskommittén göra verklighet av direkt.

I Eskilstuna kommun, som nu drabbats av ett av de senaste våldsdåden, samsas flera olika förvaltningar med Polisen, i samma lokaler. Medborgarna har en mötesplats när de vill komma i kontakt med kommun och myndigheter och där de förhoppningsvis får rätt stöd i rätt tid.

I Örebro, och flera andra kommuner, har socialtjänsten flyttat verksamheter till olika bostadsområden för att öka tillgängligheten.

När staten tar nya beslut som påverkar kommuner och höjer ambitionsnivån, behöver de också fullt ut finansieras av staten. Det regleras i den så kallade finansieringsprincipen. Det finns flera exempel när just förändringar i socialtjänstens regelverk inte har skett enligt den överenskomna principen. Socialtjänsten kommer behöva ökade resurser de kommande åren och att finansieringsprincipen ska gälla är en nödvändig förutsättning för att kunna säkra det.

Jag är inte naiv. Vi får förbereda oss på fler hemska nyheter, att fler barn och unga kommer drabbas av det meningslösa våldet. Men jag möter i alla kommuner också en enorm vilja att på riktigt vända utvecklingen.

Ingen aktör kan själv stoppa gängkriminaliteten. Det som krävs är att kommunerna kraftsamlar sin egen organisation över nämnds- och förvaltningsgränserna, tillsammans med statliga myndigheter och civilsamhälle, så att alla sluter upp och arbetar tillsammans. Först då kan vi skapa förändring.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR