Dyr detaljreglering minskar resurserna till välfärden

Sveriges kommuner och regioner har ett mycket tufft ekonomiskt läge samtidigt som bristen på arbetskraft är stor. Därför måste regeringen minska krånglet och riva administrativa hinder.

År efter år har staten ökat kommunernas och regionernas administrativa börda. Krånglig lagstiftning, tungrodda statsbidragsansökningar, en ständigt ökande återrapportering är exempel på pålagor som läggs på kommuner och regioner. SKR uppmanar regeringen att riva dessa byråkratiska hinder. Då skulle de statliga skattepengarna till välfärden användas bättre och räcka längre.

Här är fyra förändringar som regeringen kan göra under 2024 för att minska krånglet och få en bättre och mer effektiv välfärd både under och efter lågkonjunkturen.

Ge tillsynsmyndigheterna i uppdrag att minska byråkratin i granskningar

Sommaren 2021, när många kommuner gick på knäna under pandemin, begärde Inspektionen för vård och omsorg in 60 000 journaler från landets alla äldreboenden för att de ville göra datadrivna analyser. Då IVO inte kan hantera personuppgifter på ett säkert sätt fick dessa skickas in på papper.

För en kommun, som fick i uppdrag att skicka in 767 journaler, innebar det att skriva ut och skicka in 230 000 A4-sidor. Det tog 21 hela arbetsdagar för en anställd att administrera – bara i den kommunen. Det finns fler exempel. Att staten granskar kommuner och regioner är viktigt, men det måste kunna göras på ett mer resurseffektivt sätt och det måste också leda till att kommuners och regioners verksamheter kan lära och bli bättre.

Detaljreglera inte vård och omsorg

SKR och regeringen är överens om att utveckla en mer nära vård, där större fokus ska ligga på hälsofrämjande och förebyggande insatser, där behoven av onödig sjukhusvård kan undvikas. Den utvecklingen sker nu i alla kommuner och regioner utifrån lokala förutsättningar.

Det finns en uppsjö av riktade statliga statsbidrag, där skattepengar låses in och inte kommer till verklig nytta.

Samtidigt reglerar Socialstyrelsen antalet vårdplatser på detaljerad nivå, vilket kan tvinga regioner att flytta tillbaka resurser från primärvården till den specialiserade, mer resurskrävande sjukhusvården. När staten styr mot ett mål men samtidigt detaljreglerar regionerna i en annan riktning blir det svårt att nå den långsiktiga utvecklingen. Staten kan, tillsammans med sektorn, peka ut en riktning, men kommuner och regioner måste få ansvara för hur man når dit.

Storstäda bland de riktade statsbidragen

Det finns en uppsjö av riktade statliga statsbidrag, där skattepengar låses in och inte kommer till verklig nytta. Bara Skolverket administrerar ett 70-tal olika statsbidrag, där administration och uppföljning är grannlaga, för den kommun som kan få extra resurser till en avgränsad del av skolans verksamhet.

I många kommuner, särskilt små, används orimligt stora resurser bara för att söka de statsbidrag som man skulle kunna ha nytta av och vissa små statsbidrag är tillfälliga och försvinner efter ett eller ett par år. Nyligen presenterades Försökskommunutredningen. Där läggs ett konkret förslag om att vissa utvalda kommuner, inom ramen för ett försök, ska kunna få ett statsbidrag för små kommuner, i stället för ett antal riktade statsbidrag. Det vore en väldigt bra start.

Säkerställ att politiska förslag säkrar välfärdens kompetensförsörjning

Alla reformer som gör det svårare att rekrytera och behålla kompetent personal till exempelvis sjukvården och äldreomsorgen måste bort. Riksdag och regering bör spegla alla förslag i det perspektivet.

Det finns förstås statlig styrning som fungerar väl. Beskedet i regeringens budget att förlänga äldreomsorgslyftet gör verkligen skillnad. På äldre- och demensboendet Strandgården på Orust fick medarbetare möjlighet att utbilda sig på arbetstid till undersköterskor. Det finns hur många exempel som helst över hela Sverige, på bara två år har närmare 50 000 personer valt att utbilda eller vidareutbilda sig.

Även kommuner och regioner har anledning att vara självkritiska i styrningen av välfärdens verksamheter. Precis som på statlig nivå så ska också kommuner och regioner granska vilka uppföljningskrav eller riktlinjer som verkligen behövs inom förvaltningen. Onödig administration kostar inte bara resurser i form av medarbetarnas tid eller pengar, utan riskerar också att hämma utveckling och kreativitet.

Svensk välfärd ska vara innovativ och omtänksam. Då klarar vi vårt uppdrag till medborgarna även i framtiden. Men både innovation och omtänksamhet kringskärs när resurserna tryter, rädslan att göra fel är stor, krånglig lagstiftning skapar inlåsningar och politiska förslag gör det svårare att säkerställa rätt kompetens i välfärdens verksamheter. Med en bättre och mer tillitsfull styrning kan vi få ut mer av varje skattekrona.

Artikeln publicerades på Altinget.se den 10 januari 2024

Hämta högupplöst bilder på SKR:s politiska ledning