Publicerad 22 juni 2022
Nyhet

Skilda förutsättningar för skolans kompetensbehov

En ny rapport från SKR pekar på att möjligheten att rekrytera lärare och annan pedagogisk personal skiljer sig stort mellan och inom kommuner.

Monica Sonde

Monica Sonde

− Det finns inte enbart en bild av lärarbristen. Demografi, lokal arbetsmarknad, pensionsavgångar, geografiskt läge och närhet till lärosäte är alla faktorer som påverkar behovet av lärare och möjligheten för kommunerna att möta detta behov. Insatser för att stärka likvärdigheten behöver därför se olika ut, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknadsfrågor på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

SKR har i samtal med ett hundratal kommuner diskuterat lägesbilder och strategier för kompetensförsörjning inom förskola, skola och vuxenutbildning. I en ny rapport presenteras många exempel på vad som görs lokalt och behöver göras på nationell nivå.

Det är svårt göra befolkningsprognoser av utvecklingen av antalet barn och unga. Det avspeglar sig också i lärarprognoserna. För fem år sedan, år 2017, förutsågs en framtida brist på cirka 80 000 lärare och förskollärare. I dag har prognosen ändrats och bedöms nu till en brist på 12 000 lärare och förskollärare år 2035. Det innebär dock inte att kommunerna andas ut. Behoven mellan kommuner, skolformer och ämnen varierar stort.

− Kommuner arbetar på många olika sätt för att trygga kompetensförsörjningen. Det beror på att förutsättningarna skiljer sig åt, och har förändrats snabbt de senaste åren. I tre av fem kommuner minskar befolkningen i arbetsför ålder och konkurrensen om arbetskraften kommer vara stor framöver. Att behålla och ta vara på befintlig kompetens är därför en viktig del av lösningen. Det lokala arbetet i kommunen och i skolan är helt avgörande, liksom samarbetet mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, säger Caroline Olsson, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR.

Kommunernas möjligheter att möta behoven handlar dock inte bara om förutsättningar som de själva kan påverka, utan även om vilka förutsättningar som ges.

− Staten behöver ta ett större nationellt ansvar för lärarutbildningarnas dimensionering och finansiering. Statens styrning behöver också vara långsiktig och flexibel, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning- och arbetsmarknadsfrågor på SKR.

Fakta

  • I Sverige finns cirka 3 900 kommunala grundskolor*. Antalet grundskolor som en kommun är huvudman för varierar mellan 1 och ungefär 140.
  • Hälften av alla grundskolor har färre än 200 elever.
  • Det är fler som läser på komvux än vad det finns elever i hela gymnasieskolan (414 000 elever mot 360 000).
  • Antal anställda i en kommun varierar mellan 300 och 42 600 personer.
  • Lärarbehörigheten är högre i kommunala grundskolor (72 procent) än i fristående grundskolor (64 procent)
  • Av 54 200 förskollärare anställda i kommuner är 96 % kvinnor.
  • I kommuner med färre än 25 000 invånare (3 av 5 kommuner) sker en minskning av personer i arbetsför ålder de kommande åren.
  • I 105 kommuner finns ingen grundskola med fristående huvudman.
  • Lärarutbildningarna är tillsammans högskolans största yrkesutbildning. Fler än var femte student som påbörjar en yrkesutbildning studerar till lärare eller förskollärare.
  • De senaste två läsåren har antalet examinerade lärare ökat till den högsta nivån på tio års tid, dock är det fortsatt viktigt att arbeta för en ökad genomströmning.
  • Mellan 2008 och 2015 bodde 7 av 10 lärarstudenter kvar i lärosätenas hemregioner tre år efter examen.

* Med grundskolor avses grundskoleenheter.

Källor: SCB, Skolverket, SKR, UKÄ och UHR.

Läs vidare

Sakkunnig

Bodil Båvner
Utredare

Helena Bjelvenius
Utredare

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR